Hoppa till innehåll

Sökning

Tidningarna berättar om Savolax

Helheten har sammanställts av: Nationalbiblioteket

Det första man gör på morgonen är ofta att läsa tidningen, antingen en digital version på smartenhetens display eller den traditionella papperstidningen vid kaffebordet. Också tidskrifter läser man flitigt i Finland. Tidningen berättar vad som händer i världen och vad som är dagsaktuellt just nu. I uppsjön av tidskrifter hittar man säkert en tidskrift om det man är ute efter, det må vara fotboll, hästar eller astronomi. Tidningar har getts ut i vårt land sedan 1700-talet. Gamla tidningar har mycket att berätta om omvärlden och samhället där de uppstod. De ger oss en inblick i sin tids språk, kultur, världsbild och historieuppfattning.

Nationalbiblioteket har digitaliserat miljontals sidor historiska tidningar och tidskrifter, och de kan läsas i tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi eller Digi. Tjänsten används flitigt av släktforskare och historiker. Också du och jag kan ta en titt i historien via Digi. I den här helheten har vi samlat material om Södra Savolax historia, men temana är välkända eller jämförbara också i resten av landet. Helheten har sammanställts i projektet Digitaalinen avoin muisti (ung. Digitalt öppet minne) som finansierats ur Europeiska regionala utvecklingsfondens program Hävkraft från EU 2014–2020.

Helheten består av fyra materialpaket:

  • C. A. Gottlund, forskare och skriftställare: historia, modersmål och litteratur
  • Snickare och skräddare: historia
  • En borg mellan öst och väst: historia
  • Från Saimens strand: historia, modersmål och litteratur

C. A. Gottlund, forskare och skriftställare

Hävkraft från EU

Materialpaketet har sammanställts av: Nationalbiblioteket

På 1800-talet talade och skrev man litet annorlunda än idag. Eller vad sägs om den här meningen: "Derjemte försökte han sig flere gånger som tidningsman, ehuru hans företag i denna rigtning ej blefvo särdeles långlifvade." Låter märkligt, men innebörden framgår nog. I det här materialpaketet får du läsa mera gammal svenska. Du får också veta något om finska språkets skeden, som en man vid namn Carl Axel Gottlund bidrog till att påverka. Han kom från en svenskspråkig familj men lärde sig finska i Juva, dit familjen flyttade när han var nio år. Hade Carl Axel fått bestämma skulle det finska skriftspråket väldigt mycket likna dialekten i Savolax.

Högstadiet: historia, modersmål och litteratur
Gymnasiet: historia, modersmål och litteratur
Yrkesutbildning: mediebranschen och visuell framställning, kommunikation och interaktion

Högstadiet
Läroämnens innehållsområden:

  • Historia: I3 Finland skapas, byggs och försvaras
  • Modersmål och litteratur: I2 Att tolka texter, I4 Att förstå språk, litteratur och kultur

Mångsidig kompetens: K1 Förmåga att tänka och lära sig, K2 Kulturell och kommunikativ kompetens, K4 Multilitteracitet, K5 Digital kompetens

Gymnasiet
Moduler:

  • Historia: HI5 Sveriges östra rikshalva blir Finland
  • Modersmål och litteratur: MO1 Att tolka och producera text, MO2 Text och språklig medvetenhet, MO5 Att tolka text 1, MO11 Att tolka text 2

Yrkesutbildning
Grundexamina:

  • Grundexamen inom mediebranschen och visuell framställning

Gemensamma examensdelar:

  • Kunnande i kommunikation och interaktion

Mål: Att stifta bekantskap med det källmaterial som historiska tidningar och tidskrifter utgör och granska språkets utveckling.

I vartdera materialet finns en direkt länk till ett visst nummer av en tidning eller tidskrift samt uppgifter. Länkarna tar dig till tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi eller Digi, och det är bäst att öppna dem i en ny flik. Uppgifterna är enligt svårighetsgrad indelade i bas- och fördjupade uppgifter. Under lektionen kan man till exempel behandla bara det första materialet med tillhörande basuppgifter. Om tiden räcker till kan eleverna dessutom läsa det andra materialet och göra fördjupade uppgifter.

Ett par tips om användningen av Digi: Du kan förstora tidningssidan med knapparna Passande bredd eller Förstora i funktionsfältet till vänster. Sidbyte finns nere till vänster i vyn.

