Religious change is one of the most central issues in research on religion today. The study of gender as an aspect of religious change may provide new insights into contemporary religion, since the debate on secularization has largely been gender blind.

Historically, the Evangelical Lutheran Church in Finland has been predominant in the religious landscape, but today the religiosity of individuals is increasingly deinstitutionalized. Having this development and the need to examine gender as the starting point, the purpose of this thesis is to explore the location of gender in how boundaries of institutional religion are negotiated. The question is explored by a study of two cases, women’s angel practices and LGBTQ activism. The material consists of interviews where relations to the Church and gendered agency are expressed. How do the individuals articulate and position themselves in relation to institutional religion? How is gender part of how they articulate and position themselves? The method of the study is a discourse analytical framework based on the concept of power.

The concept of secularization is still useful in case it is viewed on the premise of gender. The basis of the theoretical framework of secularization is that changes taking place within religion, among others the emphasis on subjective experience and eclecticism, enable more space for individual agency. The view that gender is performative constitutes the gender-theoretical framework, which is used as a tool to examine how gender and religion are constructed in an interlinked process.

From the analysis, it appears that the angel practitioners and the LGBTQ activists experience that the Church restricts both religious and gendered agency, simultaneously as the institutional setting does not exclude new spaces for agency. Gender norms are closely connected to how individuals negotiate institutional religion, since norms explain both how individuals maintain their relation to the Church and how they choose to turn aside from it. This ambivalent relation to the Church makes the boundary of being inside or outside the Church fluid, which can be considered a central space of agency also with regards to gender. Thus, change takes place from within the institution, although it is in the interest of the institution to define its frame.

Religiös förändring är en av de mest centrala frågorna inom religionsforskningen idag. Genom att studera genus som en aspekt av religiös förändring är det möjligt att belysa nya synvinklar på samtida religion, då sekulariseringsdebatten till stor del har varit genusblind.

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har historiskt sett dominerat det religiösa landskapet, men numera är individers religiositet allt mindre knuten till institutionen. Med utgångspunkt i denna utveckling och behovet av att studera genus, är syftet med denna avhandling att utforska betydelsen av genus i gränsdragningar till institutionell religion. Frågan utforskas genom en studie av två fall, kvinnors ängelpraktiker och LGBTQ-aktivism. Materialet består av intervjuer där relationen till kyrkan och könat aktörskap kommer till uttryck. Hur artikulerar och positionerar sig individerna i relation till institutionell religion? På vilket sätt är genus en del av hur de artikulerar och positionerar sig? Metoden för studien består av en diskursanalytisk ram med begreppet makt som bakgrund.

Begreppet sekularisering är fortsättningsvis användbart då det ses med genus som premiss. Utgångspunkten i den teoretiska ramen för sekularisering är att förändringar som sker inom religion, bl.a. betoningen på den subjektiva upplevelsen och eklekticism ger mer utrymme för individuellt aktörskap. Synen på genus som performativt utgör den genusteoretiska ramen, vilken fungerar som ett verktyg för att se hur genus och religion konstrueras i en sammanvävd process.

Det framgår av analysen att ängelpraktikanterna och LGBTQ-aktivisterna upplever att kyrkan begränsar både det religiösa och könade aktörskapet, samtidigt som det institutionella sammanhanget inte utesluter nya utrymmen för aktörskap. Genusnormer har ett nära samband till hur individerna förhandlar institutionell religion, då normer förklarar hur individer både upprätthåller sin relation till kyrkan och väljer att avvika från den. Denna ambivalenta relation till kyrkan gör att gränsen mellan att vara innanför eller utanför kyrkan blir flytande, vilket kan ses som ett centralt handlingsutrymme även vad gäller genus. Det är alltså framförallt inifrån institutionen som förändring sker, även om det är i institutionens intresse att definiera sina yttre ramar.