Kaikki aineistot
Lisää
I enlighet med regeringsprogrammet för Sanna Marins regering tillsatte undervisnings- och kulturministeriet i december 2019 en enmansutredning för att utarbeta en rapport om den svenskspråkiga utbildningen i Finland. För att kunna garantera en jämlik utbildningssituation för svenskspråkiga elever och studerande, bedömde regeringen att det fanns behov av en helhetsbild av den svenskspråkiga utbildningen. Uppdraget var att utarbeta en rapport om särdragen, utmaningarna och utvecklingsbehoven inom den svenskspråkiga utbildningen och ge förslag till åtgärder. Utredningen har samlat synpunkter och lägesbeskrivningar genom data och utredningar, intervjuer, ett hörande, webbenkäter och webbinarier. Genom att granska åtta olika fokusområden ur flera olika perspektiv och på samtliga utbildningsstadier, från småbarnspedagogik till högre utbildning och vuxenutbildning, skapades ett underlag för åtgärdsförslagen. Trots att fokus i denna utredning ligger på utmaningarna är det skäl att här framhålla att den svenskspråkiga utbildningen i det stora hela fungerar väl. Det finns dock vissa luckor i systemet, som bör åtgärdas för att jämlikheten i förhållande till den nationella utbildningen ska uppnås. Tre perspektiv är speciellt viktiga att betona. Dessa är: 1. Kvalitetsaspekterna 2. Bristen på tillgång till utredningar och data och 3. Den svenska utbildningsvägen som bildar en egen helhet, där alla delar påverkar varandra. Den administrativa och kulturella basen utgör den svenska utbildningens fundament och det är viktigt att denna bas stöds när olika reformer genomförs i landet. Undervisningsspråket, svenskan, är verktyget för allt lärande och en central sammanhållande faktor som kräver kontinuerligt stöd på grund av det omgivande samhället till största del är finskspråkigt. Bland de övergripande åtgärder som föreslås finns ett förslag om att effektivera insamlingen och analysen av data specifikt gällande den svenskspråkiga utbildningen, att stödja forskning om och för den svenskspråkiga utbildningsvägen samt att stödja undervisningsspråket på alla stadier och nivåer. Den ledande principen är att den svenskspråkiga utbildningen kontinuerligt ska ha goda förutsättningar att utvecklas enligt tidens och framtidens krav, parallellt med den finskspråkiga i vårt land. Publikation uppdaterades den 5.5.2021, s. 174.
Den 28 augusti 2019 tillsatte undervisnings- och kulturministeriet en projektgrupp och en uppföljningsgrupp för att genomföra de riktlinjer i regeringsprogrammet som gäller utvidgning av läroplikten. Lagstiftningen om utvidgning av läroplikten stadfästes vid utgången av 2020, och den utvidgade läroplikten trädde i kraft 2021 för en åldersklass i sänder. Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen har berett en plan för uppföljningen av verkställigheten av utvidgningen av läroplikten 2021–2024. Planen har behandlats i projektgruppen och uppföljningsgruppen för utvidgning av läroplikten. Planen baserar sig på den uppföljning av genomförandet som behandlas i regeringens proposition samt på uttalanden som bifogats riksdagens svar och de uppföljningsskyldigheter som konstateras i dem. I planen beskrivs utgångspunkterna, principerna, objekten, genomförandet och tidtabellen för uppföljningen av genomförandet av utvidgningen av läroplikten. Uppföljningen av utvidgningen av läroplikten är indelad i sju tematiska helheter: <ol> <li>de läropliktigas ansökan till utbildning och tillträde till utbildning</li> <li>studiehandledning och förankring i utbildningen</li> <li>undervisning och handledning</li> <li>särskilt stöd och andra former av stöd</li> <li>elevernas och studerandenas välbefinnande</li> <li>reformens kostnadseffekter</li> <li>förverkligandet av målen för reformen och reformens genomslag.</li> </ol> Uppföljningen genomförs i första hand med hjälp av befintliga register och andra informationskällor och de huvudsakligen kvantitativa uppgifter som ingår i dem samt genom att vid behov göra separata förfrågningar, utredningar, undersökningar eller utvärderingar. Uppföljnings-, forsknings- och utvärderingsinformation som fåtts från varje tematisk helhet utnyttjas som en del av den långsiktiga utvärderingen av effekterna av läropliktsreformen och den helhetsbedömning av genomförandet av läropliktsreformen som görs i slutet av uppföljningsperioden.
