Luftkvalitet har följts i kommuner i Nyland och Östra Nyland med hjälp av barrträd och deras epifytiska lavar sedan 1980-talet. Uppföljningen har genomförts med en upprepat, gemensam observationsprogram sedan år 2000. En del av Östra Nylands kommuner uteblev från den första omgången 2000 – 2001, men i de följande omgångarna har del-tagandet varit omfattande. År 2009 uppskattades luftkvalitet med hjälp av tallens epifytiska lavar och deras kondition. Forskningsområdets utsläppsmängden har minskat tydligt jämfört med 1980- och 1990-tal, men på 2000-talet har utveckling av utsläppsmängden varit vågig. Också halten av föroreningar mätt i luft och från nedfall har minskat tydligt i 2000-talet jämfört med 1980- och 1990-tal. I början av 2000-talet har utsläpp från anmälningsskyldiga anläggningar ökat, men minskat igen efter åren 2003 och 2004. Utsläpp av svaveldioxid var som störst i år 2003, varefter har årliga utsläppsmängder varierat. De största utsläppskällor i forskningsområdet ligger i huvudstadsregionen, Borgå och Ingå.

Det tydligaste området med förändringar i lavfloran är i Helsingfors. Ändå har lavfloran hämtat sig och de svåraste skador lindrat jämfört med tidigare undersökningar. Andra områden med tydligt förändringar i lavfloran var Borgå (Sköldvik-Borgå centrum), Lojo-Ingå-området och Hangö. I Hangö har skadorna minskat, och på samma sätt i Lojo-Ingå-området. I andra delar av forskningsområdet observerades mindre skadade områden, men skadornas intensitet och zonernas placering varierade mellan forsknings-åren. Den månsidigaste lavfloran fanns i Östra Nyland, och de friskaste blålavarna i norra delen av Västra Nyland. Lavfloran i bakgrundsområdena var mångsidigare och skadorna mindre än i tätorterna.Jämfört med tidigare undersökningen har blåslavens skador ökat i Östra Nyland, men i lavfloran hade förändringar inte skett. Blåslaven var friskare speciellt i de norra delarna av Västra Nyland. I Västra Nyland skedde de tydligaste förändringarna i lavfloran, som hade utarmats från året 1998 till 2004, men var igen i år 2009 månsidigare än i förra uppföljningen år 2004. Antal lavarter som tar skada av luftföroreningar hade ökat från år 2004 till år 2009 på flera provytor i västra delen av forskningsområdet.Såväl utsläppsmängden av svaveldioxid, kväve oxider som partiklar hade ökat från början av 2000-talet till år 2003 och 2004, och minskade efter det. Det förklarar, varför lavfloran var mer utarmad i 2004 än i andra uppföljningar. Lavar reagerar långsamt på den belastningen föroreningarna orsakar, och en relativt kortfristig belastning kan ha en långvarig inverkan på lavar. Därför uttryckte lavar ökandet av utsläppsmängden tydligt i år 2004, och hade inte i år 2009 återhämtat allsidigt till nivån i början av 2000-talet.