Finland och många andra västerländska demokratier lider av ett minskande traditionellt politiskt deltagande. Avståndet mellan partier och väljare ökar, samtidigt som allt fler föredrar nya sätt att delta. Demokratiska innovationer som syftar till att öka och förbättra medborgarnas deltagande i politiken genom nya institutioner har föreslagits som en möjlig lösning på dessa problem. Det räcker dock inte att medborgarna stöder demokratiska innovationer: genomförandet av dem i större utsträckning kräver grönt ljus från de folkvalda. Tidigare forskning tyder på att beslutsfattare är mer negativt inställda till demokratiska innovationer än medborgare, men det har inte gjorts någon forskning om hur attityderna varierar beroende på partitillhörighet eller partisympatier. Denna avhandlings forskningsfråga lyder: hur varierar finländska beslutsfattares och väljares attityder till demokratiska innovationer beroende på partitillhörighet och partisympatier? Forskningsfrågan besvaras med en kvantitativ sekundäranalys av enkätdata med hjälp av vilka beslutsfattares och medborgares attityder till demokratiska innovationer kartläggs. Som material för analysen användes två Beslutsfattarpanelen-enkätundersökningar och en enkätundersökning med titeln ”Medborgarnas samhälleliga attityder 2019”. Resultaten av analysen presenteras i figurer som jämför respondenternas medelvärden per parti som de representerar eller har röstat på. Därtill genomförs statistisk kontroll av resultaten genom ordinal regression. Således studeras både skillnader mellan partierna och deras styrka som förklarande variabler i attityder till demokratiska innovationer. Analysens resultat tyder på att de flesta partierna intar en försiktig ställning gentemot demokratiska innovationer. De traditionella regeringspartierna (Samlingspartiet, Centern, SDP, SFP) är minst för demokratiska innovationer. I synnerhet Samlingspartiets väljare och beslutsfattare är emot demokratiska innovationer, vilket bekräftar studiens hypotes om att de har den mest elitistiska synen på demokrati. En liknande tendens finns även bland SFP:s beslutsfattare. För väljarnas del spelar partisympatierna en liten roll i förklarandet av positiva attityder till demokratiska innovationer, och istället har studiens kontrollvariabler en mer betydande inverkan. Däremot har partitillhörigheten en större förklaringskraft i beslutsfattarnas attityder till demokratiska innovationer. Sannfinländarnas beslutsfattare är starkt för direktdemokratiska innovationer på alla nivåer, medan de Grönas och Vänsterförbundets beslutsfattare visar en statistiskt signifikant positiv effekt på den kommunala nivån. Analysen visar emellertid att dessa partier stöder demokratiska innovationer på sinsemellan olika grunder.