Kaikki aineistot
Lisää
Syftet med den här avhandlingen är att ge en allmän överblick över hur tecknade serier kan användas inom forskningen i huslig ekonomi. De forskningsfrågor som ställs är följande: 1. Vilken betydelse har maten i tecknade serier? 2. Vilken tematik har maten i de tecknade serier som studeras? 3. Hur presenterar författaren tematiken för läsaren? Avhandlingen innehåller textanalys och bildanalys specifikt inom ramarna för forskning kring tecknade serier. För att inte analysen blir för omfattande används tematiskanalys för att ta upp specifika aspekter hos de tecknade serier som utnyttjas. De tre tecknade serier som analyseras mera omfattande är: Hungry Henrietta, Chew och Oishinbo. Den tematiska analysen av dessa tre tecknade serier innefattar matens betydelse i de tecknade serierna. Hur stort utrymme har maten i berättelserna i förhållande till det större narrativet? Vilken tematik maten har i de tecknade serier som används? Detta handlar om egna tolkningar kring vad författaren har att säga om maten, eller om hen har någonting att säga om ämnet. Hur presenterar författaren maten för läsaren? Det vill säga hur mycket utrymme får mat och livsmedel på sidorna eller exempelvis om maten är i bak- eller förgrunden. Resultatet blev att trots att de tre tecknade serier som analyserades mer ingående i avhandlingen var väldigt olika varandra vad gällde innehåll, stil och syfte, fanns det gemensamma nämnare i dem som skapade ett mönster i hur maten presenterades. Mat och matlagning ingår i alla människokulturer och de formar tolkningarna runt maten. Genom användningen av tecknade serier kan forskare få en kontext för maten och annan forskning på samma sätt som från ett annat litterärt verk eller en film. Det finns väldigt få ämnen som inte kan presenteras igenom tecknade serier.
I avhandlingen utreds problematiken i fråga om klassificeringen av sammansatta finansiella instrument, dvs. hybridinstrument. Klassificeringen är beroende av huruvida hybridinstrumenten har egenskaper som hänförs till egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, och därför upptas i bokföringen antingen under eget kapital eller främmande kapital. Syftet med avhandlingen är att undersöka sambandet mellan implementering av IAS 32 och kapitalstrukturen för finska börsnoterade aktiebolag som emitterat hybridinstrument. Problemet är att hybridinstrument omfattas av villkor som direkt kan hänföras till både egetkapitalinstrument och skuldinstrument, och därför finns det rum för tolkning gällande klassificeringen av hybridinstrumenten. Kapitalstrukturen har varit ett centralt område och väl utforskat sedan 1950-talet då Modigliani och Miller presenterade sina teorier om kapitalstrukturen. Tidigare forskning har fokuserat på sambandet mellan hybridinstrument och prestation, beteendemönster och andra nyckeltal, vilket leder till ett forskningsgap för hybridinstrument som klassificeras som egetkapitalinstument och kapitalstrukturen. Som grund för klassificeringen används huvudsakligen den s.k. ekonomiska innebörden för hybridinstrumenten, och inte den juridiska formen, trots att det finns delade åsikter för beslutsgrunden. Med utgångspunkt i avhandlingens problemområde har två hypoteser utformats. (1) Bolagens finansiella nyckeltal relaterade till kapitalstrukturen försämras vid emission av hybridinstrument och om de skulle klassificeras som främmande kapital balansräkningen. (2) Bolagens finansiella nyckeltal relaterade till kapitalstrukturen försämras om emission av hybridinstrumentet inte skulle ägt rum. Avhandlingens viktigaste del består av en kvantitativ studie där hypoteserna används som grund för forskningsanalysen. Materialet som används i analysen är 39 finländska börsnoterade aktiebolag som emitterat hybridinstrument under tidsperioden 2008 till 2019 och klassificerat dem under eget kapital. Variablerna som används för att mäta inverkan på kapitalstrukturen, skuldsättningsgraden, soliditeten, ROE och ROA. Resultatet av studien tyder på att det finns ett tydligt samband mellan IAS 32-standarden och kapitalstrukturen. Vid emittering av hybridinstrument som upptas under det egna kapitalet, förbättras nyckeltalen som i analysen använts för att mäta kapitalstrukturen i betydande grad, jämfört med att hybridinstrumentet istället skulle upptas under det främmande kapitalet. De angivna nyckeltalen förbättras även avsevärt från situationen där bolagen inte alls skulle emitterat hybridinstrumenten. Tidigare forskning bestyrker även avhandlingens resultat av studien, trots att de använder sig av varierande nyckeltal och även studerar bolagens prestation och kapitalstruktur på längre sikt.
Opinnäytetyössä käsiteltiin PID-säätimen yleistä rakennetta sekä sen virittämiseen käytettäviä menetelmiä. Lisäksi käsiteltiin erilaisia prosessimittauksen menetelmiä, erityisesti painemittausta. Käytännön työnä suunniteltiin kahden pumpun vuorottelukäytön ohjauspiiri sekä taajuus-muuttajien parametrointi. Työhön kuului lisäksi valmiin konttipumppaamon käyttöönotto Boliden Kevitsan kaivoksella Sodankylässä. Työn ensimmäinen osa käsitteli PID-säätimen eri osia sekä näiden virittämistä teoriassa, sekä prosessisuureiden mittaamista. Jälkimmäinen osa esitteli opinnäytetyön käytännön osuuden suunnittelua sekä käyttöönottoa. Työn tuloksena saatiin täysin toimiva ja käytössä oleva pumppaamo, jossa kaksi pumppua toimii isäntä-seuraaja-periaatteella. Pumput vuorottelevat käyntivuoroa käyttötuntien tasaamiseksi, ellei sisään tuleva vesimäärä vaadi molempien pumppujen käyttöä. Pumppaamo toimii välipumppaamona avolouhoksessa veden poistamiseksi kaivoksen pohjalta ylös.
Opinnäytetyöni tarkoituksena on tutkia mitä hoito-ohjeita suositellaan hukkumisonnettomuuksiin ensihoidossa. Näin lisätään sairaanhoitajan tietämystä näihin haastaviin tilanteisiin. Tähän opinnäytetyöhön valittu menetelmä on scoping review, jotta voisi olla laaja datahaku. Tämän oppinäytetyön aihe on: Mitä prehospitaalista hoitoa suositellaan hukkumisonnettomuuksissa Suomessa? Tässä opinnäytetyössä lukija saa aiheesta kuvauksen ymmärtääkseen paremmin erilaisia tiloja, joita potilas voi saada hukkumisen seurauksena. Hukkuneen potilaan hoito on haastavaa ja he saattavat olla kriittisessä tilassa ja tarvita vaativia hoitotoimenpiteitä sairaalan ovien ulkopuolella. Tuloksissa käsitellään hukkumisen uhrin nopean pelastamisen merkitystä ja nopean elvytyksen merkitystä ja potilaan elintörkeiden toimintojen järjestelmällistää ylläpitoa. Lukemalla tuloksia saat tietoa näiden potilaiden hoitosuosituksista, ja kirjottaja toivoo, että tämä lisää sairaanhoitajan tietämystä.