I Finland är majoriteten av kommundirektörerna män. Antalet kvinnliga kommundirektörer ökar hela tiden, men kvinnliga kommundirektörer avviker fortfarande från normen. Det här kan ses som ett jämställdhetsproblem, eftersom ett samhälle inte kan anses vara jämställt när halva befolkningen är underrepresenterad på en del områden.

Syftet med avhandlingen är att undersöka om det finns strukturella förklaringar till att kvinnor är underrepresenterade på kommundirektörsposterna. Detta görs genom att undersöka om det finns ett samband mellan kvinnliga kommundirektörer och kommunernas egenskaper. Studier har visat att en hög kvinnorepresentation på den politiska sidan hänger ihop med kommunens modernitetsgrad. Som mått har bland annat kommunstorleken, befolkningstätheten, åldersstrukturen, utbildningsnivån och näringsstrukturen använts. Således undersöks det i avhandlingen om dessa egenskaper i en kommun har ett samband med att kommunen har en kvinnlig kommundirektör. Avhandlingens forskningsfråga är: Har kommunernas egenskaper haft en inverkan på andelen kvinnliga kommundirektörer? Kvinnliga kommundirektörer ökar, således undersöks forskningsfrågan med material från två olika årtal.

Som analysmetod används kvantitativ metod. Analysen genomförs statistiskt med SPSS. Analysen inleds med korstabeller som visar sambandet mellan två variabler. Därefter görs en sammanfattande analys i form av logistiks regressionsanalys. Två databaser analyseras, den ena från år 1997 och den andra från år 2020.

Resultatet från analysen med korstabellerna är att det finns två signifikanta samband, mellan kön och invånarantal år 1997 samt mellan kön och högutbildade år 1997. De övriga sambanden år 1997 och alla samband år 2020 är inte signifikanta. I den sammanfattande analysen finns ett signifikant samband, det är mellan kön och invånarantal år 1997. Ju högre invånarantal, desto högre är sannolikheten att kommundirektören är en kvinna. Således har en egenskap år 1997 påverkar kvinnliga kommundirektörer positivt.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att det inte finns strukturella förklaringar till att kvinnor är underrepresenterade på kommundirektörsposterna. Istället är det andra faktorer som lett till att kvinnor är underrepresenterade.