Beskrivningen av målbilden för digitaliseringen av småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen blir klar hösten 2023 som en del av projektet för en referensram för digitaliseringen av småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. I projektet utvecklas styrningen och effekterna av digitalisering samt förvaltningsområdets förmåga till förutseende. Genom beskrivningen av målbilden konkretiseras de mål som ställs upp av Finlands digitala kompass, riktlinjerna för digitaliseringen av fostran och utbildning 2027 samt andra betydande dokument som definierar digitalisering inom sektorn för småbarnspedagogikens, förskoleundervisningens och den grundläggande utbildningens del. Digitaliseringen granskas genom sju delområden: förutsättningar för utveckling av digitaliseringen, digital kompetens, stöd för utveckling av digital infrastruktur, tjänster och interoperabilitet, informationshantering och kvalitet, dataskydd och datasäkerhet, lagstiftning och -tolkning gällande digitalisering samt forskning om digitalisering. Målen för digitaliseringen beskrivs i småbarnspedagogikens, förskoleundervisningens och den grundläggande utbildningens kontext. Då kan alla aktörer inom fostran och utbildning arbeta långsiktigt, förutseende och strategiskt för att förverkliga målbilden. Beskrivning av en nationellt definierad och gemensam målbild gör det möjligt att utforma konkreta åtgärder, vilket främjar utvecklingen av digitaliseringen inom sektorn mot den gemensamma målbilden.
Arbetsgruppen tillsattes för att utvärdera omfattningen av undervisningen i svenska och undervisningsarrangemangen på olika utbildningsstadier samt för att reda ut olika möjligheter för hur undervisningen i svenska kan ordnas i den grundläggande utbildningen. Därtill ombads arbetsgruppen att komma med förslag på hur man kunde förbättra undervisningen och inlärningen av det svenska språket på alla utbildningsstadier samt hur den språkliga jämställdheten kan tryggas. De svagare språkfärdigheterna i svenska språket beror på flera orsaker. Undervisningen i svenska har blivit mindre och mera ensidig i den grundläggande utbildningen. År 2010 studerade 89,9 procent av eleverna svenska som B1-språk och 8,3 procent som A1- och A2-språk. B1-lärokursen har till sin omfattning minskat med hälften jämfört med 1970-talet. Efter reformen av studentexamen blev det andra inhemska språket ett frivilligt ämne i studentskrivningarna 2004. Detta beslut har lett till att antalet studenter som valt att skriva svenska sjunkit så att de 2009 uppgick till endast 68 procent. Det finns också regional variation och skillnader mellan könen när man ser på vem som väljer att skriva svenska. Dessa ändringar i struktur och mängd inverkar på kvaliteten på språkutbildningen och kontinuum av studierna i svenska från småbarnsfostran till vuxenutbildning förverkligas inte med de nuvarande resurserna och förfaringssätten. Inlärningsresultaten i svenska är inte tillfredsställande och skillnaderna mellan könen vad gäller kunnande och attityder verkar öka. Särskilt kritiska är övergången mellan grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet och högskolor. Den nuvarande situationen på de lägre stadierna har lett till att högskolorna är tvungna att åtgärda bristerna i kunskaperna i svenska, vilket i sin tur leder till att högskolornas resurser för att utveckla de studerandes färdigheter bland annat för behoven i arbetslivet blir ännu mindre. Arbetsgruppen anser att det är absolut nödvändigt att granska hur undervisningen i svenska språket utvecklas ur tre olika synvinklar. Dessa synvinklar är principerna för utbildningskontinuum och tryggande av jämställt lärande, utveckling av läroplaner och undervisningsmetoder samt utveckling av invandrares möjligheter att erhålla den nivå på språkkunskaper i svenska som behövs för att klara sig i arbetslivet. En av de centrala slutsatser som arbetsgruppen dragit är att det är en på många sätt problematisk tidpunkt att inleda studierna i svenska på sjunde klass. På grund av detta anser arbetsgruppen att det är viktigt att i fortsättningen granska tidpunkten för när studierna i svenska inleds. De förslag som gäller utveckling av undervisning i svenska betonar en revidering av läroplanerna och undervisningsmetoderna samt ett kontinuum i grund- och kompletteringsutbildningen i lärarutbildningen. Vad gäller invandrare, konstaterade arbetsgruppen att invandrare bör ha samma utbildningsmöjligheter som resten av befolkningen.
