Referat I och med digitaliseringen av samhället har hanteringen av datasekretessen förändrats. Det förändrade sättet att hantera exempelvis personuppgifter gav upphov till att den enskilda individen inte hade särskilt stor bestämmanderätt över hur de egna personuppgifterna sparades, användes eller överfördes till andra parter. Men från och med maj 2018 förändrades dock läget inom EU, då man stiftade en allmän datasekretessförordning, även kallad GDPR. Förordningen skärpte både straff och riktlinjer när det gäller hantering av information som räknas vara sekretessbelagt. Detta blev en vändpunkt för många som i sitt dagliga arbete hanterar data som anses vara sekretessbelagdt.

Syftet med avhandlingen var att undersöka finlandssvenska rektorers kunskaper om, inställningar till och tillämpningar av den år 2018 i EU införda dataseketessförordningen GDPR. Undersökningen gjordes utgående från rektorer i den grundläggande utbildningen. Avhandlingen är en kvalitativ undersökning som utgått från följande tre forskningfrågor: Vilka kunskaper har rektorer om datasekretess? Hurdan inställning har rektorer till datasekretess? Hur tillämpar rektorer datasekretess enligt den nya lagen?

Den teoretiska referensramen baserar sig på en generell beskrivning av GDPR samt hur datasekretess beaktas i läroplanen, administrationsverktyget Wilma och hur elevvården tar hänsyn till elevernas datasekretess.

Undersökningen bestod av en enkät som elva rektorer från olika delar av Svenskfinland fyllde i. Respondenterna representerade en bred variation av skolor och rektorer. Också skolorna varierande i både kollegium och elevmängd. Undersökningen utgick från en fenomenografisk forskningsansats. Genom analysmetoden meningskategorisering framkom resultat som redogjorde för rektorernas kunskap om, inställningar till och tillämpningar av datasekretess.

Det framkommer i avhandlingen att rektorernas kunskaper om datasekretess består av en övergripande kunskap där grundläggande fakta utgör en viktig del. Beroende på intresse och engagemang varierar respondenternas kunskap. När det kommer till rektorernas inställningar till datasekretess är återigen variationen något som påverkar resultatet. Rektorerna tillämpar datasekretess främst genom att informera skolans personal, egna handlingar och genom konkreta arrangemang i skolan.

Tidigare forskning är i princip obefintlig, vilket betyder att avhandlingen bidrar med kännedom inom ett outforskat område. Denna avhandling kan ge en grund för ytterligare utveckling av det finländska dataskyddet inom den grundläggande utbildningen. Utökat dataskydd betyder en tryggare vardag för både skolpersonal och elever.