Föreställ dig själv under en arbetsdag, vem ser du då? Ser du dig själv, eller ser du någon annan? Identitet är ett flytande begrepp i konstant förändring. Det är inte heller enbart vi själva som påverkar vår egen identitet, utan omvärlden har även en stor påverkan då det kommer till detta. Vi är alla individer med olika känslor och tankar, och därav förhåller vi oss till samt uppfattar identitet på mycket olika sätt. Kroppslighet är upplevelsen av att ha en levande kropp. Allting vi känner, hör, ser gör vi genom vår kropp vilket gör det till ett mycket meningsfullt redskap som även bidrar till vår tolkning av världen omkring oss. Vi innehar alla egenskapen att vara kroppslig eftersom vi alla har en fysisk kropp, skillnaden finns sedan i hur vi använder oss och tolkar vår kropp. Genus brukar beskrivas som ett begrepp som används för att urskilja vad som formar kvinnors och mäns sociala beteende. Detta är baserat på normer och omvärldens förväntningar kring vad som anses vara manligt och kvinnligt.

Dessa tre begrepp bidrar till problematik inom banken då jobbet man gör i en bank är mycket byråkratiskt och monotont, men på samma gång involverar det människor i väldigt viktiga och svåra skeden i livet som till exempel första bostaden, skilsmässor, dödsbon och dylikt. Yrkesidentitet, kroppslighet och genus är aspekter som är centrala i människans liv och därmed även i banken. Jag har utfört 14 intervjuer i en bank kring dessa 3 aspekter.

Syftet med min studie är att ta reda på hur yrkesidentiteten upplevs av de som arbetar på en bank, samt hur den förkroppsligas på arbetsplatsen och fritiden. Avhandlingen begränsas till södra Finland eftersom studien är gjord i en finländsk bank i södra Finland men jag tror ändå att resultatet kan användas till ett bredare område. Slutsatserna av studien hoppas jag att personer kommer ha nytta av som funderar på sin egen yrkesidentitet, privata identitet, kroppslighet, genus eller vid kommande forskning kring bland annat yrkesidentitet, kroppslighet, genus eller dylikt inom banken eller liknande branscher. Forskningsfrågorna avhandlingen baserar sig på är; Hur upplever banktjänstemannen sin egen yrkesidentitet? Hur förkroppsligas banktjänstemannens yrkesidentitet?

Resultatet visar bland annat att de flesta känner att de kliver in i en roll då de kommer till arbetsplatsen, att yrkesidentiteten blir på för många då de går hem från jobbet, att arbetstiderna för det mesta inte kan hållas på grund av för stor arbetsmängd och dålig tidshantering, att männen har det lättare på arbetsplatsen både då det kommer till att klättra på karriärstegen eller vid kundsituationer, att det finns oskrivna regler för hur man klär sig på arbetsplatsen men att de flesta hade väldigt olika uppfattningar om varför det är så, samt att banktjänstemannens förhållande med sina kunder kan bli väldigt personligt och att man får ta på sig rollen som en socialarbetare eller psykolog fastän det inte hör till arbetsuppgifterna.