Syftet med detta arbete är att kartlägga vilka förbättringar som bör göras i Konstmuseet Ateneums servicesystem för att tillfredsställa de alltmer krävande utländska kundmassorna. Ateneum har länge hållit i föråldrade uppfattningar om vad museets utländska turister har för förhoppningar gällande servicen. Museet har ändå nämnt som ett av sina mål att väcka större internationellt intresse. I en modern stad som Helsingfors är det ytterst viktigt att ett klassiskt museum som Ateneum bekantar sig med och implementerar nya innovationer inom branschen i sin verksamhet. Väldigt få kundundersökningar gjorda av museet har gett användbar information, fastän tät växelverkan mellan olika kundsegment och organisation näms i museets strategi. Detta arbete strävar efter att med hjälp av teorier inom service design hitta lämpliga medel för att hitta brister i servicesystemet. En kartläggning av situationen gjordes utgående från resultaten från kvalitativa intervjuer. På basis av kartläggningen har jag formulerat konkreta förbättringsåtgärder. Dessa förbättringar handlar om att förnya fysiska kontaktpunkter runtom i museet, och att på ett mer användarvänligt sätt förmedla information till kunden genom medskapande handlingar. I dagens värld är det viktigt att inkludera kunden som en del av servicen och som skapare av värde för upplevelsen. Eftersom tidigare undersökningar som har gjorts i museet har koncentrerat sig på utfallet istället för processen av ett museibesök, fungerar detta arbete som grund för fortsatt forskning inom området. Denna forskning bevisar att Ateneum i det stora hela ses som ett museum av hög kvalité med vissa föråldrade egenskaper. Vad det gäller den fysiska servicestigen och kvalitén på kundservicen, har relativt enkla lösningar hittats. Resultaten från undersökningen har förmedlats till museets högsta verkställande nivå, som i sin tur har gjort åtgärder för att vidare förbättra funktionaliteten av servicesystemet.