Kaikki aineistot
Lisää
Syftet med denna studie är att med hjälp av färger ta fram en människas personlighet i en sminkning för att upplysa branschmänniskor och allmänheten om att en sminkning kan vara mer än bara ytligt förskönande. Respondenten vill även lyfta fram personer med intellektuell funktionsnedsättning, eftersom det är en målgrupp som behöver uppmärksammas för att nå jämlikhet. Examensarbetet har utförts med hjälp av datainsamlingsmetoderna diskussion, för att få reda på modellernas personlighet, samt smink och fotografering. Dataanlaysmetoden som använts är bildanalys. Respondenten använder sig av modeller från Kvadratens serviceenhet som hör till Kårkulla samkommun, en organisation som erbjuder service för personer med utvecklingsstörning eller annan funktionsnedsättning. Enligt teorin och tidigare forskning i denna studie har färgerna betydelse för människan. De kan påverka människans sinnesstämning och väcka känslor. Vilken betydelse en viss färg har kan dock variera på människans personliga erfarenheter till den specifika färgen. Resultatet av bildanalysen visar att man till viss mån kan ta fram en människas personlighet med färger i en sminkning. Eftersom det finns andra faktorer som påverkar uppfattningen om personligheten, som till exempel ansiktsuttryck och kroppsspråk, kan man inte med säkerhet fastställa personligheten enbart med färger i sminkningen.The purpose of this thesis is to determine a person’s personality through the use of colors in makeup, to enlighten industry professionals and the public that makeup can be more than a shallow embellishment. The writer of this thesis also wants to highlight people with an intellectual disability, because the writer deems this target group in need of attention, to ultimately be seen as equal in society. The thesis is carried out by using discussion, to get to know the model’s personalities, as well as makeup and photography. The data analysis method that is used is picture analysis. The writer of this thesis uses models from Kvadratens service unit that operates under Kårkulla samkommun, an organization that provides services for people with intellectual, or other, disabilities. According to the theory and earlier research in this thesis, colors do have a meaning for people. They can affect a person’s mood and stir emotions. Which meaning a specific color has depends on the person’s personal experiences of the specific color. The result of this thesis show that you can to a certain degree show a person’s personality with colors in makeup. Since there are other factors that affect the perception of the personality, for example facial expressions and body language, one cannot with certainty determine the personality with colors in makeup alone.
Syftet med detta examensarbete är att beskriva kopplingen mellan människors stil och personlighet. Målet är att ta fram ny kunskap om sambandet mellan personers klädstil och personlighet, genom att undersöka hur människor beskriver de här två sakerna. Jag har fotograferat och intervjuat människor i Berlin. Gatumode är ett utbrett fenomen som har fått enormt mycket publicitet till exempel i sociala medier, men det saknas aktuell forskning kring hur viktigt det är att uttrycka sin personlighet genom kläderna. Arbetet ska vara till nytta för estenomer och andra branschmänniskor och även lyfta fram den psykologiska aspekten i mode och stil. Metoderna som jag har använt i min forskning är kvalitativ intervju och fotografering. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys och bildanalys. I mina forskningsfrågor har jag tagit upp för det första hur människor beskriver sin klädstil och sin personlighet, och sedan om det finns ett samband mellan dessa. På forskningsfrågan hur människor beskriver sin klädstil har det kommit fram att många av informanterna blandar nytt och gammalt, olika material och stilar, highfashion och gatumode. Färgen svart, lager på lager, avslappnad och bekväm var också beskrivningar som kom upp. På frågan hur människor beskriver sin personlighet har svaren varierat mycket. Två av informanterna beskrev sin personlighet på samma sätt som stilen. I de andra svaren har det kommit upp allt från social, spontan, nyfiken och kreativ till blyg, ambitiös, strukturerad och perfektionist. I min andra forskningsfråga om huruvida det finns ett samband mellan stilen och personligheten kan jag dra de slutsatserna från mitt sampel att det ofta kan finns någon koppling mellan dessa två. Det var svårt att dra starka slutsatser av det här i många fall, och även om informanterna inte är medvetna om detta så kan det ändå finnas ett samband.This study aims to describe the connection between people's personal style and personality. The goal is to create new knowledge about the connection between style and personality by examining how people describe these two things. I have photographed and interviewed people in Berlin. Streetstyle is a widely spread phenomenon which has gotten a lot of publicity in social media, but there is a lack of current research about how important it is to express ones personality through clothes. This work treat also the psychological aspects of fashion and style, and this study benefits people in the fashion industry. The methods used are qualitative interviews and photography, which are analyzed by content analysis and by analyzing photographs. The research questions are: how do people describe their style and personality, and is there a connection between them? The results show that people describe their style as a mix of new and old, different materials and styles, highfashion and streetstyle. The colour black, layers , relaxed and comfortable are other descriptions that come up. The descriptions of their personality vary; from social, spontaneous, curious, creative to shy, ambitious, structured and perfectionist. Two of the informants described their personality in the same way as their style. The result shows that there often is a link or connection between style and personality. It is hard to draw too big conclusions, but there definitely is a connection between the two, even though the informants didn't necessarily always describe that themselves.
