Kaikki aineistot
Lisää
sisällön kuvaus: Helsinki 22/II 90 Rakas Maikku! En tiedäkkään kuinka aika on lentänyt joulusta alkain niin äärrettömän pian. Kauvan aikaa on siitä kun sain viime kirjeesi. Kuitenkin kiitos siitä ja maalaamas-tasi kauniista joulukortistasi. Voi Maikku kulta, minä pelkään niin kovin että vieraannumme toisistamme! Mi-nusta on niin sanomattoman pitkä aika siitä asti kuin viimein tapasimme toisi-amme. Jospa tulisit tänne Helsinkiin ensi syksynä! – Mutta koti on koti ja minä aattelen että eivät milellään antaisi Sinun taas lentää pois kuin ovat juuri saaneet Sinua sinne. Jos saisi olla yhdessä vähän sinun kanssasi. Minä luulen tai tunnen että Sinä ymmärrät minua niin hyvin. Ei kukaan muista kumppaneistani vastan-nut niin minun ajatuksiini kuin Sinä. Möröt nauravat niinkuin ennen ja Anna Lind-grén jaa hän on kovin hyvä, mutta en koskaan voi ”utgjuta mina känslor” heille niinkuin me aina yhdessä teimme. Muistatko kuinka me itkimme välistä oikein sydämmen pohjasta? Kuinka me fan-tiseerasimme äärrettömästi! Voin kuinka meillä oli hauskaa! – Jos pien rahtunen-kin tuulentuvistamme menisi toteen! Maikku kulta, älä naura minulle. Minun on niin kovin ikävä Sinua. Jos me vielä kävisimme koulua ja näyttelisimme teaatteria, niin kirjoittaisin palavan rakkau-den kirjeen tässä hetkessä Sinulle. Nyt minä kirjoitan toimistamme täällä. Meillä on ompeluseura johon kuuluu: Elli F, Järnefeltit Elna, Tilda Möröt, Paula, Helmi K Anna [--] ja joka kokoontuu joka Maanantai aamupäivä vuoroon jokai-sen luona. Me ompelemme nyt yhteen Basariin. Hyvin hauskaa on olla yhdessä ja puhella kaikenmoista tai lukea joku kirja. Olen ollut kahdessa Suom. seurassa. Siellä on erinomaisen hauskaa. Kaikki tai suuri osa on tuttuja keskenään. Ensi Tuorstaina on taas Seuran iltama. Politek-nikkolaisten arpajaiset oli viime Tiistaina. Minä tanssin mukana eräässä n. k. [--] joka kehuttiin hyvin kauniiksi. Maaliskuun 15 p. tulee Suom. teat. arpajaiset ja naamiohuvit. Möröt ottavat vastaan voittoja ja anna Lindgren myös. Minä tanssin yhtä espanjalaista tanssia jota tanssii 8 paria. Elsa Törnudd on täällä. Hän valitti ettei ollut saanut Sinulta kirjettä. – Pikku sisa-reni on täällä vieressä ja kirjoittaa myöskin kirjettä jollekulle ystävälleen. Ajatte-les, hän osaa jo kaikki kirjaimet vaikka hän on vaan 4 vuotta. Edit Kekoni, joka on kihloissa! Voi voi niitä tyttöjä sentään. Sylvia Jurva taitaa olla naimisissakin jo. Kun Helmi Krohn joku aika sitten kysyi häneltä koska hän menisi naimisiin niin hän vastasi ”Helmikuussa pääsen siihen autuuteen”. Hyi oi-kein minua ilkeyttää. Kuinka voi sanoa niin! Autuuteen!! Huh! Huh! Semmoista autuutta! Eräänä päivänä olin Anna Lin kanssa [--] kukkaispuodissa niin tulee hienosti sa-mettiin puettu rouvaisihminen ottamaan minua kädestä ja katsoo minuun. Me tuijotimme toisiimme kauvan aikaa ja sitten tunsin – Thyra Serlachius-Ingeniörska Jurvelius. Me rupesimme puhumaan ensin suomeksi johta hän puhui vallan hyvin ja sitten hän sanoi: - ”vi ska tala svenska”- ”Jaså vill du så” minä sanoin. Tyra raukka, taitaa olla onneton Sanovat että hänen nykyisen miehensä ja Tyran isän affäärit olivat niin takertuneet toisiinsa ettei voinut muuta kun uhrata Tyra. Se olisi kauheata Niin olen kuullut. Hyvä olisi jos ei se olisi totta. Bergrothia en ole nähnyt muuta kuin kirkossa. Hänen aikansa on niin täpärä ettei mielellään mene häiritsemään häntä kotonaan. Joskus pitää kuitenkin mennä hiukan häntä katsomaan. Jospa saisi oikein istua vieretysten ja puhella oikein hyvällä lailla. – Älä rakas Maikku anna minun odottaa yhtä kauvan kirjettä kun Sinä olet saanut odottaa tätä. Maggi Elli Lindgren ja Nanna Tötterman lähtevät yhdessä Pariisiin 24 p tätä kuuta. Niitä onnellisia!!!
