Kaikki aineistot
Lisää
This study was conducted using publicly available resources. Its aim was to identify military nurses’ experiences during deployment to war and their effect on their mental health. Nurses returning from war experience post-deployment transition and thus Schlossberg theory of transition was used as a theoretical framework. Ten scientific articles were analysed using inductive data analysis approach. The study revealed that during deployment military nurses experienced both physical and mental hardships, emotional struggles, and ethical dilemmas. The most significant effects of war on mental health were: stress, anxiety, panic, depression, posttraumatic stress disorder (PTSD), insomnia, inability to be happy or enjoy time with family or friends, crying for no reason, lack of empathy or compassion, feeling anger, frustration, emptiness inside oneself, sorrow, feeling guilty. The study was limited by the small number of articles with free access.
Efter Sovjetunionens sönderfall blev flera tidigare Sovjetrepubliker självständiga, så som de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen. Men det fanns även andra regioner som ville bli självständiga. Tjetjenien, som ligger i Kaukasus, strävade efter att bli oberoende från Ryssland. Rysslands presidenter Boris Jeltsin och sedermera Vladimir Putin å ena sidan och tjetjenernas första president Dzjochar Dudajev samt de muslimska krigarna Sjamil Basajev och Samir Saleh “Khattab” Abdullah å andra sidan hade många meningsskiljaktigheter om Tjetjeniens framtid och två olika krig under två olika perioder uppstod. Trots att Ryssland var en mycket större motståndare vann tjetjenerna det första kriget genom gerillakrigföring men kunde inte upprätthålla sin självständighet. Under det andra kriget tog Ryssland åter full kontroll över regionen. Syftet med avhandlingen är att svara på frågeställningen varför lyckades inte Tjetjenien bli självständigt efter Sovjetunionens sönderfall då flera andra delrepubliker lyckades med det? Syftet är också att förstå varför Tjetjenien ville lösgöra sig från Ryssland och det görs genom att undersöka den tjetjenska separatismen, Tjetjeniens geopolitiska betydelse och med hjälp av eurasiansim – en geopolitisk teori. För att svara på frågeställningen används kvalitativ textanalys. Undersökningen utförs som en fallstudie och fokus ligger enbart på Tjetjenien. I undersökningen tillämpas även en kvalitativ metod och är uppbyggd som en litteraturstudie, mer specifikt en artikelstudie. Resultatet visar att Tjetjenien inte lyckades erhålla självständighet eftersom regionen var en del av den ryska sovjetrepubliken, inte en egen sovjetrepublik, samt att regionen kontrollerades av många utländska krigare, från bland annat Saudiarabien, som vill göra Tjetjenien till ett islamiskt kalifat. Men många infödda tjetjener ville inte det. De ville hellre endast vara oberoende från Moskva, som de hade lytt under sedan 1700-talet och hade bland annat blivit utsatt för tvångsdeportering till Centralasien. Trots många tjetjeners önskan om att grunda en egen stat efter Sovjets sönderfall, blev resultatet att de åter efter krigen lyder under Moskva och Vladimir Putin. Ryssland har sedan det andra Tjetjenienkrigets slut år 2000 framgångsrikt russifierat Tjetjenien. Många tjetjener vill idag leva i fredstillstånd istället för att kriga mot Ryssland, men minsta felkalkylering i Putins politik gentemot Tjetjenien och Kaukasusregionen kan åter skapa en turbulent krigsfylld situation i regionen.