Kaikki aineistot
Lisää
Tämän tutkimuksen tavoitteena on ollut lisätä ymmärrystä miten rintasyövän ensitieto vaikuttaa naisiin, heidän kokemuksia ja miten elämä muuttuu sen jälkeen. Opinnäytetyössä esitetyt kysymykset ovat: Miten ensitieto rintasyövästä vaikuttaa naiseen? Millä lailla rintasyöpä vaikuttaa naisellisuuteen? Miten vaikuttaa suhteeseen kumppaniin ja perheeseen? Tutkimuksessa on käytetty laadullista dokumenttitutkimusta blogien muodossa ja perustuu viiteen suomalaiseen rintasyöpäblogiin. Laadullinen sisältöanalyysi on käytetty analyysimenetelmänä tässä tutkielmassa. Teoreettisena lähtökohtana käytettiin Katie Erikssonin käsitettä kärsimyksestä. Kolme teemaa ilmeni tuloksesta: ensitieto rintasyövästä, muutokset naisen kehossa ja suhde kumppaniin ja perheeseen. Tulos näyttää sen, että rintasyöpään sairastuminen vaikuttaa naisellisuuteen. Suhde kumppaniin ja perheeseen laitetaan koetukselle suuren muutoksen takia, jonka rintasyöpä tuo mukanaan. Tuloksesta ilmeni myös, että rintasyöpä diagnoosin saaminen on raskasta sekä fyysisesti, psyykkisesti että sosiaalisesti, mutta toivoa on. Kaikki minkä aikaisemmin on pitänyt itsestäänselvyytenä, otetaan pois tai muuttuu ja sitä joutuu muuttamaan ajatustapaansa.
Offentlig amning är omgärdat av diskurser, normer och föreställningar kring moderskap, kvinnlighet, kropp och plats. Det offentliga är något som traditionellt förknippats med manlighet medan amning är en syssla starkt förknippad med kvinnlighet och moderskap, vilket gör att offentlig amning blir ett spännande ämne för att studera hur kvinnlighet och moderskap görs. Syftet med avhandlingen är att studera hur kvinnlighet och moderskap görs i kontexten offentlig amning i Finland på 2010-talet. Vilka diskurser, normer och föreställningar blir centrala i sammanhanget och hur förhåller sig informanterna till dessa? Materialet har bestått av fem intervjuer med kvinnor som ammat offentligt de senaste två åren samt ett kontextualiserande material bestående av 92 kommentarer på en artikel om offentlig amning på Svenska Yle. Som analysmetod har kulturanalys, närläsning och feministisk kritisk diskursanalys använts. Det teoretiska ramverket har bestått av disciplinär makt, posthumanistisk performativitet samt plats och rum. Kvinnlighet och moderskap visade sig vara intimt sammanlänkat via diskurs-materialiteter om bland annat amning, naturlighet och bröst. Självuppoffring och osjälviskhet var centrala delar av konstruktionen av moderskap och kvinnlighet. Amningen blev ett sätt att göra moderskap och kvinnlighet, samtidigt som de genom den offentliga amningen riskerade bir betraktade som dåliga kvinnor eller dåliga mödrar som inte uppvisar de egenskaper som förknippas med en god kvinnlighet eller en god mor, som att visa hänsyn eller vara anständig. Att göra moderskap handlade också om att upprätthålla en gräns mellan det erotiska bröstet och det ammande bröstet, någon som genomfördes via diskretion. Genom en internaliserad manlig blick disciplinerade de sig själva. Offentligheten konstruerades på växlande sätt i intervjuerna och platser sågs som mer eller mindre offentliga. Kvinnorna anpassade sina kroppar enligt vilken plats de befann sig på, men också platsen transformerades beroende på vilka kroppar som fanns där.
Tidigare studerande berättar om sitt studieliv och sina upplevelser som präglas av politiska aspekter under 1920-talet. Min avsikt är att kartlägga studerandes könsfördelning under en specifik tidpunkt och med hjälp av mitt material framställa en bild av hur de olika könen aktiverat sig i det akademiska studielivet. Som material för avhandlingen har frågelistan ”Akademi- & Studenttraditioner” använts, som samlats in 1986 av Folkloristiska Institutionen vid Åbo Akademi. Studieomgivningen under denna tid var mansdominerad på grund av samhällets normer och studielivet präglades av denna diskriminering och ojämlika behandling av studerande. Ett överlappande tema för det finlandssvenska studielivet som presenteras i avhandlingen är förbudstiden och spritsmuggling. I avhandlingen diskuteras några aspekter angående dessa teman men huvudpunkten ligger på aktörskap inom studielivet. Män byggde upp regelverket för studielivets normer och aktiviteter, och en stor del av dessa aktiviteter ansågs opassande för kvinnor under 1920-talet. Dåtida kvinnliga akademiker har fått mindre synlighet än männen och lyfts oftast fram som underställda medhjälpare, i ett projekt eller som betydelsefulla delaktörer, för ett specifikt ”kvinnligt” område, såsom textilinsamling och handarbete. I avhandlingen framträder däremot uttryck som antyder att kvinnor deltagit i vetenskaplig produktion, studier och fritiden utanför studierna jämsides med männen.