Undersökningen behandlar inåtvända barn i åldern 3–5 och eventuella bakomliggande orsaker till deras inåtvändhet. Syftet med detta lärdomsprov var att undersöka hur daghemspersonal upplever inåtvända barn och hur de bemöter dem. Teorin om inåtvända barn beskriver dem bland annat som passiva men självständiga, tysta, ängsliga, och att de kan verka nedstämda. Den utgår från att det sociala samspelet är problematiskt för inåtvända barn. De inåtvända personlighetsdragen behandlas som ett resultat av medfött temperament eller otrygg anknytning, eller en kombination av de båda. Jag ville genom en kvalitativ undersökning ta reda på om personalens upplevelse av inåtvända barn går att koppla till anknytningsmönster, temperament eller självkänsla. Jag ville även veta om personalen har metoder för att bemöta inåtvända barn. Forskningen görs genom individuella intervjuer med daghemspersonal. Daghemspersonalen i denna undersökning hade en mycket lik bild av inåtvända barn. De såg barnen som försiktiga, tysta, icke-kontaktsökande, otrygga med en tendens att hålla tillbaka känslor. Det framkom dock två olika sätt att bemöta barnen på. Antingen anpassade man sig till barnets inåtvända drag och blev försiktig i sitt eget sätt eller så försökte man kräva samma av dem som av andra barn. Båda metoderna användes för att försöka öka barnens deltagande.The study examined introverted children aged 3–5 and possible underlying causes of their introversion. The purpose of this study was to investigate how day care personnel experience introverted children and how they work with them. Theory on introverted children describes them as passive but independent, silent, anxious, and that they may appear gloomy. It is assumed that the social interaction is problematic for introverted children. The introverted personality traits are treated as a result from innate temperament or insecure attachment, or a combination of the two. By doing a qualitative study, I wanted to find out if the personnel's experience of introverted children can be linked to attachment patterns, temperament or self-esteem. I also wanted to find out if the personnel have methods for dealing with introverted children. The study was done by individual interviews with day care personnel. The results showed that day care personnel in this study had a very similar picture of introverted children. They saw the children as cautious, silent, non-contact seeking, insecure with a tendency to contain emotions. However, there were two different ways of responding to the children. One method was to adapt to the child's introverted traits and become cautious in his own way. The other method was to make the same demands on those as on other children. Both methods were used as an attempt to increase children's participation.
Tämä opinnäytetyö on tehty osana Det resilienta barnet projektia. Projektin tarkoituksena on kehittää päväkodeille tarkoitettuja voimavaroja vahvistavia malleja, menetelmiä ja materiaaleja, joiden tavoitteena on vahvistaa viisivuotiaan lapsen resilienssiä (engl. resilience), eli pärjäävyyttä ja kykyä selviytyä vaikeissa olosuhteissa. Opinnäytetyössä keskitytään persoonallisuuteen ja temperamenttiin suhteessa resilienssiin. Persoonallisuus ja temperamentti ovat osa lapsen henkilökohtaista taipumusta, joka yhdessä minäkuvan ja sosiaalisten taitojen kanssa kehittää lapsen resilienssiä. Aihetta ei aiemmin ole käsitelty projektissa, minkä vuoksi tässä työssä on kiinnostavaa tarkastella persoonallisuutta ja temperamenttia voimavaroja vahvistavasta näkökulmasta. Opinnäytetyön tavoitteena on tarjota lukijalle teoreettinen johdanto persoonallisuus ja temperamenttitutkimukseen sekä tämän kautta näyttää, miten ihmisen persoonallisuuden ja temperamentin voi yhdistää resilienssitutkimukseen. Tavoitteena on myös nostaa esille, miten näiden teorioiden yhdistelmää voi käytännössä harjoittaa voimavaroja vahvistavalla tavalla päiväkodissa. Opinnäytetyössä käytetyn laadullisen kirjallisuuskatsauksen avulla lapsen temperamentti on mahdollista nostaa esille esille keskeisenä lähtökohtana lapsen henkilökohtaista taipumusta koskevassa työssä päiväkodissa. Temperamenttitutkimus keskittyy lapseen ja lapsuuteen enemmän kuin persoonallisuustutkimus. Työn tulokset osoittavat että tärkeä yhdistävä tekijä löytyy lapsen temperamentin sekä lapsen ja ympäristön vuorovaikutuksen välillä. Voimavaroja vahvistavan työn on siksi keskityttävä lapsen ja ammattilaisen väliseen vuorovaikutukseen; ammattilaisen tulee kohdata lapsi ainutlaatuisena yksilönä.