Utvecklingsforumet för utbildningarna inom småbarnspedagogik, som var verksamt 2019–2020, utredde nuläget för utbildningarna inom småbarnspedagogik och utarbetade ett program för utveckling av utbildningarna. I början av 2021 tillsattes det en expertgrupp för att fortsätta arbetet med utvecklingsprogrammets rekommendationer för utveckling av utbildningarna. Gruppens uppgift var att utarbeta en genomförandeplan som grundar sig på dessa rekommendationer. Expertgruppen överlämnade sitt förslag till genomförandeplan till undervisnings- och kulturministeriet i april 2021. Genomförandeplanen presenteras i den här publikationen. I planen redogörs det för sätt att genomföra utvecklingsrekommendationerna och anges också en ansvarig aktör/ansvariga aktörer och en tidsplan för varje föreslagen åtgärd. Dessutom innehåller planen förslag till mål, uppgifter, struktur, verksamhet och behövliga resurser för det nya Utvecklingsforumet för utbildningarna inom småbarnspedagogik som tillsätts 2021.
Enligt förordningen om en plan för utveckling av utbildningen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och av forskningen vid universitet (987/1998) godkänner statsrådet vart fjärde år en plan för utvecklingen av utbildningen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och av forskningen vid universitet för det år då planen godkänns och de följande fem kalenderåren. Statsrådet har den 15.12.2011 godkänt följande utvecklingsplan för åren 2011–2016. Utvecklingsplanen bygger på de utbildnings- och forskningspolitiska målen i regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering. Särskilda insatsområden i planen är att minska fattigdomen, olikvärdigheten och utslagningen, att balansera den offentliga ekonomin samt att stärka en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättningen och konkurrenskraften. Utvecklingsplanen verkställs med utgångspunkt i regeringens rambeslut. År 2015 utvärderas utvecklingsplanens utfall.
Utredningsmannen föreslår att finansieringssystemet för yrkesutbildning skall utvärderas åtminstone vart tredje år för att försäkra kvaliteten och likvärdigheten av den svenskspråkiga utbildningen. Medan finansieringen minskar är det viktigt med omfattande samgång mellan dagens huvudmän. Samgången ger bättre möjligheter att trygga de svenska studieplatserna och den svenskspråkiga yrkesutbildningen på sikt. Därför borde den svenskspråkiga yrkesutbildningen i helhet anordnas av svenskspråkiga huvudmän. Norrback föreslår att samarbetet mellan svensk- och finskspråkiga utbildare utökas så att studerandena kan avlägga delar av studierna på det andra inhemska språket eller på ett annat språk och så att praktiska övningar allt mera ordnas gemensamt. Detta är särskilt viktigt med tanke på serviceyrken där man bör kunna betjäna på bägge språken. Norrback föreslår också att de svenskspråkiga huvudmännens samarbete och skyldigheter för den svenskspråkiga yrkesutbildningen borde förstärkas genom förändringar i bestämmelser. Angående utbildandet av blivande lärare inom yrkesutbildningen föreslår Norrback att samarbetet mellan huvudmännen, pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi och andra utbildare bör ökas. Målet skall vara att öka på antalet pedagogiskt behöriga lärare. Därutöver borde PF erbjuda mera yrkesanpassade studier som en del av de allmänna pedagogiska studierna. Enligt utredningsmannens förslag skall Axxell Utbildning Ab, Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab samt Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland bilda en gemensam huvudman, som så snart som möjligt lämnar in ansökan till ministeriet om tillstånd att anordna svenskspråkig yrkesutbildning i södra Finland. Den nya huvudmannen borde ta helhetsansvaret för den svenskspråkiga yrkesutbildningen, inklusive grundläggande yrkesutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildning och läroavtalsutbildning inom regionen. I fråga om Österbotten föreslår Norrback att ministeriet beviljar ett gemensamt tillstånd för Optima Samkommun och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur när det gäller all svenskspråkig yrkesutbildning, inklusive grundläggande yrkesutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildning och läroavtalsutbildning i Österbotten. Utredningen innehåller också förslag som gäller övriga anordnare av svenskspråkig yrkesutbildning och utvecklandet av verksamheten. För tillfället finns det 13 utbildningsanordnare i Finland som har tillstånd att ordna svenskspråkig grundläggande yrkesutbildning inom ett eller flera utbildningsområden. År 2012 uppgick antalet studerade inom läroanstaltsbaserad svenskspråkig yrkesutbildning till 7 643.
