Av hela värdet på husbyggnad används närmare hälften till renovering. De centrala utmaningarna och tillväxtfaktorerna för renoveringsbranschen ligger i byggnadsbeståndets åldrande och förändringarna i befolkningens åldersstruktur. Behovet av att renovera Finlands byggnadsbestånd – särskilt bostadshöghus - är betydande. Största delen av våra bostadshöghus är byggda på 1950–1970-talen. Då livslängden på de byggnadsdelar som slits antas vara ca 35 år, håller renoveringen av denna stora byggnadsmassa på att öka i snabb takt. Ökningen får ytterligare fart av den teknologi som togs i bruk när byggnaden uppfördes och som har en kortare livslängd än den äldre teknologin.

Inom projektet gjordes först en översikt över litteraturen gällande förändringsutsikter för renoveringsbranschens verksamhetsmiljö och marknad på 2010-talet. På detta sätt försökte man finna megatrender och små tecken på branschens framtidsutsikter. Av litteraturöversikten framgick att man när det gäller prognostisering av renoveringsverksamheten i tidigare undersökningar inte har betonat former av nya potentiella produkter och tjänster samt behoven av att utveckla den nya arbetskraftens kompetens. Vidare har renoveringsbranschens verksamhet i allmänt beskrivits ur teknisk synvinkel såsom nya byggnadstekniker eller råvaror och inte med tanke på branschens kluster.

Följande steg i projektet var att skicka en enkät till kunderna (disponentbyråerna). Som resultat av enkätundersökningen fick man en bild av den närmaste framtidens servicebehov när det gällde renoveringsbranschen och därtill anknutna behov av utveckling av affärsverksamheten och kompetensen. Betydelsen av de tjänster som erbjuds för renoveringsprojekt ökar under 2010-talet när det gäller kraven på värme-, fukt- och ljudisolering samt ventilation, reparations- och ändringsplanering, bedömningar av konstruktionernas skick och risker samt skadekartläggningar. Däremot ansåg disponenterna att ingen ökning är att vänta när det gäller kostnadsförslagsräknare och anvisningar som erbjuds via Internet samt rivning och installering av fasta inventarier. Man lyfte särskilt fram behoven av att utveckla klusterkompetensen inom renoveringsbranschen.Utgående från enkäten till disponenterna gjordes temaintervjuer av små och medelstora renoveringsföretag. Företagen ombads ta ställning till de i litteraturanalysen och enkäten påvisade centrala utvecklingsriktningarnas inverkan utgående från deras affärsverksamhet och behoven av att utveckla personalens kompetens.

När det gäller kompetensbehoven kan man på basis av intervjuerna dra sådana slutsatser att den kompetens som behövs inom nybyggnad och renovering avviker rätt mycket från varandra. När det gäller affärskompetensen verkar den största skillnaden ligga i uträkningen av kostnadsberäkningar och entreprenadberäkningar: i beräkningarna av anbud på renovering måste man kunna ta i beaktande eventuella överraskningar som kan komma emot i byggnadsprojekten, först efter rivningsarbetet, i vilket skick konstruktionerna som ska renoveras är och hur stort arbete som ligger framför en. För att kunna bedöma och planera arbetet och göra beräkningar behövs mycket gedigen yrkesskicklighet och lång arbetserfarenhet inom den egna branschen. I utbildningen på ungdomsstadiet borde utvecklingen av kompetensen inom renoveringssektorn säkerställas genom tillräckligt långa perioder av inlärning i arbetet i varierande objekt.I slutet av projektet sammankallades en expertarbetsgrupp som bedömde projektets centrala resultat och drog slutsatser.