Opinnäytetyöni käsittelee vanhuutta sekä naiseutta symbolisella tasolla. Keskeiset elementit kuvissani ovat feminiinisiä elementtejä, joiden kautta tutkin suhdettani vanhenemiseen sekä naiseuteen. Feminiiniset elementit kuvissani ovat vanhoja hedelmiä, jotka edustavat kohtua. Luonto toistaa samoja elementtejä, joita naisessa on. Hedelmissä toistuvat naisten sukupuolielimien kaava, naisen kohtu on päärynän muotoinen. Naisen sukupuolielimiin viittaavat muodot hedelmissä korostavat naisen ruumiillisuutta. Hedelmä/kohtu ilmaisee naisen luontoa, ei alistuvan herkkänä vaan vallankumouksellisen tehokkaana, itsenäisenä ja sukupuolestaan tietoisena voimana. Pyrkimykseni on ollut taiteen kautta tutkia naisen elämänkaarta ilman välivaiheita sekä omia naiseuteen liittyvien pelkojen kohtaamista. Olen seurannut hedelmän omaa vanhenemisprosessia sekä sen kautta pohtinut ihmisen vanhenemisessa usein tapahtuvaa mielen palaamista lapsuuteen sekä siihen mistä olemme tulleet. Ruumiinkuvan kehittyminen alkaa jo sikiöasteella, joten naisen ruumiin metamorfoosi ilman välivaiheita, oli mielestäni mielenkiintoinen variaatio. Olen halunnut yhdistää kaksi asiaa, joista toinen on silmillä havaittu ja toinen piilossa. Lopputulos on taiteellinen teos omasta näkemyksestäni naiseuteen sekä vanhuuteen.
Tämän tutkielman tarkoituksena on kuvailla nuorten naisten kokemuksia ja ajatuksia rintasyövän ensitiedon yhteydessä ja miten elämä muuttuu sen jälkeen. Opinnäytetyössä esitetyt kysymykset ovat: Miten ensitieto rintasyöpäsairaudesta vaikuttaa naiseen? Millä tavalla rintasyöpä vaikuttaa naisellisuuteen. Millaista on kirjoittaa avoimesti sairaudestaan blogissa ja mikä vaikutus sillä on rintasyöpää sairastavaan. Teoreettiseksi lähtökohdaksi olemme valinneet Katie Erikssonin käsitteen kärsimyksestä ja terveydestä. Aineisto kerättiin laadullisella dokumenttitutkimuksella joka perustuu neljään rintasyöpää käsittelevään blogiin. Käytetty analyysimenetelmä on laadullinen sisältöanalyysi. Tuloksesta ilmeni kolme teemaa: tieto rintasyövästä, naisen kehon muutokset ja syöpäblogit. Tuloksesta saimme selville että rintasyöpään sairastuminen vaikuttaa paljon persoonallisuuteen ja naisellisuuteen. Myös oman perheen suhtautuminen sairauteen herättää monia syviä tunteita, varsinkin kun perhe kohtaa sen tosiasian että kuolema saattaa erottaa heidät. Kaikki mitä vuosien aikana on yhdessä rakennettu saattaa yhtäkkiä olla vaakalaudalla ja voi kallistua kumpaan suuntaan tahansa. Tuloksesta käy myös ilmi että syöpäblogin kirjoittamisella tai muitten syöpäblogien lukemisella on sekä myönteisiä että kieltäisiä vaikutuksia. Positiivista saattaa olla että saa kontakteja muihin syöpäsairaisiin kun taas negatiivinen puoli voi olla siinä että toisten ajatukset ja tunteet eivät aina käy yhteen oman tilanteen kanssa.
Denna avhandling handlar om hur influencers, i detta fall toppidrottare, konstruerar genus på Instagram. Vi lever i ett samhälle som är mycket könat, där genus är något som är grundligt in-bäddat i allt det som vi ser som fullt naturligt. För att kunna nå ett mer jämlikt samhälle måste vi bryta mot de genusdiskurser som vi blivit så vana vid, så att alla ska ha en möjlighet att få vara sig själva och inte låta genus styra vad man kan eller inte kan tänkas göra. Influencers, speciellt idrottare, har mycket makt i dagens samhälle och påverkar hur vi förhåller oss till bland annat genus. De kan alltså påverka dessa diskurser mycket effektivt. Därmed ville jag ta reda på ifall influencers, som häcklöparna Nooralotta Neziri och Elmo Lakka, bidrar till att konstruera genus? Syftet med min Pro gradu-avhandling var att ta reda på hurdana diskurser kring genus de konstruerar i sitt innehåll på Instagram. För att besvara frågeställningen har jag i den teoretiska bakgrunden bekantat mig med kön, genus, konstruerande av genus och genus inom idrott, men även kroppslighet och influencers. Mitt empiriska materialet bestod av Instagram-inlägg från Neziri och Lakka. Detta material analyserade jag sedan med hjälp av tematisk analys och kritisk diskursanalys. Studiens resultat består av diskurser som jag samlat under teman kring den maskulina och feminina kroppen, den hälsosamma kroppen och att vara den bästa versionen av sig själv. Resultatet visar att influerarna jag valt att studera bidrar till konstruerandet av genus genom sina inlägg. Att de konstruerar diskurser kring genus som både stärker och bryter mot normerna kring maskulinitet och femininitet.