Du får bläddra och söka i samt läsa materialet på nätet. Märk dock att kopiering och annan användning begränsas av upphovsrättslagen. Upphovsrätten gäller till utgången av sjuttionde året efter upphovsmannens dödsår. För ett verk vars upphovsman är okänd gäller upphovsrätten till utgången av sjuttionde året efter verkets publikationsår. (Mera information: Gå till Digis Ofta ställda frågor.) Med Utbildningsstyrelsens kopieringslicens får man i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen per webbplats spara och skriva ut högst 20 bilder eller sidor motsvarande A4-format. Kopiorna får sparas på en sluten kursplattform eller i en annan sluten webbmiljö där materialet är tillgängligt för den undervisningsgrupp det är avsett för. (Källa: Kopiosto)

Sökresultat 1

Finlands allmänna tidning Visa detaljrik vy

Tidning
1820
Tillgänglig på nätet:
Linkki verkkoaineistoon 1820-1931
Anteckning:

Gå till nummer 90/1875 av Finlands allmänna tidning.

Sök på förstasidan rubriken Icke-Officiela Afdelningen och läs där texten som handlar om Carl Axel Gottlund.

Basuppgifter:

1.1. Vilket år föddes Carl Axel Gottlund?
1.2. Leta i texten fram frågor som Gottlund arbetade för.
1.3. Svenska språket har förändrats mycket sedan tidningens publikationsår (1875). Plocka ur texten ut ord och uttryck som inte är välkända för dig.
1.4. Texten innehåller välkända ord som är skrivna på annat sätt än idag. Ge exempel.

Sparad:
Sökresultat 2

Finsk tidskrift : kultur, ekonomi, politik Visa detaljrik vy

Tidskrift
1876
Tillgänglig på nätet:
Linkki verkkoaineistoon 1876-1939
Käytettävissä vapaakappalekirjastoissa 1940-1944
Linkki verkkoaineistoon Artikkeliviitteet ja sisällysluettelot Kontentti tietokannassa
digi.kansalliskirjasto.fi/aikakaus...es/0015-248X (Flera organisationer)
www.nrl.fi:3000/digiphpt...ehti=finskts (Flera organisationer)
www.nrl.fi:3000/digiphpt...ehti=finskts (Flera organisationer)
www.varastokirjasto.fi/digiphpt...ehti=finskts (Flera organisationer)
www.varastokirjasto.fi/digiphpt...ehti=finskts (Flera organisationer)
www.varastokirjasto.fi/digiphpt/zrnfinskts.php (Flera organisationer)
Anteckning:

Börja granska artikeln DEN FINSKA VITTERHETEN EFTER 1830 (Finsk Tidskrift 1/1883).

Läs sidorna 15–17 av artikeln (sidorna 14–16 i den ursprungliga papperstidskriften).

Fördjupade uppgifter:

2.1. Gör en tankekarta över Carl Axel Gottlund. Anteckna där uppgifter om Gottlunds studier, arbeten, intresseområden, prestationer, karaktärsdrag osv.
2.2. Jämför den här texten med texten i Finlands allmänna tidning. Reflektera över för vilket ändamål och för vilken målgrupp texterna är skrivna. Begrunda också texternas tillförlitlighet som historiska källor.

Sparad:

Snickare och skräddare

Hävkraft från EU

Materialpaketet har sammanställts av: Nationalbiblioteket

Florist, fotomodell, youtubare, community manager, trafikflygare, fjärrvärmeingenjör och studiehandledare ingick inte i våra förfäders ordförråd. För ljudtekniker och miljövårdsplanerare fanns inga jobb. Ingen behövde gå till kosmetologen eller begära hjälp av en IT-stödperson. Man jobbade nog mycket, men hur såg jobben ut? Hur livnärde sig folk på landsbygden och i småstäderna på 1800-talet? I det här materialpaketet söker vi svaren på gamla tidningars sidor.

Högstadiet: historia
Yrkesutbildning: mediebranschen och visuell framställning, kommunikation och interaktion

Högstadiet
Läroämnens innehållsområden:

  • Historia: I1 Industrisamhällets uppkomst och utveckling, I5 Välfärdssamhällets uppbyggnad

Mångsidig kompetens: K1 Förmåga att tänka och lära sig, K4 Multilitteracitet, K5 Digital kompetens

Yrkesutbildning:
Grundexamina:

  • Grundexamen inom mediebranschen och visuell framställning

Gemensamma examensdelar:

  • Kunnande i kommunikation och interaktion

Mål: Att stifta bekantskap med tidningar som historiskt källmaterial och granska näringarna på landsbygden och i småstäderna på 1800-talet.

