Kaikki aineistot
Lisää
Tämän tutkielman tarkoituksena oli selvittää minkälaisena ruotsin kielen aineenopettajat kokevat oman roolinsa opettajana. Lähtökohtana oli vertailla yläasteen ja lukion opettajia ja ottaa selvää vaikuttaako se, millä asteella opettajat opettavat, heidän käsityksiinsä omasta roolistaan. Oletukseni ennen tutkimuksen suorittamista oli, että eroja löytyy ja yläasteen opettajat kokisivat itsensä enemmän kasvattajana ja lukion opettajien työssä vastaavasti korostuisi voimakkaasti tiedon välittämisen tehtävä. Tutkimus oli kvantitatiivinen ja materiaalina käytin ruotsinopettajilta keräämiäni kysymyslomakkeita. Lomakkeessa oli väittämiä ja monivalintavaihtoehdot, joista opettajien tuli valita parhaiten omaa mielipidettään kuvaava vaihtoehto. Vastausvaihtoehdot olivat 1-5, jossa 1=täysin eri mieltä ja 5=täysin samaa mieltä. Lopussa oli myös yksi avokysymys, jossa opettajilla oli vielä mahdollisuus sanallisesti kertoa omia käsityksiään. Vastauksia kertyi runsaasti, kokonaisuudessaan 246, joista osa oli myös muilta kuin yläkoulun tai lukion opettajilta. Opettajan roolin voi määritellä usealla eri tavalla ja taustatiedon ja kirjallisuuden löytäminen tuntuikin aluksi hankalalta. Aiheeseen liittyviä tutkimuksia löytyi kuitenkin muutamia ja löysin erilaisia määritelmiä opettajan roolista. Myös kyselylomakkeen väittämien muodostaminen oli haasteellista, sillä väittämien tarkoitus oli selvittää opettajien käsityksiä ja mielipiteitä mutta olla kuitenkin johdattelematta vastaajia millään tavalla. Tulokset osoittavat alkuperäisen oletukseni osittain oikeaksi. Eroja eri asteella opettavien opettajien käsityksissä opettajan roolista todellakin on, mutta erot olivat pienempiä kuin etukäteen oletin. Lukion opettajat kokevat keskimäärin useammin olevansa tiedonvälittäjiä kuin yläasteen opettajat, joiden työssä kasvatus näyttäisi korostuvan enemmän. Todettakoon kuitenkin, että yksittäisissä tapauksissa roolit saattoivat olla myös aivan päinvastoin, joten yksilöt voivat kokea työnsä luokka-asteesta riippumatta hyvin eri tavoin. Kokonaiskuvaa katsottaessa eroja kuitenkin löytyi.
Engagerade elever - en samverkande skola är undervisningsministeriets projekt, vars syfte är att verka för elevernas aktiva roll vid utvecklandet av samhällsandan och välbefinnandet i skolorna. Den här handboken om elevkårsverksamhet är tänkt att utgöra ett grundläggande faktapaket för elevkårens handledande lärare på alla skolnivåer. Handboken innehåller grundläggande fakta om projektet Engagerade elever - en samverkandeskola, om hur barn och ungdomar kan delta och påverka, om elevkårens sammansättning och om betydelsen av samverkan i elevkårsverksamheten. Det finns många orsaker till att den här handboken har kommit till. En av de viktigaste är att elevkårsverksamheten inte tidigare har varit målinriktad verksamhet ända från årskurs ett i grundskolan. I grunderna för läroplanen framhålls elevens aktiva roll i tillägnandet av kunskap och i främjandet av en demokratisk kultur i skolan. Elevkårsverksamheten är också en konkret modell för hur temaområdet för aktivt medborgarskap och entreprenörskap kan genomföras. Det centrala innehållet i handboken är elevkårsstyrelsens verksamhet, valet av styrelsemedlemmar, mötesrutinerna och stärkandet av medlemmarnas roll. Handboken presenterar metoder med vars hjälp elevkårsstyrelsen och klasserna kan träna de aktuella färdigheterna. Handboken har kommit till som ett resultat av de långsiktiga utbildningsprogram som ordnats för elevkårens handledande lärare. Materialet är beprövat och fungerande.
