Abstrakt Läraren har stor inverkan på elevernas inlärning och vidare påverkas lärarens undervisning av den egna uppfattningen av undervisningsämnet. Under lärarutbildningen går studerande kurser i alla undervisningsämnen i årskurs 1–6. Kurserna är av ämnesdidaktisk karaktär men i viss mån behandlas även ämnesinnehåll. Bland klasslärarstuderande är intresset överlag lågt för naturvetenskaper. Den här avhandlingen fokuserar därför på hur klasslärarstuderande uppfattar de naturvetenskapliga ämnena och deras relevans i förhållande till tidigare erfarenheter av naturvetenskaper. Studien fokuserar också på hur klasslärarstuderandes uppfattningar påverkas av lärarutbildningens ämnesdidaktiska naturvetenskapskurser och hur de ser på sig själva som framtida undervisande lärare i naturvetenskaper.

Syftet med magisteravhandlingen är att ta reda på hur lärarstuderandes syn på naturvetenskapliga ämnen påverkar deras syn på naturvetenskapers relevans i årskurs 1–6 och att studera hur lärarstuderande själv anser att deras erfarenheter av naturvetenskaper påverkar den egna rollen som lärare i naturvetenskapliga ämnen.

Baserat på syftet har följande forskningsfrågor utformats: 1. Hur beskriver klasslärarstuderande bakgrunden till sitt intresse för naturvetenskapliga ämnen? 2. Hur beskriver klasslärarstuderande sina erfarenheter av de ämnesdidaktiska kurserna i naturvetenskaper i klasslärarutbildningen? 3. Hur beskriver klasslärarstuderande de naturvetenskapliga ämnenas relevans i årskurs 1–6? 4. På vilket sätt anser klasslärarstuderande att deras egna erfarenheter påverkar dem som lärare i naturvetenskapliga ämnen?

Forskningsmetoden för avhandlingen är fenomenografi och datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Materialet består av nio intervjuer som transkriberats och analyserats. Analysmetoden av materialet är meningskategorisering.

Den här studien visade på att ämnesdidaktiskt kompetenta exempel på naturvetenskaplig undervisning i lärarutbildningen kan få klasslärarstuderande som tidigare haft en negativ attityd till naturvetenskaper att få en mer positiv bild av naturvetenskaper. Vidare får klasslärarstuderandena egna idéer om hur de kan undervisa naturvetenskaper och vad som förväntas av dem som blivande klasslärare. Både ämnesinnehåll och didaktik var uppskattade moment i de ämnesdidaktiska kurserna på klasslärarlinjen. Klasslärarstuderande har ändå sina egna tidigare erfarenheter som utgångspunkt för den egna undervisningen och vill återskapa lyckade moment och förändra mindre lyckade undervisningsmoment de erfarit under sin egen skolgång. Studerande anser att naturvetenskaper är relevant att undervisa i årskurs 1–6 men de med goda ämneskunskaper har lättare att motivera relevansen än de med sämre ämneskunskaper. Klasslärarstuderande känner sig på det stora hela tryggare inför att själva undervisa naturvetenskaper efter att de gått klasslärarlinjens obligatoriska förberedande kurser, även om en del anser att de ännu behöver läsa in sig på vissa delar av ämnesinnehållet.

I enlighet med tidigare forskning framkom det att förebilder påverkar intresset i positiv riktning och att det finns ett samband mellan attityder till och intresset för naturvetenskaper. Det framkom också att utbildning kan förändra attityden till naturvetenskaper men att nya arbetsmetoder och undervisningssätt kan kännas svåra att ta till sig på grund av bristen av egna erfarenheter. Tidigare forskning har också visat att konkret undervisning leder till ökat intresse medan abstrakta undervisningsmetoder kan leda till minskat intresse, vilket klasslärarstuderandena också vittnade om. Klasslärarstuderande upplever att både ämneskunskaper och ämnesdidaktiska kunskaper är mycket viktiga.