”En stad är en by där människor lever ensamma tillsammans”, lyder talesättet. Den moderna människan blir allt mer individualistisk, bland annat som en följd av byns, släktens och religiösa grupperingars minskade betydelse i individers vardag. Trots detta är människan fortfarande en social varelse, som söker sig till olika gemenskaper för att uppleva en känsla av gemenskap. En av dessa gemenskaper är crossfit.

CrossFit är en motionsform och ett varumärke. I crossfit utför man intensiva och varierande träningar i grupp i särskilda gym som kallas för boxar. Crossfit har ett rykte om sig att väcka starka känslor av samhörighet, och har ibland till och med kallats kult-likt. Med detta som bakgrund är CrossFit en intressant lins genom vilken man kan studera uppkomsten av en känsla av samhörighet.

Syftet med denna avhandling var att studera vilka aspekter inom crossit som skapar denna känsla av samhörighet. Samhörighet studeras genom teorier om communitas, brand community, och konsumtionssubkulturer. Dessa teorier lyfter fram olika sätt som människor hittar varandra och knyter band på runt olika verksamheter, varumärken, eller konsumtionsvanor.

Denna studie är utförd som en deltagande etnografi, främst i Reebok CrossFit Turku men även i CrossFit Herttoniemi och CrossFit Loviisa. De etnografiska observationerna pågick intensivt i fem månader. Genom att delta i träningar har jag kunnat särskilja faktorer som inverkar i den känsla av samhörighet som crossfit skapar inom sina communities.

I avhandlingen beskrivs empirin genom ett förstahandsperspektiv som deltagare. Med hjälp av dessa observationer redogörs de samhörighetsskapande aspekterna i analysen, där paralleller kan dras mellan den tunga träningsformen och tidigare teori i samhörighetsskapande modeller.