Abstract Syftet med avhandlingen har varit att redogöra för svensklärares erfarenheter av distansundervisningen under den första koronavåren 2020 vid universitetens språkcentra. Jag har undersökt hur övergången till undervisningen på distans upplevdes av lärarna och vilka deras erfarenheter var av själva distansundervisningen. Som material har jag använt halvstrukturerade intervjuer som spelades in i maj – juni 2020. Jag intervjuade åtta svensklärare som arbetade vid universitetens språkcentra. Studien är kvalitativ. Materialet har analyserats med hjälp av materialbaserad innehållsanalys. Resultaten visar att svensklärares upplevelser av distansundervisningsperioden vid universitetens språkcentra under koronavåren 2020 huvudsakligen är i linje med dem som framkommit i kartläggningar och studier av samma tema och tid. Bra digitala kunskaper och tidigare erfarenhet av undervisning på distans ökade den positiva upplevelsen av situationen. Den snabba övergången till distansundervisningen upplevdes mest som belastande men lärarna ansåg dock att stöd (tekniskt och annat) var lätt tillgängligt och särskilt stödet av kollegorna nämndes vara mycket viktigt. Arbetsbelastningen ökade genom att exempelvis planering tog mycket mera tid. Informanterna i denna studie betonade vidare bristen på spontanitet i undervisningen av muntliga kunskaper på distans. I fortsättningen vore det viktigt att undersöka vad vi har lärt oss om undervisningen på distans under hela pandemitiden. Vidare vore det angeläget att studera hur arbetsbelastningen har upplevts då distansundervisningen nu har pågått under en lång tid. I framtida forskning kunde man också undersöka hur lärarna anser att undervisningen på distans har påverkat deras digitala kunskaper eller vilka lösningar man har kunnat utveckla för att främja spontaniteten i undervisningen av de muntliga kunskaperna. Därtill vore det intressant att redogöra för om lärarnas uppfattningar av distansundervisningen har förändrats under pandemin.
Syftet med avhandlingen är att undersöka vilken kunskap lärarstuderande på basis av sin lärarutbildning och magisteravhandling vill bidra med som nyutexaminerade lärare. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor formulerats: 1. Hur ser lärarstuderande på det didaktiska tilläggsmaterialet de förväntas skapa i samband med magisteravhandlingen? 2. Vilka tankar har lärarstuderande kring kompetenser i kommande yrke? 3. Vilka förväntningar har lärarstuderande på kommande kollegor? Avhandlingen är av kvalitativ karaktär med en hermeneutisk forskningsansats. Som datainsamlingsmetod har fokusgruppintervjuer använts. Sammanlagt deltog 14 informanter i studien och alla var lärarstuderande på magisternivå. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resultaten framställdes enligt de tre forskningsfrågorna. Resultatet visar att informanterna önskar sprida och tillämpa ny forskning och kunskap i det framtida läraryrket. Majoriteten av informanterna upplever dock att de ännu saknar vissa kompetenser som läraryrket kräver. Resultatet visar att de flesta informanter har en positiv syn på det didaktiska tilläggsmaterialet som skapas utifrån magisteravhandlingen. Informanterna önskar att materialet bidrar med forskningsbaserad kunskap till målgrupperna på fältet och stöder lärare i sitt yrke. Trots fördelarna med materialet, upplever ändå flera informanter arbetet som tungt och utmanande. I studien undersöktes även informanternas förväntningar på det framtida kollegiet. Det övergripande resultatet var att de önskar att kollegiet stöder och välkomnar dem samt uppmuntrar dem till att sprida sin kompetens och ger dem utrymme att bidra med egna idéer.
Publikationen baserar sig på forskningsprojektet Rörlighet bland pedagogisk expertis (PAL-projektet) som finansierades av Europeiska socialfonden. Projektet genomfördes under åren 2010–2013 i samarbete mellan Pedagogiska forskningsinstitutet, utbildningsstyrelsen och yrkeslärarhögskolan vid yrkeshögskolan i Jyväskylä. Publikationen granskar de centrala observationerna i PAL-projektet och ger en allmän översikt av rörligheten och förändringarna bland lärarna i det finländska utbildningssystemet. Materialet till projektet samlades in med en webbenkät (n = 4500) samt intervjuer med före detta lärare (n = 15). I Finland anses läraryrket vara ett tilltalande yrkesval av många olika skäl. Lärarens arbete är självständigt och uppskattat och upplevs som mångsidigt och utmanande. Ofta händer det trots allt att lärarna efter en tid inom yrket börjar se sig om efter möjligheter till karriärutveckling eller kanske börjar överväga ett helt annat yrke. Skälen som får lärarna att överväga att röra på sig antingen inom yrket eller till ett annat yrke är mycket individuella och hänför sig oftast till yrkesmässig utveckling, arbetsavtal, arbetsförhållanden eller önskan om nya utmaningar. Att börja arbeta som lärare medför ett stort ansvar. I det finländska utbildningssystemet har läraren fullt pedagogiskt och juridiskt ansvar genast från första arbetsdagen. Även om introduktion är mycket viktig när läraren efter utbildningen inleder sin yrkesbana har Finland inte något lagstadgat nationellt introduktionsprogram. Detta innebär en stor variation i introduktionsrutinerna eftersom varje kommun själv svarar för att ordna introduktion för nya lärare. Lärarna anser att deras yrke har blivit mer varierat än förr. Framtidens lärare är multikompetenta proffs som samarbetar med kolleger och multiprofessionella grupper. Kun8 skaper i informations- och kommunikationsteknologi spelar i framtiden en väsentlig roll jämsides med ämneskunskaper och pedagogisk kompetens. Eftersom elever och studerande behöver mer individuell uppmärksamhet krävs även kunskaper i specialundervisning och differentiering av undervisningen i klassrummet.