I vartdera materialet finns en direkt länk till vissa nummer av en tidning samt uppgifter. Länkarna tar dig till tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi eller Digi, och det är bäst att öppna dem i en ny flik.

En del av tidningstexterna är tryckta i fraktur, som var ett allmänt typsnitt i germanska länder och i Norden ännu på 1800-talet. Tryckstilen antikva, som är mera lättläst för den moderna människan, blev efter hand vanligare. I uppgifterna fokuserar vi på texter tryckta i antikva. Om tiden förslår kan du till extrauppgift åt eleverna ge att på tidningens annonssidor jämföra texter skrivna i fraktur med antikvatexter.

Ett par tips om användningen av Digi: Du kan förstora tidningssidan med knapparna Passande bredd eller Förstora i funktionsfältet till vänster. Sidbyte finns nere till vänster i vyn.

Du får bläddra och söka i samt läsa materialet på nätet. Märk dock att kopiering och annan användning begränsas av upphovsrättslagen. Upphovsrätten gäller till utgången av sjuttionde året efter upphovsmannens dödsår. För ett verk vars upphovsman är okänd gäller upphovsrätten till utgången av sjuttionde året efter verkets publikationsår. (Mera information: Gå till Digis Ofta ställda frågor.) Med Utbildningsstyrelsens kopieringslicens får man i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen per webbplats spara och skriva ut högst 20 bilder eller sidor motsvarande A4-format. Kopiorna får sparas på en sluten kursplattform eller i en annan sluten webbmiljö där materialet är tillgängligt för den undervisningsgrupp det är avsett för. (Källa: Kopiosto)

Sökresultat 1

St Michels veckoblad Visa detaljrik vy

Tidning
1876
Tillgänglig på nätet:
Linkki verkkoaineistoon 1876-1877
Anteckning:

Gå till sida 2 i nummer 2/1876 av St. Michels veckoblad.

Läs övre delen av sidan från och med rubriken S:t MICHEL.

Uppgifter:

1.1. Vilka hantverksyrken hittar du i texten?
1.2. Vilka andra näringar eller eventuella arbetsplatser nämns på sidan?

Gå till sida 4 i nummer 10/1877 av St. Michels veckoblad.

Läs de annonser som är tryckta med för dig välkända antikvabokstäver. Du behöver inte läsa texter vars typsnitt inte är bekanta för dig.

Uppgifter:

1.3. Annonser från vilka yrkesområden hittar du?
1.4. Fundera över vilka andra näringar och yrken det fanns på 1800-talet.

Sparad:

En borg mellan öst och väst

Hävkraft från EU

Materialpaketet har sammanställts av: Nationalbiblioteket

Olofsborgs mäktiga stenmurar och runda torn har redan i sekler stått på sin klippholme. Mycket har hänt under den tiden. Det har varit tider av krig och fred, man har rivit gammalt och byggt nytt, borgens yttre har förändrats och borgherrarna har skiftat. Borgen var full av liv och rörelse, tills den så småningom övergavs. I några år fungerade den som fängelse. Längre fram blev borgen ett populärt turistmål och den unika inramningen för Nyslotts operafestival. I det här materialpaketet granskas Olofsborgs historia via tidningsartiklar publicerade på 1800-talet.

Gymnasiet: historia
Yrkesutbildning: mediebranschen och visuell framställning, kommunikation och interaktion

Gymnasiet
Moduler:

  • Historia: HI1 Människa, miljö och historia, HI3 Det självständiga Finlands historia, HI5 Sveriges östra rikshalva blir Finland

Yrkesutbildning:
Grundexamina:

  • Grundexamen inom mediebranschen och visuell framställning

Gemensamma examensdelar:

  • Kunnande i kommunikation och interaktion

Mål: Att stifta bekantskap med digitaliserade tidningar som historiskt källmaterial och reflektera över Olofsborgs historia.

I vartdera materialet finns en direkt länk till ett visst nummer av en tidning samt uppgifter. Länkarna tar dig till tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi eller Digi, och det är bäst att öppna dem i en ny flik.

