Kaikki aineistot
Lisää
fysisk beskrivning: Brevsamling, 11 stycken handskrivna brev och 1 postkort daterade mellan tiden 8.2.1888 – 6.1.1904. Breven är skrivna av din sanna vän och svåger Thorsten i Uppsala till broder Edvard i Lovisa. Bankkamrer Henric Albert Thorsten Fredrik Laurent var gift med Tekla Mathilda Laurent (född Iverus) och svåger till Johan Edvard (Jedvard) Danielsson Iverus i Lovisa. Jedvard D:son Iverus var museiintendent 1904 - 1922 vid Lovisa Fornmuseum senare Lovisa Konstindustriella och Historiska museum, idag Lovisa stads museum.
fysisk beskrivning: Brevsamling, 33 stycken handskrivna brev och 1 postkort daterade mellan tiden 27.4.1887 – 16.8.1897. Breven är skrivna av Ivar Iverus och sända från Lovisa, Jockis och Karis till Johan Edvard (Jedvard) Danielsson Iverus. Ivar Fredrik Iverus och Johan Edvard Danielsson Iverus var bröder. Jedvard D:son Iverus var museiintendent 1904 - 1922 vid Lovisa Fornmuseum senare Lovisa Konstindustriella och Historiska museum, idag Lovisa stads museum. Ivar Iverus var förvaltare på Strömfors, Jockis och Billnäs bruk.
sisällön kuvaus: Iltalehti kirjoitti Lloyd Polack-Launeen Lloyd’s Vegetaria -ravintolasta vuonna 1999. Lehtijutun seurauksena Lloyd sai postissa kirjekuoren, jonka sisällä oli lehtileike rasistisilla kommenteilla. Lloyd kertoo nauraneensa tapahtumalle, mutta säästäneensä kirjeen niitä varten, jotka sanovat, että Suomessa ei ole rasismia.
fysisk beskrivning: Brevsamling, 36 stycken handskrivna brev daterade mellan tiden 5.1.1888 – 24.10.1902. Breven är skrivna av syster Mathilda i Uppsala till snälla Edvard i Lovisa. Två av breven är skrivna till morbror av systersönerna Ragnar och Arvid. Tekla Mathilda Laurent (född Iverus) var syster till Johan Edvard (Jedvard) Danielsson Iverus i Lovisa. Jedvard D:son Iverus var museiintendent 1904 - 1922 vid Lovisa Fornmuseum senare Lovisa Konstindustriella och Historiska museum, idag Lovisa stads museum.
The thesis is a case study of a passenger ship being transferred from the Estonian to the Finnish Ship’s Register. The aim of study was to introduce the changes in onboard documentation, such as ship´s certificates, exemptions from authorities and the required actions to comply with the regulations. Assessment of the co-operation of all involved parties was set as a secondary purpose of the study. The financial aspects of the reflagging, recruitment and business specifics were not studied in this paper. The reflagging process was monitored throughout, and a qualitative research method was used. The author read the relevant literature, acts and agreements, conventions, circular letters, press releases, online sources, and other documents to provide a theoretical background to the real actions. Interviews with the senior master of the vessel and the surveyor of classification society were conducted to evaluate the process from two different angles after the ship was registered under the Finnish flag. The author concluded that the meeting, joining state authorities, classification society, ship management group and relevant personnel from head office should be arranged as early as possible. The planning of the reflagging days must be precise, adequate, and detailed in order to achieve the expected goals in a limited time. The corresponding planning was explained and presented in the thesis.
fysisk beskrivning: Brev, handskrivet brevkoncept skrivet av Jedvard D:son Iverus där han berättar att han bosatt sig i Lovisa och blivit fotläkare (liktornsoperatör) och kvacksalvare i övriga åkommor. I brevet ber Iverus av ”inspector nationis” att få texten till operetten ”Aya Panas Dom” avskriven och sänd till Kortgränd 3 i Lovisa. På konceptets framsida finns skrivet med blyerts "Brev till Boëthius". Docent Carl Axel Boëthius från Uppsala har enligt Främlingsboken besökt Lovisa museum i Degerbygården 4.7.1918.
