Det här kandidatarbetet belyser hur begreppet skulptural används i litteratur, avhandlingar och artiklar om arkitektur och vad det egentligen står för. Tidigare forskning som behandlar konst och arkitektur har inte kunnat förtydliga begreppen. Jämförelser med bildkonsten i texter om arkitektur blir ofta ytliga. Syftet med det här arbetet är att till en del förtydliga begrepp som används, och därmed bidra till en djupare förståelse och fruktsammare gränsöverskridande mellan byggnadskonst och andra konstformer. Arbetet innehåller en fallstudie av Judiska museet i Berlin av Daniel Libeskind, som ett exempel på arkitektur som kan ses som skulptural. I inledningen behandlas bakgrunden till valet av frågeställning och syftet och målet med arbetet. Metoden för det här arbetet är dels en litteraturstudie, dels en fallstudie i form av en analys av Judiska museet i Berlin, planerat av Daniel Libeskind. I kapitlet om ordet “skulptural” i litteratur om arkitektur, belyses hur olika arkitekter och forskare har användt begreppet skulptural i sina texter om arkitektur. I kapitlet om ordet “skulptural” i arkitektur på nätet, belyses hur begreppet skulptural förekommer i artiklar i nätpublikationen Archdaily. En analys av Judiska museet i Berlin görs i följande kapitel. I kapitlet med reflektioner behandlas olika arkitekters, konstnärers och forskares synpunkter kring arkitektur och hur dessa tangerar begreppet skulptural. I kapitlet med slutsatser dras slutsatser av hur begreppet skulptural förekommer och används, och en del gemensamma nämnare anges. En del synpunkter på hur man bättre kunde verbalisera och analysera arkitektur ges.