Kvalitetskriterierna gör det möjligt för att på ett praktiskt plan utvärdera hur de beslut som omfattar skolväsendet i ett kort respektive långt perspektiv inverkar på skolornas verksamhet. Med hjälp av utvärderingskunskap som baserar sig på kvalitetskriterierna kan man i bästa fall identifiera missförhållanden som man har upptäckt inom utbildningen. Det blir då också möjligt att åtgärda missförhållandena när man på ett heltäckande plan på årlig nivå planerar kommunernas verksamhet och ekonomi. Kvalitetskriterierna gör det också möjligt att samarbeta på ett regionalt plan. En verksamhetsmodell på ett regionalt plan möjliggör ett djupare samarbete, vilket en utvärdering av verksamhet inom en kommun inte gör. Kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen är ett arbetsredskap på regional nivå, och speciellt är de ett redskap för skolor och huvudmän att i samråd utvärdera sin verksamhet. Kvalitetskorten är fyra till antalet och de avspeglar strukturerna inom följande områden: - ledarskap - personal - ekonomiska resurser - utvärdering samt sju kvalitetskort, som påverkar den studerande - läroplanens verkställande - undervisningen och undervisningsarrangemangen - stödet för inlärning, tillväxt och välbefinnande - delaktighet och påverkan - samarbetet mellan skolan och hemmet - fysisk lärmiljö - inlärningsmiljöns trygghet. Kvalitetskorten för den grundläggande utbildningen bygger på en beskrivande del, kriterier för kvaliteten och frågor som ansluter sig till verksamheten. Varje kvalitetskort innehåller kriterier både för utbildningsarrangören och för skolorna. Kvalitetskriterierna finns till för såväl verksamheten på regional nivå som huvudmannens och skolans verksamhet.
SAMMANDRAG Beslutet av sektionen för utvärdering av högskolorna: Auditeringen är godkänd. Kvalitetsstämpeln är i kraft till och med 23 januari 2025 Auditeringsgruppens omdöme för utvärderingsområdena I-III: I: En kompetensskapande högskola: god nivå II: En nyskapande högskola med genomslagskraft: god nivå III: En utvecklingsorienterad och välmående högskola: utmärkt nivå En lärande högskola, utvärderingsområdet som Novia valde: Novias nordiska nätverk och samarbete Tema och partner för benchlearning: Högskoleverksamhetens genomslagskraft och utveckling regionalt, case klustret inom sjöfart och marin teknik i Åboregionen. Partner: Turun ammattikorkeakoulu Auditeringsgruppen identifierade följande som Novias främsta styrkor och utvecklingsområden: STYRKOR - Utbildningarna planeras och genomförs med arbetslivsrelevansen som ledstjärna, på alla nivåer. - Novias fem campus är ett resultat av högskolans aktiva samverkan med näringslivet och andra aktörer på respektive ort. Dessa campus bildar en helhet som tillsammans ger goda förutsättningar för högskolans verksamhet. - Kvalitetssystemet tillämpas på ett sätt som stöder högskolans strategiska utvecklingsarbete. - Det nordiska samarbetet och nätverken berikar och främjar verksamheten vid högskolan. UTVECKLINGSOMRÅDEN - Det nya kursutvärderingssystemet bör utformas som ett användbart verktyg för kursutveckling. - Det interna kunskapsutbytet inom Novia kan förstärkas både mellan enheterna och mellan fokusområdena. - De rutiner som högskolan har för att belysa god praxis skulle kunna utvecklas så att goda exempel sprids på ett systematiskt sätt inom hela högskolan. - Novia kan vidareutveckla den högskolegemensamma uppföljningen av den nordiska verksamheten så att uppföljningen blir ännu mer kvalitetsdrivande.