In this minor subject thesis are studied the correspondence of Thomas More from the point of view of letter-writing models. More’s letters’ form is compared to a model provided by Anneli Bergholm in her MA thesis from 2008. She suggested a more accurate model for 15th-century letters based on her study of previous letter models and family letter collections of the late 15th century. The main purpose of this study is to find out whether the letter model for late 15th-century letters corresponds to the letters written at the beginning of the 16th century. In addition, as letters to two correspondents were examined, the goal was to find out whether there is difference between the letters to different correspondents and how does it show. The material was chosen from letters More wrote in English to Thomas Wolsey and Margaret Roper. Altogether are studied 16 letters, eight letters from each correspondent. The letters are analysed by using the method of close reading. Bergholm’s model consists of seven main elements and nine optional elements which a letter can contain. The analysis shows that the letters to different correspondents are different and that altogether More’s letters do not follow the letter model Bergholm provided, save for a few elements.
fysisk beskrivning: Brevsamling, 4 stycken handskrivna brev daterade mellan tiden 13.8.1899 – 26.1.1907. Brev skrivna av Elsa till morbror Edvard. Elsa Charlotta Laurent var systerdotter till Johan Edvard (Jedvard) Danielsson Iverus. Jedvard D:son Iverus var museiintendent 1904 - 1922 vid Lovisa Fornmuseum senare Lovisa Konstindustriella och Historiska museum, idag Lovisa stads museum.
fysisk beskrivning: Brevsamling, 3 stycken handskrivna brev daterade mellan tiden 27.3.1918 – 14.11.1918. Breven är skrivna av Bojan till farbror. Torborg ”Bojan” Iverus var brorsbarn till Johan Edvard (Jedvard) Danielsson Iverus. Jedvard D:son Iverus var museiintendent 1904 - 1922 vid Lovisa Fornmuseum senare Lovisa Konstindustriella och Historiska museum, idag Lovisa stads museum.
Opinnäytetyöni ajatus lähti siitä kun äitini oli näköpiirissäni nyplännyt jo vuosia. Saa- matta minua kuitenkaan innostumaan asiasta silloin. Joten nyt sitten oli minun vuoroni. Siis se mitä en ollut koskaan tehnyt! Juu teoria oli kyllä päässä miten se ta-pahtuu, muttei käytäntö ei kun ja tuumasta toiseen. Kurssille saamaan alkuopit ja kokeiluja tehtiin lankojen suhteen. Mutta miten se sano- taankin vanhassa vara parempi! Pellavalangalla oli sittenkin parempi tehdä. Värit tuli siinä haettua reissulla. Hyvät värit tulikin. No sitten alkoi se taustan miettiminen ja löytyihän sekin. Mustaa sen olla piti, että värit pääsi oikeuksiinsa. Tässä sai sitten taidon jota edelleenkin jatkan eteenpäin. On äidin kesken jääneet työt ja omat tulevat työt. Suunnitelmia on. Opinnäytetyöni on ehkä pala uutta pitsinnypläyksen saralla. Ei tietääkseni kirjaimia ole kukaan nyplännyt. Siinä on myös pala mennyttä äitini nypläämä liina, joka on hie- no asia. Taulu jonka voi ripustaa seinälle kun sille paikka löytyy. Ennen sitä se käy näyttelyssä.
fysisk beskrivning: Brevsamling, 10 stycken handskrivna brev daterade mellan tiden 6.9.1897 – 27.2.1902. Breven är skrivna av Ivar och Karin till farbror. Ivar Iverus och Karin Iverus var brorsbarn till Johan Edvard (Jedvard) Danielsson Iverus. Jedvard D:son Iverus var museiintendent 1904 - 1922 vid Lovisa Fornmuseum senare Lovisa Konstindustriella och Historiska museum, idag Lovisa stads museum.
In previous eye movement research on word length effects, spatial width has been confounded with the number of letters. McDonald (2006) unconfounded these factors by rendering all words in sentences in constant spatial width. In the present study, the Arial font with proportional letter spacing was used for varying the number of letters while equating for spatial width, while the Courier font with monospaced letter spacing was used to measure the contribution of spatial width to the observed word length effect. Number of letters in words affected single fixation duration on target words, whereas words’ spatial width determined fixation locations in words and the probability of skipping a word. The results support the existence of distinct subsystems for deciding where and when to move eyes in text (Rayner & McConkie, 1976). The number-of-letters effect in fixation duration may be explained by visual acuity, visual crowding, and/or serial letter processing.