Ett par tips om användningen av Digi: Du kan förstora tidningssidan med knapparna Passande bredd eller Förstora i funktionsfältet till vänster. Sidbyte finns nere till vänster i vyn.

Du får bläddra och söka i samt läsa materialet på nätet. Märk dock att kopiering och annan användning begränsas av upphovsrättslagen. Upphovsrätten gäller till utgången av sjuttionde året efter upphovsmannens dödsår. För ett verk vars upphovsman är okänd gäller upphovsrätten till utgången av sjuttionde året efter verkets publikationsår. (Mera information: Gå till Digis Ofta ställda frågor.) Med Utbildningsstyrelsens kopieringslicens får man i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen per webbplats spara och skriva ut högst 20 bilder eller sidor motsvarande A4-format. Kopiorna får sparas på en sluten kursplattform eller i en annan sluten webbmiljö där materialet är tillgängligt för den undervisningsgrupp det är avsett för. (Källa: Kopiosto)

Sökresultat 1

Mielikki : illustrerad tidning för barn och ungdom Visa detaljrik vy

Tidskrift
1864
Tillgänglig på nätet:
Linkki verkkoaineistoon 1864-1865
Anteckning:

Gå till nummer 23–24/1865 av tidningen Mielikki.

Läs sidorna 9 och 10 av artikeln om Olofsborg (sidorna 243 och 244 i den ursprungliga papperstidningen).

Uppgifter:

1.1. Vem lät bygga Olofsborg?
1.2. Under vilket århundrade byggdes borgen?
1.3. Vad var Olofsborgs uppgift?
1.4. I slutet av artikeln berättas att borgen övergavs. Varför behövdes borgen inte längre?
1.5. Titta på tidningens första sida för vem tidningen är avsedd. Reflektera över hur läsekretsen beaktats i artikeln.
1.6. Fundera över artikelns tillförlitlighet som historisk källa.

Sparad:
Sökresultat 2

Vikingen Visa detaljrik vy

Tidning
1870
Lehdistö. Journalismi. Sanomalehdet (udkf 07)
Tillgänglig på nätet:
Linkki verkkoaineistoon 1870-1874
Anteckning:

Gå till nummer 25/1874 av tidningen Vikingen.

På sida 2 finns rubriken Korrespondens och därunder ett brev från Nyslott. Läs brevets tre första stycken.

Uppgifter:

2.1. I slutet av den till föregående uppgifter knutna artikeln i tidningen Mielikki är Olofsborg tomt och öde. Den nu aktuella artikeln skrevs drygt åtta år senare. Hurudan var situationen då?
2.2. Var det enligt skribenten behövligt att bevara och restaurera den gamla borgen? Varför?
2.3. Diskutera om vad Olofsborg har betytt för finländarna under olika tider.

Sparad:

Från Saimens strand

Hävkraft från EU

Materialpaketet har sammanställts av: Nationalbiblioteket

Välkommen till Saimens strand! Det här materialet består av skrifter av pseudonymen Engelbrekt, vilka publicerades i tidningen Wasabladet år 1893. Skribenten strövade som turist omkring på Nyslotts gator, firade midsommar på Punkaharju, studerade det vardagliga arbetet och berättade om sina observationer för österbottningarna. Hur tedde sig landskapen? Var köpte Nyslottsborna sin mat? Vad hände på landsbygden klockan fyra på morgonnatten? Eller på kyrkbacken på söndagsmorgon? Kunde man komma till tals med savolaxarna? Förirrade sig Engelbrekt ut i obebyggda tassemarker? Kan man sätta tilltro till de här historierna? Läs och ta reda på.

Högstadiet: historia, modersmål och litteratur
Gymnasiet: historia, modersmål och litteratur
Yrkesutbildning: mediebranschen och visuell framställning, kommunikation och interaktion

Högstadiet
Läroämnens innehållsområden:

  • Historia: I3 Finland skapas, byggs och försvaras, I5 Välfärdssamhällets uppbyggnad
  • Modersmål och litteratur: I2 Att tolka texter, I4 Att förstå språk, litteratur och kultur

Mångsidig kompetens: K1 Förmåga att tänka och lära sig, K2 Kulturell och kommunikativ kompetens, K4 Multilitteracitet, K5 Digital kompetens

Gymnasiet
Moduler:

  • Historia: HI1 Människa, miljö och historia , HI5 Sveriges östra rikshalva blir Finland
  • Modersmål och litteratur: MO5 Att tolka text 1, MO11 Att tolka text 2

Yrkesutbildning:
Grundexamina:

  • Grundexamen inom mediebranschen och visuell framställning

Gemensamma examensdelar:

  • Kunnande i kommunikation och interaktion

Mål: Att sätta sig in i den bild av Saimenområdet som tecknas av den 1893 publicerade reseskildringen och jämföra den med nutiden eller den egna hembygdens historia. Att analysera texten och språkets förändring.