Tässä tutkielmassa tutkitaan yksilön kielenkäyttöä tosi-tv-sarjoissa. Tutkimuksen tavoitteena on selvittää, miten yksilön kielenkäyttöä näytetään ja sitä kautta yksilön kielellinen identiteetti esitetään tosi-tv-sarjoissa. Tutkimus on ajankohtainen, koska median ja television rooli yhteiskunnassa kasvaa. Tutkimuksessa keskitytään kielenkäytön ilmiöön nimeltä koodinvaihto ruotsin ja englannin välillä. Koodinvaihto tarkoittaa tässä tutkimuksessa sitä, että puhuja vaihtaa kahden kielen välillä yhden puheenvuoron aikana. Ensimmäinen tutkimuskysymys selvittää, millaista yksilön koodinvaihto kielten välillä ruotsalaisissa tosi-tv-sarjoissa on. Toinen kysymys käsittelee koodinvaihdon funktiota hänen puheessaan ko. sarjoissa. Kolmas kysymys selvittää, miten hänen kielellinen identiteettinsä esitetään ko. sarjoissa. Tutkimuksen aineisto koostuu tutkittavan henkilön ruotsin ja englannin kielisestä puheesta kahdessa ruotsalaisessa tosi-tv-sarjassa, Svenska Hollywoodfruar (SH) ja Montazamis med vänner (MmV). Sarjat tunnetaan Suomessa myös nimillä Ruotsin miljönääriäidit ja Ruotsin miljönääriäiti Maria Montazami. Sarjoista tarkastellaan ensimmäinen (MmV) ja kuudes tuotantokausi (SH), sillä ne on esitetty samana vuonna (2013). Aineistoa tarkastellaan yksilön kielivalintojen ja koodinvaihdon näkökulmista. Analyysissa tarkastellaan koodinvaihdon rakennetta Sin (2011) mallin ja koodinvaihdon funktiota Berglundin (2008) ja Grosjeanin (1982) mallien avulla. Tutkimuksessa selviää, että tutkittava henkilö vaihtaa molemmissa sarjoissa puheessaan koodia enemmän ruotsista englantiin kuin toisin päin. Montazamis med vänner-sarjassa hän käyttää enemmän ruotsia koodinvaihdossaan kuin Svenska Hollywoodfruar-sarjassa. Tämä johtuu todennäköisesti siitä, että ensiksi mainitussa sarjassa hän tapaa enemmän ruotsinkielisiä keskustelukumppaneita kuin toisessa sarjassa. Myös hänen kielivalintansa määräytyvät pääasiassa keskustelukumppanin mukaan. Koodinvaihdon funktiot (eli se, mihin tarkoitukseen vaihtoa käytetään) vaihtelevat sarjojen välillä. Molemmissa sarjoissa funktio on kuitenkin useimmiten se, että henkilön on helpompi käyttää toisen kielen sanaa. Henkilö käyttää molemmissa sarjoissa molempia kieliä, mikä viittaa siihen, että hän on kaksikielinen. Tuloksia tarkastellessa täytyy ottaa huomioon se, että aineistona on tosi-tv-sarjoja, jotka eivät välttämättä anna (ainakaan täysin) todenmukaista kuvaa tutkittavan henkilön kielenkäytöstä. Jatkotutkimuksessa olisikin mielenkiintoista verrata yksilön kielenkäyttöä tosi-tv-sarjassa ja arkielämässä.