The aim of this thesis is to examine the course of the development process of IFRS 16 - leases standard and the impact of the standard reform on the accounting treatment for leases. In addition the aim is to study how the Big Four entities have commented on the IFRS 16 standard reform at its various stages of development and how these entities react to the reform. The study has been conducted as a qualitative study. The empirical material of this study consists of the comment letters the Big Four entities have given regarding the discussion paper and two exposure drafts on the standard reform on accounting for leases published by the IASB and FASB. Based on the results of the research, the Big Four entities have, in principle, taken a positive view on the reforms introduced in IFRS 16. The aim of the reform to bring all leases into balance sheets are very welcome among the Big Four entities. In general, the Big Four entities agree with the proposed changes, but the views also show differences in detailed guidelines. In addition, the study shows the number of problematic issues that the Big Four entities disclose during the standard reform process.
fysisk beskrivning: Brevsamling, 55 stycken handskrivna brev och ett postkort daterade mellan tiden 4.2.1889 - 9.5.1919. Breven är avsända från Stockholm av syster Hilma till broder Edvard. Hilma Iverus var syster till Johan Edvard (Jedvard) Danielsson Iverus i Lovisa. Jedvard D:son Iverus var museiintendent 1904 - 1922 vid Lovisa Fornmuseum senare Lovisa Konstindustriella och Historiska museum, idag Lovisa stads museum.
Tämä opinnäytetyö sisältää kaksi valettua pronssiveistosta. Ne ovat ensin suunniteltu, seuraavaksi muotoiltu ja lopuksi valettu. Töillä tutkittiin muotoa ja kauneutta. Niissä löytyy viitteitä taidehistoriaan, kuninkaisiin ja kuninkaallisiin puutarhoihin. Myös luonnon kauneus on toiminut innoittajana alusta alkaen. Veistokset ovat osa prosessia, johon kuuluvat aikaisemmin tehdyt viisitoista pronssiveistosta. Sarjan nimi on Kunin- kaallinen. Opinnäytetyön kirjallisessa osuudessa tuodaan esille taiteen merkitystä katsojalle, veistoksien muotokieltä, estetiikkaa ja kalligrafiaa.
Tutkin väitöskirjassani, miten lähisuhteet ja kansallisuusaate limittyivät Tengströmin yliopistoperheen keskinäisessä kanssakäymisessä 1800-luvun puolivälin Suomessa. Perheen asema oli keskeinen suomalaisuusaatteen nousussa, ja heidän lähisuhteensa ja runsas kirjeenvaihtonsa olivat avainpaikkoja, joissa suomalainen kansallisuusajattelu syntyi ja muotoutui. Väitöskirjani nostaa tutkimuksen keskiöön niin naiset kuin miehet sekä nationalismin omakohtaistumisen – abstraktin ilmiön kokemisen eletyssä todellisuudessa. Sukupuoli ja tunteet määrittyvät nationalismin ja lähisuhteiden kosketuspinnoiksi. Tengströmin ryhmää koskeva analyysini vahvistaa, että niin naiset kuin miehet olivat tärkeitä osatekijöitä suomalaisen nationalismin verkostoissa. Kontekstoin Tengströmien sukupuolta ja tunteita koskevia käsityksiä eurooppalaisen keskisäädyn ihanteisiin. Tengströmin perheeseen kuuluivat kansallisen liikkeen hegeliläinen mentori professori J. J. Tengström ja hänen toinen vaimonsa Carolina Tengström. Ensimmäinen vaimo ja lasten äiti oli arkkipiispa Jacob Tengströmin tytär Sofia Magdalena af Tengström. Perheen esikoinen oli kansallinen lupaus Robert Tengström, joka menehtyi kuitenkin varhain. Tyttäret Sofi, Helene ja Natalia Tengström avioituivat veljensä aatetovereiden kanssa ja heidän kauttaan perhe kiinnittyi nouseviin säätyihin ja sukupolveen. Vävyjä olivat kielitieteilijät M. A. Castrén ja Herman Kellgren sekä lehtimies Paavo Tikkanen. Työni tarkentaa erityisesti perheen nuoriin, jotka aikuistuivat suomalaisuusaatteen nousukaudella 1840–1850-luvuilla. Ryhmäbiografinen tutkimusasetelma kohdistaa huomion ryhmän sisäisiin suhteisiin ja jaettuun aatteeseen. Pääaineisto on Tengströmin perhepiirin keskinäinen