Kaikki aineistot
Lisää
I avhandlingen studerar jag folkmusikinstrumentet esseharpan. Avhandlingens syfte är att undersöka esseharpan ur ett kulturanalytiskt perspektiv för att skapa en djupare förståelse av hur den har förändrats som kulturellt fenomen. Den huvudsakliga forskningsfrågan i avhandlingen är: hur har användningen av esseharpan i egenskap av föremål, musikinstrument och symbol förändrats? Avhandlingen hör till ämnesområdet instrumentforskning och jag behandlar esseharpan ur ett kulturanalytiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen består av olika teman som tangerar historiska bevarade instrument i likhet med esseharpan. Konservering och restaurering behandlar användningen av bevarade instrument och historien om dem. ”Revival” är ett centralt begrepp i min avhandling vilket innebär ett återupplivande av genrer och instrument. I en revival behandlas esseharpan på olika sätt av bland annat instrumentforskare, musiker och instrumentbyggare. Dessa är exempel på aktörer som använder esseharpan och fördjupar kunskapen om den. Många forskare har studerat olika instrument men ofta har det handlat om nationella instrument. Instrumenten kan också representera platser, regioner och kommuner. Esseharpan har genom sitt namn en regional förankring till den österbottniska byn Esse. Genom den här aspekten tillskrivs esseharpan ett så kallat symbolvärde som anknyter till platsen. Symbolvärden utgör en nödvändig beståndsdel i min analys eftersom avhandlingen är av kulturanalytisk karaktär. Min materialinsamling består av ett halvt dussin halvstrukturerade intervjuer som jag har gjort under år 2022. Jag har också inkluderat nätmaterial eftersom jag är intresserad av esseharpans förändring. Materialet från internet är väsentligt för min avhandling mot bakgrunden av att en del spridning och diskussion om esseharpan förekommer online. Utöver det här materialet har jag använt mig av litteratur och artiklar som behandlar olika teman kring instrumentforskning. Flera arkiv har bidragit med material till avhandlingen. Analysen visar att esseharpan har blivit till något mycket mera än det unika exemplaret som förvarats i Lappfors under en väldigt lång tid. Esseharpan har på sätt och vis genomgått en revival, eftersom den återgått till att vara ett spelinstrument från att ha varit ett museiföremål. Esseharpan har länge ansetts vara ett museiföremål, men numera är den ett instrument som används i praktiskt musicerande i allt högre grad. En revival har till stor del skett utanför Esse men instrumentets symbolvärde i förhållande till platsen har bestått. När en esseharpa tillverkas för spelsammanhang får den ofta olika modifikationer för att anpassas till nutida musikers behov. I själva spelandet på esseharpan används en repertoar som påvisar olika aspekter kring esseharpan.
Detta arbete handlar om ämnet gitarrvård sett ur gitarrlärarens perspektiv. För instrumentläraren kan ämnet musik innefatta många områden. Förutom det uppenbara att lära ut hur man spelar ett instrument så finns det även andra saker som vi kan komma att behöva beakta i vår undervisning. En sån sak är gitarrvård samt svårspelade instrument som kan skapa hinder för elevens musikaliska utveckling och motivation. Syftet med arbetet var att ta reda på hur gitarrpedagoger resonerar kring ämnet instrumentvård. Min förhoppning var att få en bättre uppfattning om ämnets relevans samt en djupare förståelse för hur instrumentvård tas upp och beaktas i undervisningen. De centrala forskningsfrågorna var: På vilket sätt kan gitarrens kvalité och skick påverka elevens musikaliska utveckling? Och hur förhåller sig gitarrläraren till instrumentvård, hur tas det upp i ett undervisningssammanhang och vilka områden anses som viktiga att kunna? Undersökningen genomfördes med hjälp av fenomenografisk metod. Genom kvalitativa intervjuer med tre stycken pedagoger försökte jag besvara mina ställda frågor. Undersökningens resultat visar att det i pedagogens yrkesvardag nu som då dyker upp diverse utmaningar som rör elevernas instrument. Därav kan det vara nödvändigt att besitta vissa kunskaper om gitarrvård som pedagog. Det framkommer att gitarrvård både bör diskuteras och tas upp i gitarrundervisningen. För en gitarr som är ordentligt skött samt bekväm att spela på kan både tjäna till elevens motivation och intresse, vilket ger eleven större förutsättningar för att utvecklas musikaliskt.This thesis is about guitar maintenance seen through the perspective of the guitar teacher. For the music educator, the subject of music can include many areas. Apart from the obvious teaching how to play an instrument, there are other things we may need to consider in our teaching. One such thing is guitar maintenance and instruments that can create obstacles for the students musical development and motivation. The purpose of the thesis was to find out how guitar pedagogues reason about the topic of guitar maintenance. My hope was to get a better idea of the relevance of the subject and a deeper understanding of how instrument care is addressed and taken into account in teaching. Central questions were: How can the quality and the condition of a guitar affect the student’s musical development and how does the guitar teacher relate to instrument care, how is it addressed in teaching and which areas are considered important for the educator to know? Phenomenoghrapy was the main approach of the research. Through qualitative interviews with three pedagogues, I tried to get answers to my questions. The result of this study shows that the pedagogues have experience of various challenges that occurred with students instruments. Therefore, as a guitar teacher, it may be necessary to have some knowledge of guitar maintenance. It emerges that guitar maintenance should both be discussed and addressed in guitar teaching. Because a guitar that is properly maintained and comfortable to play can contribute to the students motivation and interest in the instrument, which can create greater conditions for students to develop musically.