Tämä opinnäytetyö on kartoitus peruskouluopettajien koetusta fyysisestä ja psyykkisestä työergonomiasta. Tämän lisäksi kartoitetaan opettajien liikuntatapoja. Kartoitus suoritetaan kvantitatiivisella kyselyllä, joka jaettiin 59 peruskouluopettajalle, josta 34 kyselyä palautettiin. Kysely koostuu 26 kysymyksestä, joista 24 olivat monivalintakysymyksiä ja kaksi avointa kysymystä joihin opettajat voivat vapaasti kommentoida. Lisäksi, yhdessä monivalintakysymyksessä oli tilaa kommenteille. Kyselyn ensisijainen tavoite oli tukea opinnäytetyötä työergonomian fyysisessä ja psyykkisessä kartoituksessa sekä tämän ohella myös antaa vastaajille mahdollisuus kertoa mielipiteitään työterveyshuollosta. Opinnäytetyön tilaaja on Terveystalo, joka toimii kouluhenkilökunnan työterveydenhuoltona. Tämän työn tarkoitus on kyselyn avulla kartoittaa opettajahenkilökunnan koettu fyysinen ja psyykkinen työergonomia ja opettajien liikuntatavat. Terveystalo voi toivon mukaan käyttää opinnäytetyötä työterveydenhuollossa. Opinnäytetyö on rajattu fyysiseen ja psyykkiseen ergonomiaan sekä työhön liittyvään stressiin. Opinnäytetyö vastaa neljään tutkimuskysymykseen; 1. Miten opettajat luokittelevat oman fyysisen työergonomian? 2. Miten opettajat luokittelevat oman työhön liittyvän stressinsä? 3. Mitä mieltä opettajat ovat mahdollisuuksistaan vaikuttaa omaan työergonomiaansa? 4. Harrastavatko opettajat liikuntaa vapaa-ajallaan? Kartoituksen keskivertotuloksien mukaan opettajat luokittelevat oman fyysisen työergonomiansa keskivertoisella tasolla. Opettajat käyttävät niitä resursseja, mitä heillä on käytettävissä, mutta toivovat soveltuvampaa työkalustoa, kuten esimerkiksi säädettävät työpöydät ja tuolit. Opettajat kokevat työhön liittyvän stressin keskivertoiseksi. Huomattavat stressin aiheuttajat ovat melu sekä kiire. Ala-asteopettajat ko-kevat hieman enemmän stressiä kuin yläasteopettajat. Opettajat kokevat mahdollisuuden vaikuttaa omaan työergonomiaansa rajatuksi taloudellisten resurssien puutteesta. Ala-ja yläasteopettajien välillä ei ole huomattavia eroja liikuntatapojen suhteen. Keskimäärin opettajat harrastavat liikuntaa kolmena päivänä viikossa.
Psykisk ohälsa bland barn är något som i dagens samhälle ökar för varje år som går. De olika former av psykisk ohälsa blir alltmer komplexa. För en klasslärare betyder det att hen kommer att arbeta med flera barn som lider av psykisk ohälsa. Frågan är då om klassläraren är tillräckligt kunnig för att stödja eleven på bästa möjliga sätt rent pedagogiskt och även från fostrans synvinkel. Psykisk ohälsa påverkar barnets beteende och de beteendemönster som antyder att eleven inte mår bra är något läraren ska vara medveten om och något som hen ska kunna reagera på. Med vår avhandling vill vi forska i hur nyutexaminerade klasslärare som studerat vid Åbo Akademi anser att klasslärarutbildningen har stöttat dem i deras arbete med elever som lider av psykisk ohälsa. Vi har själva gått samma utbildning och har en viss syn på hur vi anser att utbildningen har stöttat oss med tanke på vårt framtida arbete. Med vår forskning vill vi ta reda på om åsikterna bland andra som studerat samma linje som oss motsvarar våra åsikter. Syftet med vår avhandling är att klargöra för hur nyutexaminerade klasslärare ser på sitt arbete och klasslärarutbildningen vid Åbo Akademi i relation till psykisk ohälsa bland elever. I vår forskning har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod för att få personliga åsikter av nyutexaminerade klasslärare. Våra informanter består av 5 klasslärare som nyligen utexaminerats från Åbo Akademi. Genom vår forskning har vi lyft fram problematiken med psykisk ohälsa och fått ta del av informanternas tankar kring klasslärarutbildningen vid Åbo Akademi i relation till elevers psykiska ohälsa. Resultatet antyder att lärarutbildningen i sig själv kan anses vara aningen bristfällig med syn på psykisk ohälsa. Det informanterna lyfter fram som en möjlig lösning för problemet kunde vara att inkludera mera stoff av temat i redan existerande obligatoriska kurser. I nu läget är det endast klasslärarstuderande som valt ett visst biämne under sina studier som får ta del av informationen om psykisk ohälsa bland barn.