Utbildningens uppgift kan antas vara att främja demokratisk fostran, förmedla önskvärt beteende i samhället och önskvärda värderingar, med syftet att skapa ett samhälle där medborgarna har liknande syn på vad ett bra samhälle är. Under sin skoltid borde eleverna, som ofta har olika åsikter i flera frågor, få en uppfattning om hur man deltar i samhället och vilka rättigheter och skyldigheter medborgaren har. Finlands undervisningssystem har setts som ett av världens främsta och Finland är i en särskild position eftersom samtliga barn i landet får en allmänbildande grundskoleundervisning som är näst intill likadan i hela landet. I denna avhandling studeras frågan om huruvida undervisningen i samhälleliga ämnen skiljer sig mellan de olika utbildningsinstitutionerna på andra stadiet, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen, och på vilka sätt eleverna därigenom formas till demokratiska medborgare och får färdigheter i att utveckla sin politiska kunskap. Syftet med studien är att tydliggöra skillnader i de förutsättningar som ges studerande på andra stadiet för att fungera som demokratiska medborgare i Finland.
Avhandlingens forskningsfrågor besvaras genom en kvalitativ analys av styrdokument för utbildningen och intervjuer med ämneslärare. Intervjuerna i studien har genomförts som semistrukturerade intervjuer och data bearbetats från intervjuerna med tematisk analys. Styrdokumenten för undervisningen, grunderna för gymnasiets läroplan och examensgrund för grundexamen i affärsverksamhet, bearbetas med diskursanalys. Avhandlingens teoretiska referensram består av teorier kring demokratiskt medborgarskap, politisk kunskap och demokratifostran i skolan.
Studiens resultat tyder på betydande skillnader i de förutsättningar som ges studerande i Finland på andra stadiet. Grunderna för gymnasiets läroplan visar tydligt att gymnasieutbildningen strävar efter att stärka en bred allmänbildning hos studerandena. Utgångspunkten i samtliga läroämnen är att studerandena anammar en samhällelig kompetens där de lär sig att förstå och värdesätta demokratiska principer för att vara aktivt deltagande medborgare. Detta framgår även i intervjuerna. För yrkesutbildningens del kan det konstateras att frågan om aktivt deltagande och medborgarskap inte förs fram i styrdokumenten, men att lärarens roll och dennas motivation att föra fram samhälleliga frågor och vikten av att delta i samhället är betydande för demokratifostran i yrkesutbildningen.