Tutkimuksen tarkoituksena oli kuvailla vertaistuen merkitystä narsistin uhrin arjessa selviämisessä. Tutkimuksen tavoitteena oli selvittää narsistin uhrin arjessa selviämiseen vaikuttavia tekijöitä. Tutkimuksen tuottaman tiedon avulla voidaan ohjata narsistin uhreja vertaistuen pariin. Tutkimustulosten mukaan vertaistukiryhmässä on voinut käsitellä tunteita, kokea voimaantumista, kokea helpotusta sekä saada tukea ja neuvoja. Tutkimuksen tuloksia voidaan hyödyntää suunniteltaessa vertaistukiryhmän toimintaa. Tutkimustulosten mukaan tutkittavat toivoivat vertaistukiryhmiltä tietoa ja tunteiden käsittelyä. Ohjaajat voivat käsitellä tutkimuksessa nousseita asioita ryhmissä. Tutkimus on toteutettu Narsistien uhrien tuki ry:n vertaistukiryhmissä. Ryhmään osallistuville toimitettiin saatekirje ja kyselylomake. Kyselylomakkeessa vastaajia pyydettiin vastaamaan kahteen avoimeen kysymykseen. Kysymysten vastaukset analysoitiin induktiivisella sisällönanalyysilla. Kyselyyn vastasi 8 henkilöä ja vastausprosentti oli 27. Kaksi henkilöä jätti vastaamatta ensimmäiseen kysymykseen, toiseen kysymykseen vastasi kaikki kyselyyn vastaajat.
Respondentens syfte är att inspirera kvinnor till att hitta en personlig stil, ge tips och råd på hur man gör det och visa olika klädstilar genom en estetisk video för att väcka inspiration och kreativitet i skapandet av den personliga stilen. Arbetet är främst riktat till personer som inte hittat en egen stil men även till dem med en personlig stil som behöver ny inspiration. Respondenten kommer främst att fokusera på kläder i detta arbete trots att en personlig stil även innefattar andra faktorer såsom hår och makeup. Genom forskningsfrågorna vill respondenten ta reda på vad en personlig stil är, hur man kan bygga upp den och ifall man kan kombinera olika stilar för att uttrycka sig när man skapar en personlig stil. Genom att ta del av olika stilar och plagg kom respondenten fram till att de plagg man klär sig i beskriver saker om individen till omvärlden, vilket är den personliga stilen. De som är villiga har möjlighet att bygga upp en egen stil genom bland annat fantasi, kreativitet, inspiration och eftertanke. Viktiga faktorer man kan använda sig av i skapandet av den personliga stilen är medvetenhet, personliga detaljer som berättar något om en själv, ett så kallat wow-plagg, secondhand köp och styling-knep. Genom videoresultatet visade respondenten att en individuell stil inte behöver vara begränsad till en redan existerande stil, utan kan vara en blandning utav flera. Genom videons respons framgick det att kvinnor blev inspirerade och uppfattade hur den personliga stilen kan skapas. Att bära kläder som man mår bra av och som beskriver vem man är leder till belåtenhet vilket i sin tur stärker självsäkerheten som ger en positiv inverkan till insidan.The purpose of this study is to inspire women to find their personal style by giving inspiration and ideas on how to do it. The respondent will show different clothing styles in a video to awake the inspiration and the creativity around the individual style. This study is created for those who haven’t found their own style yet, but also for those who already have a personal style but might need new inspiration. This study is focused on clothes though an individual style also includes other elements such as hair and makeup. By the research questions the respondent wants to know what a personal style is, how to create it and if different clothing styles can be combined regarding the personal style with the purpose of expressing oneself. The respondent found, by looking into different styles and garments, that the clothes one is wearing communicate characteristics about the person to the world around. That is a personal style. Everyone who is willing to create a personal style can do it by using imagination, creativity, inspiration and by giving it thought. Important factors in the creation of the personal style is awareness, personal details that tell something about oneself, a so-called hero-piece, second hand finds and styling techniques. By the video results the respondent show that a personal style doesn’t have to be limited to one already existing style but can a combination of multiple. The feedback on the video shows that women got inspired and understood how the personal style can be created. By wearing clothes that make one feel good and that describes something about oneself leads to satisfaction. That will strengthen one’s self-confidence that gives a positive impact on the inside.