Paketet innehåller fyra delar av en reseskildring som beskriver Saimens stränder och livet hos traktens invånare. Välj en del att behandla under lektionen. Materialet kan också användas i grupparbeten så, att alla grupper studerar olika texter. Uppgifterna lämpar sig för alla texterna.

I materialet finns direkta länkar till reseskildringens delar samt uppgifter. Länkarna tar dig till tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi eller Digi, och det är bäst att öppna dem i en ny flik.

Ett par tips om användningen av Digi: Du kan förstora tidningssidan med knapparna Passande bredd eller Förstora i funktionsfältet till vänster. Sidbyte finns nere till vänster i vyn.

Du får bläddra och söka i samt läsa materialet på nätet. Märk dock att kopiering och annan användning begränsas av upphovsrättslagen. Upphovsrätten gäller till utgången av sjuttionde året efter upphovsmannens dödsår. För ett verk vars upphovsman är okänd gäller upphovsrätten till utgången av sjuttionde året efter verkets publikationsår. (Mera information: Gå till Digis Ofta ställda frågor.) Med Utbildningsstyrelsens kopieringslicens får man i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen per webbplats spara och skriva ut högst 20 bilder eller sidor motsvarande A4-format. Kopiorna får sparas på en sluten kursplattform eller i en annan sluten webbmiljö där materialet är tillgängligt för den undervisningsgrupp det är avsett för. (Källa: Kopiosto)

Sökresultat 1

Wasabladet Visa detaljrik vy

Tidning
1856
Lehdistö. Journalismi. Sanomalehdet (udkf 07)
Tillgänglig på nätet:
Linkki verkkoaineistoon 1856-1949
Käytettävissä vapaakappalekirjastoissa 1950, 1959-1962, 1980-2005, 2017-2022
digi.kansalliskirjasto.fi/sanomale...c=Vasabladet (Åbo Akademis bibliotek)
digi.lib.helsinki.fi (Svenska handelshögskolan - Hanna)
Anteckning:

Pseudonymen Engelbrekt har skrivit en reseskildring med rubriken Från Saimas strand - Skildringar och fantasier för Wbl. Nedan finns direkta länkar till delarna II–V av berättelsen. Öppna en länk i en ny flik. Bli inte rädd fast en del av tidningens innehåll är tryckt i svårläst fraktur. Längst ned på sidan hittar du en text med rubriken Från Saimas strand som är tryckt med mera välkända antikvabokstäver.

Del II. HVAD JAG SÅG - OCH ICKE SÅG - I SAVONLINNA – Gå till nummer 54/1883 av Wasabladet.

Del III. HURU JOHANNE TILLBRINGADES Å PUNKAHARJU - Gå till nummer 56/1883 av Wasabladet.

Del IV. EN SKOLPOJKSKRIA OM SEDER OCH BRUK - Gå till nummer 62/1883 av Wasabladet.

Del V. "SULOINEN SAVONMAA" - Gå till nummer 67/1883 av Wasabladet.

Basuppgifter

1.1. Sök i texten upp ett ortnamn eller en person du känner till från förut.
1.2. Leta upp något förhållande som på 1800-talet var annorlunda än idag.
1.3. Svenska språket har förändrats mycket sedan år 1893. Plocka ur texten ut ord och uttryck som inte är välbekanta för dig. Ta reda på deras betydelse till exempel i wikiordboken Wictionary på svenska.

Fördjupade uppgifter

1.4. Jämför de i texten beskrivna förhållandena med din egen hembygds historia eller situation idag.
1.5. Reflektera över vad texten berättar om sin tids samhälle och vardagsliv.
1.6. Analysera textens stil. Reflektera över artikelseriens trovärdighet som historisk källa.

Sparad: