Kaikki aineistot
Lisää
Tässä opinnäytetyössä tutustutaan pääkaupunkiseudun kauppakeskusten ympäristöjohtamisen käytäntöihin sekä kehitysmahdollisuuksiin. Työ on toteutettu laadullisena tutkimuksena, jota varten on haastateltu neljää erilaista kauppakeskustoimijaa. Ennen varsinaista toiminnallista osuutta työssä esitellään ympäristöjohtamista osana kiinteistöliiketoimintaa sekä kestävää rakentamista. Kauppakeskusten takana olevat toimijat ovat hyvin erikokoisia ja niiden resurssit ovat vaihtelevia. Taloudellisen kestävyyden toteutumiseksi edellytetään nykyään myös sosiaalisten ja ekologisten näkökulmien huomioimista, minkä vuoksi kauppakeskukset ovat panostaneet erityisesti ympäristövastuuseen. Ympäristövastuuseen keskittyminen johtuu erityisesti seuraavista kiinteistöliiketoiminnan erityispiirteistä: suuri energiankulutus, kiinteistöjen pitkäikäisyys sekä rakennetun ympäristön vaikutus koko yhteiskuntaan. Kauppakeskustoimijoiden näkökulmasta merkittäviksi ekotehokkuuden motivaatiotekijöiksi nousivat maineenhallinta sekä energiankulutus. Kuitenkaan kaikki toimijat eivät harjoittaneet systemaattista ympäristöviestintää. Pääasiallisin syy kiinnittää huomiota ympäristövaikutuksiin olivatkin erityisesti energiankulutuksesta saatavat kustannussäästöt. Parantamismahdollisuuksia kauppakeskukset löysivät omasta energiankulutuksestaan. Lisäksi kokonaisvaikutuksia vähentääkseen kauppakeskusten tulisi kiinnittää huomiota kauppakeskuksissa toimivien yritysten aktivointiin ja yhteistyöhön, sillä usean toimijan summana ei kauppakeskus yksin pysty vaikuttamaan päästöihinsä. Energiatehokkuuden mittaaminen ja siihen soveltuvat tekniikat ovat nykypäivää, mutta tulevaisuudessa kauppakeskustoimijat näkivät energiatehokkuuden parantuvan entisestään. Haaveena oli myös ainakin osittainen oma energiantuotantomahdollisuus. Myös jätteiden kustannustehokkaamman käsittelyn nähtiin olevan asia, jonka tulevaisuus tuo tullessaan.
De arbetsplatshandledare som handleder yrkesstuderande i Finland har fått ett utökat pedagogiskt uppdrag. De som handleder och bedömer yrkesstuderandes lärande på arbetsplatsen skall introduceras i handledning, bedömning av yrkesprov samt studerandes personliga utvecklingsplan för kunnande (PUK) av en representant från yrkesläroanstalten och uppmanas delta i en frivillig arbetsplatshandledarutbildning. Arbetsplatshandledarna skall enligt förordning förutom lämpliga kunskaper inom ämnet även besitta tillräckliga kunskaper om handledning och bedömning. Syftet med avhandlingen är att undersöka arbetsplatshandledarnas uppfattning om handlednings- och bedömningskompetens samt upplevelserna av introduktionen i uppdraget. Forskningsfrågorna är: 1. Vilka uppfattningar har arbetsplatshandledare om vad uppgiften som handledare och bedömare innebär? 2. Vilka upplevelser har arbetsplatshandledare av introduktionen i uppdraget? Studien är kvalitativ med lågt standardiserade, medelhögt strukturerade intervjuer av 6 respondenter. Handlednings- och bedömningsteorier utgör den teoretiska grunden och en fenomenografisk ansats har använts för att hitta variationen i uppfattningar för den första forskningsfrågan, och tematisk analys har använt för den andra forskningsfrågan. Data redovisas som beskrivningskategorier/teman efter att ha analyserats kvalitativt. Resultaten visar att arbetsplatshandledarnas uppfattningar angående handlednings- och bedömningskompetens finns inom tre överlappande teman handledning, handledarskap och bedömning. I dessa finns beskrivningskategorierna interaktion med studerande, professionellt perspektiv på handledning, syn på yrkesutbildning, handledningsuppdraget, professionellt perspektiv på bedömning och bedömning enligt styrdokument. Funna teman för den andra forskningsfrågan är introduktion som innehåller beskrivningskategorierna skolan som samarbetspartner och utveckling. Sammanfattningsvis varierar upplevelser om introduktionens kvalitet och effekt bland arbetsplatshandledare, liksom uppfattningar om innebörden av handlednings- och bedömningskompetens. Olika förväntningar och krav från skolan och arbetslivet påverkade arbetsplatshandledares uppfattningar och upplevelser av uppdraget, där deras egna erfarenheter och professionella bakgrund också spelade en roll.