Herkkyys kuuluu normaaliin elämään, mutta erittäin herkkänä eläminen tarkoittaa paljon muutakin. Yliherkkyys ei ole diagnoosi tai sairaus, vaan se nähdään ominaisuutena tai persoonallisuuden piirteenä. Erittäin herkät ihmiset kokevat kohonneita tunteita arjessa, mikä voi lisätä sekä negatiivisuutta että positiivisuutta. Tutkimuksen tarkoituksena oli rikastuttaa muita ihmisiä HSP-tiedolla, tunnistaa korkean herkkyyden käsite ja nähdä, mitä nämä ihmiset kokevat jokapäiväisessä elämässä ja heidän mahdollisia huolenaiheitaan. Tutkimusta muovannut menetelmä tehtiin laajuuskatsauksen kautta olemassa olevan kirjallisuuden vertailemiseksi. Aineistoa on löydetty tietokannoista ja kirjoista. Tieteellisiä artikkeleita on haettu ja tutkimukseen valitut luettu läpi sen varmistamiseksi, että aineisto on oikeanlaatuista, minkä jälkeen se käännetään ja tulkitaan esitettyjen kysymysten mukaan. Teoreettinen lähtökohta on Katie Eriksonin hoitotyön kärsimysteoria, joka valittiin artikkelien tulkinnan perusteella. Työn valmistuttua tuloksena oli tiivistelmä korkean herkkyyden käsitteestä, mikä tarkoittaa, että ihmisillä on lisääntynyt herkkyys ja herkkyys sisäisille ja ulkoisille ärsykkeille. Ihmiset, jotka kokevat itsensä erittäin herkäksi, voivat vaikuttaa ympäristössään erilaisista äänistä, valoista ja yksityiskohdista. Heidän oma hyvinvointinsa kärsii usein, koska erittäin herkkä haluaa kaikkien muiden voivan mahdollisimman hyvin.
Syftet med detta examensarbete är att fördjupa sig i vad kläderna vi bär säger om oss och vår personlighet samt hur vi ser på andra människor utgående från vad de har på sig för kläder. Respondenten ville framhäva klädernas betydelse i vardagen samt undersöka vad som påverkar detta genom att utgå från färger, material, status och symboler på klädesplagg. För att ta reda på detta har respondenten valt att göra en enkätundersökning. I undersökningen har 25 stycken informanter fått fylla i ett frågeformulär bestående av 13 frågor, varav åtta är bilder man skall välja mellan och fem är frågor med svarsalternativ. Sammanfattningsvis kan man konstatera att många av informanterna säger sig vara ointresserade av mode och trender, men att de ändå utgår från kläder och har en stark åsikt gällande hur man skall se ut. Informanterna har tänkt väldigt lika i många frågor och många svar har varit väldigt jämna i resultatet. Man kan konstatera att man inte skall sticka ut allt för mycket om man vill passa in i samhället, eftersom att många informanter reagerade starkt på de personer som var klädda annorlunda. Man kan även konstatera att både färgerna, materialet, statusen på kläderna påverkar hur man blir bemött.The purpose of this study is to find out what the clothes we wear say about us and our personalities as well as how we treat other people based on what they are wearing. The respondent wanted to emphasize the importance of clothes in everyday life and examine what influences this by looking into colors, materials, status and symbols on clothing. In order to do so, the respondent has chosen to do a study where 25 informants were to answer the study consisting of 13 questions of which eight are pictures to choose from and five with options. The result shows that the clothes we are wearing tell a lot about the person herself. It shows that one get treated differently according to what clothes one is wearing, but also how we treat other people depending on what they are wearing. Many of the informants claim that they don’t pay much attention to what is trendy and what is not. However, they do judge other people according to how they dress. We can also make the conclusion that both the colors, material and the status of the clothing have a great influence on how one get treated. The informants are very united in most of their answers, which makes the result more trustworthy.