De byråkratiska hindren för inträde på en marknad (tiden, kostnaden och mängden processer som krävs för inträde) har visat sig minska mängden nya företag på marknaden. Enligt nationalekonomiska teorier och tidigare empiriska resultat, leder ett lägre födelsetal (tal som beskriver andelen nya företag på marknaden) till en sänkt produktivitet och i längden en lägre bruttonationalprodukt i landet. Indirekt minskar alltså de byråkratiska hindren den ekonomiska tillväxten i landet. I allmänhet vill statsledningen i ett land främja den ekonomiska tillväxten, varav ledarna borde skära ner de byråkratiska hindren för inträde på en marknad till ett minimum.

Avhandlingens primära syfte är att undersöka ifall byråkratin påverkar marknadernas födelsetal på olika sätt i länder inom det forna östblocket och Västeuropa. Indelningen av Europa motiveras genom antagandet om att företagsklimatet är olikt mellan landsgrupperna p.g.a. historia och tidigare styrelseform. Genom att undersöka hur effekten skiljs åt sig mellan landsgrupperna, bidrar undersökningen med information om hur födelsetalet reagerar på byråkrati beroende på olika omständigheter i landet. Med andra ord ger resultaten information om hur beslutsfattarna bör fatta beslut om de byråkratiska hindren för att nå en optimal produktivitet och BNP, beroende på hurdant företagsklimat länderna har.

Undersökningens empiriska del genomförs med ett flertal OLS-regressioner med fixa effekter. Som modell har använts liknande regressioner från Ciriaci (2014). Resultaten tyder på att byråkratiska hindren i allmänhet sänker marknadens födelsetal kraftigare i Östeuropa än i Västeuropa. De enskilda hindren har dock olika inverkan beroende på landsgrupp. Kostnaden av inträde sänker födelsetalet signifikant både i öst och i väst, men kraftigare i öst. Väntetiden för inträde sänker födelsetalet endast i väst och mängden processer för inträde sänker födelsetalet signifikant bara i öst. Resultaten visar att man kan påverka marknadens födelsetal effektivare om man är medveten om vilka byråkratiska hinder som bör justeras. Till exempel är det inte lönsamt att minska väntetiden för inträde i ett östland men det fungerar i väst (givet att man vill höja landets födelsetal). Resultaten lyckas emellertid inte peka ut någon specifik variabel inom företagsklimatet som kunde förklara skillnaderna i effekten. Givet att skillnaden beror på skiljaktigheter i historia mellan landsgrupperna, torde den bero på variabler som enligt tidigare forskning är olika mellan post-kommunistiska- och demokratiska nationer; t.ex. teknisk utveckling och korruption. Vidare forskning krävs för att skapa djupare förståelse angående orsakerna som påverkar skillnaderna mellan öst och väst.