Syftet med denna teoretiska studie är att undersöka på vilket sätt barnmorskan kan främja hälsan hos mödrar som insjuknar i graviditetsdiabetes. Respondenterna vill att barnmorskan skall få kunskap om vad som är väsentligt vid hälsofrämjande arbete hos kvinnor med graviditetsdiabetes.

Forskningsfrågorna lyder enligt följande: Vad främjar moderns hälsa vid graviditetsdiabetes? Hur kan barnmorskan främja hälsan hos kvinnor som har insjuknat i graviditetsdiabetes? Totalt samlades 30 vetenskapliga artiklar ihop. Som dataanalysmetod valdes resumé för att få en översikt av forskningarna. För att analysera resultatet användes innehållsanalys. Resultatet tolkades mot de teoretiska utgångspunkterna; Erikssons ontologiska vårdelement ansa, leka och lära, Orems teori om egenvård samt Penders teori om hälsofrämjande.

Resultatet visar att livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet, kost, BMI, viktminskning och socioekonomisk status påverkar insjuknande i graviditetsdiabetes. Vårdarens kunskap, sätt att ge information på samt vårdrelationen kan påverka främjandet av graviditetsdiabetes samt hjälpa patienten att sköta sin sjukdom. Patientens motivation, inställning och förmåga till egenvård har stor betydelse för livsstilsförändringar. Det är viktigt att patienten har kunskap som berör sjukdomen, en sund livsstil och hur egenvården skall utföras.

The purpose of this theoretical study is to examine how midwives can promote the health of mothers diagnosed with gestational diabetes. The respondents want midwives to have more knowledge of what is essential for health promotion in women diagnosed with gestational diabetes.

The research questions are: What promotes maternal health during pregnancy diabetes? How can the midwife promote the health of women diagnosed with gestational diabetes? A total of 30 scientific articles were found. As method of analysis, a review article was chosen to get an overview of the research. Content analysis was chosen to analyze the results. The results were interpreted according to the theoretical perspectives of Eriksson’s ontological care elements cleanse, play and learn, Orem’s theory of selfcare and Pender’s theory of health promotion.

The results show that lifestyle factors like physical activity, diet, BMI, weight loss and socioeconomic status have an effect on the onset of gestational diabetes. Knowledge, the way information is given and building a good relationship with the patient, are things that are important for the nurse and which can have an effect in the case of gestational diabetes and may help the patient to take care of her disease. In order to make a change of lifestyle the patient’s motivation, approach and selfcare capacity are of great significance. The patient needs to have knowledge about the illness, a healthy lifestyle and of how to execute selfcare.