Kaikki aineistot
Lisää
Syftet med denna avhandling är att utreda på vilket sätt den svenska kulturen presenteras i en lärobok i svenska. Vidare vill jag redogöra för vilka svenska kulturfenomen som tas fram i texter, övningar och bilder och vad som inte lyfts fram. Mitt material består av de tre första läroböckerna i läroboksserien Inne som är avsedd för lång lärokurs i svenska för gymnasister. Kultur är ett mångtydigt begrepp som kan definieras på flera sätt. Jag utgår från det som till exempel Gagnestam (2005), Pyykkö (2014) och Karjala (2003) konstaterar: kultur är någonting allomfattande. Jag behandlar stereotyper, svensk kultur, läroplanen och lärobokens roll i språkundervisning samt kultur i relation till språkundervisning och språkläroböcker. Forskningsmetoden är kvalitativ innehållsanalys (Tuomi & Sarajärvi 2018). Analysen utgår från en färdig kategorisering som utarbetats av Karjala (2003) och Lehtinen (2009). Kategoriseringen innefattar 12 huvudkategorier som är befolkning, samhälle, land, konst, traditioner, umgänge, livsåskådning, näringsliv, teknik, historia, negativa företeelser i samhället samt tävlingsidrott. Resultaten visar att befolkning, samhälle, land, konst och traditioner var de mest frekventa kategorierna i materialen. Det som lyfts fram är för det mesta positiva fenomen, dock förekommer några negativa företeelser i samhället. Historia, politik eller tävlingsidrott kommer inte fram och av religioner nämns bara kristendomen i en svensk kontext. Analysen visar vidare att läroboken ger en relativt ensidig bild av den svenska kulturen och Sverige. Särskilt bilderna av det svenska folket är lika varandra. Minoriteter eller andra kulturer behandlas inte fast Sverige är ett mångkulturellt land. I fortsättningen vore det intressant att undersöka hur lärarna använder lärobokens kulturinnehåll i undervisningen och hur läroboksmaterialet kompletteras.
Under början av 1900-talet bodde det många svenskar och ättlingar till svenskar i delstaten Nebraska. Omaha-posten var en svenskspråkig tidning som gavs ut i delstaten, med syfte att befrämja svenskheten och svenskarnas intressen. Omaha-postens artiklar visar emigranternas vardagsliv och samhället runtomkring dem. Många av artiklarna innehåller ordet svenskhet och av dessa så är det många som handlar om svenskhetens bevarande. Syftet med denna avhandling är att ta reda på i vilken kontext man skrev om svenskhet i Omaha-posten under tidningens första tio verksamhetsår. Jag har använt mig av sökordet svenskhet och dess böjningsformer för att få fram alla artiklar som inkluderar ordet svenskhet i Omaha-posten. I denna avhandling har jag visat att svenskheten skrevs i många olika kontexter i Omaha-posten. En av de vanligaste var svenskhetens bevarande där de flesta skribenter ville bevara svenskheten medan ett fåtal förespråkade en amerikanisering. Andra kontexter som var vanliga var kyrkan, emigrationsfrågan, politik och föreningsliv. Det skrevs även om svenskhet i många andra kontexter som inte går att sätta in i någon kategori.