Kaikki aineistot
Lisää
"Den 29 april 1894 avtäcktes Alexander II staty i Helsingfors. Avtäckningsdagen firades även i Åbo. En högtidlighet var anordnad på Kyrktorget. På Domkyrkans trappa var upprest Alexanders bröstbild i kolossal storlek. Bysten var modellerad av skulptören och fotografen Carl Johan Schoultz i Åbo. Talaren i talarstolen är redaktörer fil.mag. F.H.B. Lagus".
"Den 29 april 1894 avtäcktes Alexander II staty i Helsingfors. Avtäckningsdagen firades även i Åbo. En högtidlighet var anordnad på Kyrktorget. På Domkyrkans trappa var upprest Alexanders bröstbild i kolossal storlek. Bysten var modellerad av skulptören och fotografen Carl Johan Schoultz i Åbo. Talaren i talarstolen är redaktörer fil.mag. F.H.B. Lagus".
"Den 29 april 1894 avtäcktes Alexander II staty i Helsingfors. Avtäckningsdagen firades även i Åbo. En högtidlighet var anordnad på Kyrktorget. På Domkyrkans trappa var upprest Alexanders bröstbild i kolossal storlek. Bysten var modellerad av skulptören och fotografen Carl Johan Schoultz i Åbo. Talaren i talarstolen är redaktörer fil.mag. F.H.B. Lagus".
"Den 29 april 1894 avtäcktes Alexander II staty i Helsingfors. Avtäckningsdagen firades även i Åbo. En högtidlighet var anordnad på Kyrktorget. På Domkyrkans trappa var upprest Alexanders bröstbild i kolossal storlek. Bysten var modellerad av skulptören och fotografen Carl Johan Schoultz i Åbo. Talaren i talarstolen är redaktörer fil.mag. F.H.B. Lagus".
sisällön kuvaus: 9.9.2006 Saimaan kanavan 150-vuotisjuhlassa Mälkiän sulun pysäköintialueen reunalla paljastettiin Keisarien triumfi. Muistomerkin suunnittelusta vastasi arkkitehti Tapio Rönkönharju ja kivitöistä Loimaan kivi. Muistomerkissä ylimmäisenä olevat kivilaatat ovat vuodelta 1856. Ne olivat alun perin osa Lauritsalan sulkua, joka myöhemmin purettiin. Paikalle rakennettiin rullasilta, jonka tukipilareissa laatat olivat kiinni 1960-luvulle asti. Triumfikaaren nykyinen muoto muistuttaa sen alkuperäisestä muodosta. Ennen nykyistä sijaintiaan kivilaatat olivat vuoteen 2005 asti unohdettuina kanavan Saimaan puoleisen pään penkalla, Kanavansuun asuinalueen puolella. Laattoihin on hakattu Venäjän keisarien ja Suomen suuriruhtinaiden Nikolai I:n ja Aleksanteri II:n nimet. Ylemmässä kivessä on teksti "KEJSARI NIKOLAI I / V. 1845 ALOITTANUT", ja alemmassa "KEJSARI ALEKSANDER II / V. 1856. PÄÄTTÄNYT". Kivilaattojen toisella puolella on samat tekstit venäjäksi.