Denna avhandling är en undersökning i kvinnlighet i Grimms sagor. Syftet med avhandlingen är att analysera hur kvinnlighet görs i Grimms sagor med fokus på kvinnliga karaktärer som använder magi. Materialet består av elva av Grimms sagor ur Kinder- und Hausmärchen. Materialet har valts utgående från följande kriterier: sagornas centrala karaktärer är alla kvinnor och de kvinnliga karaktärerna använder eller är anknutna till magi. Jag har använt mig av Valdimir Propps karaktärsroller för att definiera de olika rollerna som kvinnor har inom folksagan. Jag använder också Judith Butlers performativitetsteori för att se på hur genus görs i folksagan. I min analys går jag igenom de huvudsakliga rollerna som kvinnliga karaktärer intar och sedan hur kvinnlighet görs i dem. Jag diskuterar även förhållandet mellan kvinnlighet och magi i sagorna, det vill säga hur kvinnliga karaktärer använder magi och hur magi är länkad till kvinnlighet. Jag kan konstatera att trots bilden på kvinnliga karaktärer i folksagan som antingen jungfrur i nöd, onda häxor eller hjälpsamma gudmödrar finns det en hel del variation inom kvinnornas roller. Samtidigt förstärker sagorna förväntningarna på hurudan en kvinna bör vara i kontexten av det tidiga 1800-talets samhälle och kvinnans mål i livet som fru och moder lyfts fram som idealet. Kvinnas förhållande till magi ger henne både makt och möjligheten att ändra sin livssituation men gång på gång är det slutliga målet den sociala makt och trygghet som äktenskap ger. Kvinnor som inte uppfyller detta ideal befinner sig utanför samhället. De kan också ha makt i formen av magi men inte i samhällets sociala struktur.