kirjeenvaihto, jota analysoin minää ja kokemusta rakentavana, relationaalisena kerrontana. Kansallisen kokemista rakennettiin ja vahvistettiin sukupuolittavasti ja emotiivisesti. Tengströmin perhepiirissä arvostettu, akateeminen suku liittyi kansallista aatetta edistäneisiin 1800-luvun nouseviin ryhmiin vävyjensä kautta. Perheyhteyden tiivistivät paitsi keskinäiset tunteet myös jaettu aate. Perhepiiri muodosti inspiroivan sosiaalisen ympäristön aatteelliselle toiminnalle ja ”yhteisiin asioihin” osallistumiselle, kuten kieliopinnoille, julkaisuille, kirjasivistykselle ja hyväntekeväisyydelle. Niissä näkyi kuitenkin sosiaaliseen taustaan ja sukupuoleen liittyviä eroja. ”Kansallista meitä” hahmoteltiin sisämaan suomalaisuutta ja ulkomaita vasten sekä ihaillen että etäännyttäen. Perhepiirin nuorille miehille kansallisen minän ja uran rakentamisessa miesten keskinäiset suhteet ja niiden sisäiset tunnedynamiikat olivat tärkeitä. Läheinen, emotionaalinen ystävyys antoi tunneturvaa. Vanhemmat mentorit, heidän joukossaan isä J. J. Tengström, olivat esikuvia mutta myös erottautumisen kohteita. Nuorukaisten urat olivat koko perheen jatkuvuuden kannalta olennaisia, ja niihin limittyivät perhesuhteet sekä naisten antama tuki. Avioliittojen dynamiikoissa nojattiin ajan yleisiin sukupuoli- ja rakkausihanteisiin, mutta liitot saivat kansallisia merkityksiä keskinäisessä tunnesuhteessa ja lastenkasvatuksessa. Miehensä kuoleman jälkeen Natalia Castrén omistautui kansalliselle leskeydelle, johon kuului tämän elämäntyön vaaliminen ja oikeanlaisen naiseuden rakentaminen. Tengströmin piirissä perhe- ja ystävyyssuhteet limittyivät selvästi konkreettisten, aatteellisten aktiviteettien kanssa. Läheiset tunnesuhteet olivat resursseja kansallisissa aktiviteeteissa ja minän muotoilussa. Suhteet samaistettiin yhteiseen hyvään sen sijaan, että ne olisi nähty sen itsekkäinä vastakohtina. Perheenjäseniä ja isänmaata kohtaan tunnettu rakkaus limittyi. Jaettu isänmaanrakkaus vahvisti keskinäisiä tunteita ja päinvastoin. Sekä miehet että naiset olivat tunteellisia ja käyttivät intensiivistä tunnerekisteriä kirjeissään, mikä itsessään rakensi tunteita. Naisten ja miesten analysointi perheen kontekstissa paljastaa naisten moninaisen osallisuuden muodot sekä miesten riippuvaisuuden läheistensä emotionaalisesta ja käytännöllisestä tuesta. Tengströmit pyrkivät antamaan tietyn, kansallisen tulkinnan yleisille sukupuolittuneille ja emotionaalisille ihanteille. Henkilökohtaiset tunteet ja sosiaaliset suhteet olivat keskeinen motivaatio ja käyttövoima kansallisuusaatteen edistämiselle sekä konkreettisessa toiminnassa että sukupuolittuneiden ihanteiden todeksi elämisessä. Jaettu aate vastavuoroisesti muovasi ja vahvisti minuuksia ja tunnesuhteita. Tengströmin piirissä lähisuhteet ja kansallisuusaate sulautuivat toisiinsa.
This study examines the question of what kind of information we can find out from CEO letters. This study makes analogy between annual and sustainability reports. The data identify by a variety of criteria for example are the companies reporting in accordance with the Global Reporting Initiative –guideline or not and the age of CEOs. The data of this study includes CEO letters which have published in annual and sustainability reports. Data includes reports from 30 Finnish companies which are operating in three sectors, financial services, forest and paper products and energy. The data is from the years 2006 - 2015 as a longitudinal perspective. The results shows as sentiment analysis focus on the use of natural language processing. The analysis shows that the rhetoric used in CEO letters can change because of many reasons. This study analyses the reasons why the rhetoric used in CEO letters can change over the years. In addition, the difference between the sectors analyze with the t-test shows statistical significant difference between two sectors.