Det treåriga projektet idrottshögstadieförsöket som pågick åren 2017–2020 strävade efter att underlätta vardagen för idrottande högstadieelever. Projektet erbjöd ett utvecklat stödnätverk för idrottande högstadieeleverna. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur elever i pilotprojektet idrottshögstadieförsöket har upplevt kamratstödet i skolan och i idrottsföreningen samt tränarnas stöd under projektets gång. I avhandlingen presenteras den dubbelkarriärs modell som används i Finland för att kombinera idrott och skola. Dubbelkarriärens stödnätverk samt des olika parter tas upp och varje parts delaktighet beskrivs grundligt. Även idrottshögstadieförsöket presenteras och beskrivs grundligt för att tydliggöra dess funktion i finländska utbildningssystemet. Det som denna undersökning kommit fram till är att tränare och kamrater är viktiga delar av idrottarens stödnätverk. Resultaten i avhandlingen tyder på att eleverna som antagits och därefter deltagit i idrottshögstadieförsöket har upplevt att stödet som erbjudits dem både i form av tränarstöd och kamratstöd har varit på en relativt god nivå. Det som även framkom som positivt i resultaten var att genom intervjuerna med idrottarna kunde vi se att en del av tränarna även kunnat erbjuda stöd till idrottarna i situationer som inte direkt var kopplade med idrotten, även om det finns utrymme för förbättring. Det som denna undersökning bidrar med är en insikt i hur tränares och kamraters sociala stöd upplevs av elever i idrottsklass i grundskolans årskurs 7–9.
Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala medier påverkar ungas relationer. Vi kommer att undersöka om sociala medier förbättrar eller försämrar ungas relationer. Lärdomsprovet mest centrala frågeställningar är hur sociala medier påverkar relationerna till vänner och familj, hur sociala medier påverkar ungas sociala nätverk och hur sociala relationer påverkar ungas välmående. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer tillsammans med ungdomar i 15 års ålder. Av resultatet framkom att sociala medier kan påverka relationerna till andra människor på olika sätt. Relationen till familjemedlemmarna påverkas mest negativt av sociala medier eftersom unga spenderar mindre tid med familjen på grund av att de oftast är på sociala medier där hemma. Kompisrelationerna får mest positiva följder av sociala medier. Ungdomarna skickar främst med vänner på sociala medier vilket leder till att relationen till dem fördjupas. Trots att kompisarna inte är tillsammans i verkliga livet så kan de umgås via sociala medier och det har en positiv inverkan på relationen.The aim of this Bachelor’s Thesis is to examine how social media affect the relationships of youth. We have focused on if social media improves or impairs their relationships. The central issues in our study are how social media impact the relationships with friends and family, how social media affect youth social network and how social relationships affect the wellbeing of youth. The research was done through qualitative interviews with youth in the age of 15. The result revealed that social media can affect the relationships to other people in different ways. Since youth spend a lot of time on social media at home, the relationship with family suffers the most. The relationship between friends is on the other hand mostly strengthened by social media. Young people mostly communicate with their friends on social media and that leads to an improved relationship with them. They can communicate with each other even though they are not together in real life which have a positive influence on the relationship.
Det här examensarbetet behandlar ämnet ungdomar och alkohol. Syftet med arbetet var att klargöra och se om det fanns skillnader mellan svensk- och finskspråkiga ungdomars kunskaper om och attityder till alkohol. Kunskap om ungdomars attityder till alkohol behövs för att kunna förebygga eventuella alkoholproblem. Studien var en enkätstudie med slutna frågor som utfördes bland första årets gymnasieelever i två skolor i Österbotten. I enkätundersökningen deltog sammanlagt 103 elever, av dessa var 65 elever svenskspråkiga och 38 finskspråkiga. Statistisk analys användes som analysmetod och som teoretisk utgångspunkt användes Antonovskys (1991) syn på KASAM och Penders (2011) Health promotion model. I resultatet framkom att sammanlagt 73 elever någon gång druckit alkohol, 19 elever hade påverkats av sina vänner till att dricka mera. I resultatet hittades även samband mellan att eleverna någon gång druckit alkohol och att föräldrarna och vännerna dricker alkohol. Eftersom majoriteten av ungdomarna i undersökningen någon gång druckit alkohol så kan man konstatera att förebyggande åtgärder behövs.This thesis is about the subject adolescents and alcohol. The purpose with this study was to clarify and see if there are differences between Swedish and Finnish-speaking adolescents’ knowledge about and attitudes towards alcohol. Knowledge about adolescents’ attitudes towards alcohol is needed to be able to prevent possible alcohol problems. The study was a survey with closed questions that was conducted among first-year high school students in two schools in Ostrobothnia. In the survey attended totally 103 students, of those were 65 students Swedish speaking and 38 Finnish speaking. Statistical analysis was used as analytical method and as theoretical basis were used Antonovsky's (1991) view of KASAM and Penders (2011) Health Promotion Model. The results showed that totally 73 students sometimes have used alcohol. 19 students had been influenced by their friends to drink more. The results also showed a connection between parents´ and friends´ use of alcohol drinks and that the informants sometimes have tasted alcohol. Since the majority of the adolescents in the survey sometimes use alcohol the conclusion would be that preventive actions are needed.