I och med utbrottet av andra världskriget drogs Finland med i konflikten och många finländska män var därmed tvungna att lämna sina hem för att tjänstgöra i landets försvar. Vinterkriget och fortsättningskriget kom att innebära en lång separation mellan de finländska soldaterna och deras nära och kära. För att upprätthålla kontakten mellan civilbefolkningen och soldaterna upprättades det ett fältpostsystem i Finland som möjliggjorde en relativt frekvent brevkorrespondens mellan krigsfronten och hemmafronten. Till följd av detta kom det att skickas stora volymer brev mellan krigsfronten och hemmafronten. Brevkorrespondensen blev under krigsåren ett massfenomen i Finland och kom att bli ett slags substitut för de verbala dialoger som de på krigsfronten och hemmafronten inte kunde ha med varandra. I denna studie undersöker jag en av dessa brevdialoger. Jag undersöker brevkorrespondensen mellan makarna Sven och Rakel Björkman under fortsättningskriget 1941–1944. I denna avhandling ämnar jag undersöka hur makarna Björkman upprätthöll sin äktenskapliga relation genom sin gemensamma brevkorrespondens under fortsättningskriget. Syftet är sedermera att använda makarna Björkmans brevkorrespondens som en fallstudie för att på så sätt skapa en uppfattning om hur den äktenskapliga brevkorrespondensen kunde se ut i Finland under andra världskriget. Mitt teoretiska ramverk kretsar kring tanken att brevkorrespondenter som befinner sig på olika fronter under krig inte förstår sig på varandra fullt ut, vilket har kommit att kallas ”the alienation theory”. Utöver det innefattar mitt teoretiska ramverk tanken om att makarna tillämpade tystnad gentemot varandra för att inte oroa den andra i onödan. Som metod använder jag mig av dialogism, där jag låter brevkorrespondenterna komma till tals genom avvändandet av många citat. Analysen är indelad i tre kapitel. Det första kapitlet undersöker aspekterna kring hur makarna går till väga i sina brev till varandra för få den andra att känna sig delaktiga i varandras respektive vardagsliv på skilda fronter. Det andra analyskapitlet behandlar hur makarna kommunicerade, eller inte kommunicerade, med varandra för att bemästra krigets verklighet. Utöver det behandlar kapitlet hur Sven Björkmans roll som yrkesofficer samt Rakel Björkmans roll som officershustru påverkade hur de kommunicerade om kriget och med varandra. Tredje analyskapitlet undersöker hur det fysiska rummet påverkade hur makarna kommunicerade med varandra samt hur en förflyttning eller förändring i det fysiska rummet påverkade deras relation. Slutsatserna som framgår i avhandlingen är att makarna Björkman upprätthöll sin äktenskapliga relation genom att anspela på en rad olika beröringspunkter som hade betydelse för dem båda. Beröringspunkterna utgörs av sådana saker som präglade deras gemensamma liv innan kriget bröt ut.