Learning to read in a language with a transparent orthography is generally quick and easy. To be able to read any words, learners need to know how to connect the smallest spoken language units, phonemes, into the written counterparts, graphemes. However, even learning the basic alphabetic principle has proven difficult for some learners. Here we focus on children who struggle to learn to read in Finnish that has a highly transparent orthography. In an attempt to provide efficient early preventative support for such learners, a technologyenhanced learning environment, GraphoGame, was developed. The GraphoGame method focuses on the specific problematic areas of each individual learner using a phonics type drilling, starting from training the letter-sound connections before introducing larger units. Here we provide an overview of the GraphoGame method together with research findings.
International Accounting Standards Boardin (IASB) yhtenä tavoitteena on vuodesta 2008 alkaen ollut korvata vanha IAS 39 – Rahoitusinstrumentit standardi. Tähän ta-voitteeseen päästiin heinäkuussa 2014, jolloin uusi standardi IFRS 9 – Rahoi-tusinstrumentit julkaistiin monien vaiheiden jälkeen. Tässä tutkimuksessa pääasialli-sena tavoitteena on ollut tutkia Big Four – tilintarkastusyhteisöjen suhtautumista IFRS 9 mukanaan tuomiin muutoksiin koskien rahoitusinstrumenttien tilinpäätöskäsit-telyn eri osa-alueita. Tämän ohessa on lyhyesti sivuttu yleistä suhtautumista uuteen standardiin. Tutkimuksessa edettiin siten, että merkittävimmät uudistukset jaettiin kolmeen pääkategoriaan ja näiden sisällä tarkemmin yksittäisiin uudistuksiin. Tutkimus on luonteeltaan laadullinen eli kvalitatiivinen tutkimus. Tutkimuksen empiiri-nen aineisto muodostuu kommenttikirjeistä, joita Big Four – yhteisöt ovat lähettäneet koskien IASB:n julkaisemia standardiluonnoksia liittyen IFRS 9:ään. Kokonaisuudes-saan IASB vastaanotti valittuihin standardiluonnoksiin liittyen 757 kommenttikirjettä, joista tutkimusaineistoksi rajattiin 16 Big Four – yhteisöjen lähettämää kommenttikir-jettä. Kommenttikirjeet ovat saatavilla IFRS Foundationin verkkosivuilta. Tutkimustuloksien perusteella Big Four – yhteisöt ovat sen kannalla, että IFRS 9 tuomat uudistukset ja muutokset ovat pääosin tervetulleita ja kokonaisuudessaan sitä mieltä, että IFRS 9 on parempi kuin edeltäjänsä. Kohdeyhteisöjen kesken havait-tiin kuitenkin kokonaisuuden suhteen sekä uudistuskohtaisesti suhtautumiseroja uu-distuksiin. Tuloksien perusteella parhaat uudistukset liittyvät suojauslaskennan te-hokkuusvaatimuksiin ja arvonalentumisten luottotappioiden määrittämiseen. Vähiten kannatusta saivat uudistukset koskien rahoitusvarojen ja velkojen arvostamista, eri-tyisesti käyvän arvon optio sekä oman pääomanehtoisten instrumenttien käsittely havaittiin haasteellisiksi.
The authors examined the developmental trajectories of children's early letter knowledge in relation to measures spanning and encompassing their prior language-related and cognitive measures and environmental factors and their subsequent Grade 1 reading achievement. Letter knowledge was assessed longitudinally at ages 4.5, 5.0, 5.5, and 6.5 years; earlier language skills and environmental factors were assessed at ages 3.5 and 4.5 years; and reading achievement was assessed at the beginning and end of Grade 1. The analyses were conducted on a longitudinal data set involving children with and without familial risk for dyslexia. Emerging from the trajectory analysis of letter knowledge were 3 separate clusters: delayed (n = 63), linearly growing (n = 73), and precocious (n = 51). The members of the delayed cluster were predominantly children with familial risk for dyslexia, and the members of the precocious cluster were predominantly control group children. Phonological sensitivity, phonological memory, and rapid naming skills predicted delayed letter knowledge. Environmental predictors included level of maternal education and the amount of letter name teaching. Familial risk for dyslexia made a significant contribution to the predictive relations. Membership in the delayed cluster predicted poor reading performance at Grade 1.