Planen innehåller en beskrivning av ELY-centralens prioriteringsmetod och förfarande med en projektkorg för projekt som gäller gång- och cykeltrafiken. I en projektkorg upprätthåller ELY-centralen information om behoven av projekt för gång- och cykeltrafiken på landsvägarna samt deras angelägenhet och effekter. Projektkorgen för gång- och cykeltrafiken innehåller för tillfället cirka 500 projekt. Vid sammanställningen av denna utredning gjordes en övergripande uppdatering av projektkorgen som innefattade en genomgång av samtliga projekt. Uppdateringsprocessen inkluderade också den omfattande kommunenkät som genomfördes 2012 och där man kartlade kommunernas synpunkter om de viktigaste projektbehoven inom gång- och cykeltrafiken. Prioriteringen av projekten grundar sig på ett behovsindex som har fastställts på samma sätt för samtliga projekt och utifrån vilket projekten placeras i olika angelägenhetsklasser av experter. I behovsindexet beaktas flera olika faktorer, till exempel antalet olyckor i gång-, cykel- och mopedtrafiken, projektets längd, befolkningsmängden och antalet skolelever inom projektets influensområde, avståndet till skolorna, placeringen i tätorter eller glesbygdsområden, kollektivtrafikens volym, långdistanstrafiken samt vägens tekniska egenskaper (bland annat trafikvolymen, fartbegränsningen och vägrenens bredd). Behovsindexet är ett betydande verktyg, men är inte ensamt avgörande för projektets angelägenhetsklassificering. Under de senaste åren har man satsat i synnerhet på en uppskattning av antalet projektanvändare. Ute i terrängen har man räknat antalet användare för tiotals projekt. Dessutom har man för första gången använt de uppskattningar som en simuleringsmodell har gett för projektens cykeltrafikpotential. Förutom behovsindexet och användarantalet utgör också bland annat kommunernas synpunkter om projektens angelägenhet, fordonstrafikens volym och kopplingarna till andra projekt samt den finansiering som står till förfogande centrala faktorer vid utvärderingen av projekten. Den slutliga indelningen i angelägenhetsklasser av de projekt som behandlats i arbetet gjordes utifrån de ovan nämnda faktorerna av experter. Till spetsprojekt valdes de projekt som är kostnadseffektiva, effektivast minskar antalet olyckor som leder till personskador, främjar hållbar trafik, dvs. en ökning av andelen gång- och cykeltrafik, samt stöder förenhetligandet av samhällsstrukturen. De bästa projekten placerades i A-klassen, och i B-klassen de projekt för landsvägsnätet som för tillfället inte är aktuella enligt ELY-centralen. De mest angelägna projekten finns i A2-klassen. Dessa projekt (9 stycken) vill Nylands ELY-central tillsammans med kommunerna främja enligt 50/50-principen. De näst angelägnaste projekten för landsvägsnätet finns i A3-klassen (19 stycken). I främjandet av dessa kan ELY-centralen delta med 20 procent. A-klassen inkluderar i sin helhet 28 projekt med en total kostnadskalkyl på cirka 33 miljoner euro. ELY-centralen finansierar inte projekt i B-klassen. Som en ny klass bildades K-klassen. Dessa projekt för gång- och cykeltrafiken i K-klassen utgör goda projekt för gång- och cykeltrafiken, men ligger utanför kommunernas detaljplanerade områden där landsvägen redan i dag borde ingå i kommunens gatunät. I syfte att främja dessa projekt deltar Nylands ELY-central enbart då en landsväg omvandlas till gata genom ett projekt för gång- och cykeltrafiken. I K1-klassen (12 stycken) har man inkluderat projekt om vilkas främjande ELYcentralen har för avsikt att förhandla med kommunerna. I fråga om samtliga K-projekt förhandlas kostnadsfördelningen från fall till fall. Projekten för gång- och cykeltrafiken betjänar främst lokal- och kortdistanstrafiken, och därför är det naturligt att dessa främjas i samarbete med kommunerna och i det närmaste nödvändigt med tanke på ELY-centralens nuvarande finansieringsnivå. ELY-centralen vill tillsammans med kommunerna utveckla möjligheterna för gång- och cykeltrafik inom områdena. Genom en gemensam projektfinansiering kan projekt främjas inom flera områden. ELY-centralen önskar att kommunerna är aktiva och tar kontakt, om de vill främja gång- och cykeltrafikförhållandena på landsvägarna.