Denna avhandling är en undersökning i kvinnlighet i Grimms sagor. Syftet med avhandlingen är att analysera hur kvinnlighet görs i Grimms sagor med fokus på kvinnliga karaktärer som använder magi. Materialet består av elva av Grimms sagor ur Kinder- und Hausmärchen. Materialet har valts utgående från följande kriterier: sagornas centrala karaktärer är alla kvinnor och de kvinnliga karaktärerna använder eller är anknutna till magi. Jag har använt mig av Valdimir Propps karaktärsroller för att definiera de olika rollerna som kvinnor har inom folksagan. Jag använder också Judith Butlers performativitetsteori för att se på hur genus görs i folksagan. I min analys går jag igenom de huvudsakliga rollerna som kvinnliga karaktärer intar och sedan hur kvinnlighet görs i dem. Jag diskuterar även förhållandet mellan kvinnlighet och magi i sagorna, det vill säga hur kvinnliga karaktärer använder magi och hur magi är länkad till kvinnlighet. Jag kan konstatera att trots bilden på kvinnliga karaktärer i folksagan som antingen jungfrur i nöd, onda häxor eller hjälpsamma gudmödrar finns det en hel del variation inom kvinnornas roller. Samtidigt förstärker sagorna förväntningarna på hurudan en kvinna bör vara i kontexten av det tidiga 1800-talets samhälle och kvinnans mål i livet som fru och moder lyfts fram som idealet. Kvinnas förhållande till magi ger henne både makt och möjligheten att ändra sin livssituation men gång på gång är det slutliga målet den sociala makt och trygghet som äktenskap ger. Kvinnor som inte uppfyller detta ideal befinner sig utanför samhället. De kan också ha makt i formen av magi men inte i samhällets sociala struktur.
De senaste åren har tradwife-rörelsen fått allt mer mediauppmärksamhet och popularitet. Tradwife står för Traditional Wife och är en titel unga konservativa kvinnor har anammat för att beskriva sin livsstil. Den här avhandlingen avser att svara på forskningsfrågorna: hur framställer tradwives sig själva genom Instagram-inlägg med hashtaggen #tradwife? Mer specifikt vilka ämnen intresserar tradwives? Samt hur uttrycker de sin identitet? Fokuset ligger speciellt på könsidentitet och värderingar bland tradwives. Hur performerar de kön och hur uttrycker de patriarkal femininitet i praktiken? Samt vilka typer av heteronormativitet syns i dessa inlägg? Detta görs genom kvalitativ analys av 135 skärmdumpar av Instagram-inlägg under #tradwife. För att hitta mönster bland bilderna har open coding med nyckelord. Dessutom har nyckelorden kategoriserats i nivåer enligt Burford m.fl. (2003) för att säkerställa variation bland nyckelorden. Den teoretiska bakgrunden är tudelad i teorier kring självframställning och könsidentitet. Som grund för den tidigare nämnda ligger Goffmans teori om självframställning (1959) som grund med stöd från Hogan (2010) för att applicera teorin på sociala medier. Inom den senare kategorin behandlas den heterosexuell matrisen och heteronormativitet, teorier kring kön, genus och performativitet samt McCanns (2022) teori om toxiska femininiteter. Resultaten av analysen visar att tradwives identitet och värderingar är starkt influerade av kristendomen och traditionella könsroller. Genom nostalgi, pasteller och betoning på patriarkal femininitet förmedlar de en bild av en idealiserad hemmafru. Samtidigt uttrycker de homofobi och främjar cisnormativ heteronormativitet. Slutsatsen är att även om tradwives vid första anblick kan verka som oskyldiga mammor som har valt att sköta hemmet framöver att bedriva karriär, upprätthåller de förtryckande strukturer och bidrar till systematisk rasism och homofobi. Det är viktigt att förstå detta för att se bortom deras yttre framtoning och erkänna det komplexa och problematiska i deras ideologi och beteende.
Die Gesellschaft wandelt sich stetig und so auch ihre Mitglieder und deren Werte- und Normvorstellungen. Eines der Themen, welches aufgrund des Wandels immer mehr an Bedeutung gewinnt, ist die Auffassung von Geschlechterbildern. Welchen Wandel es bezüglich der Geschlechterdarstellung in der Werbung in den letzten Jahrzehnten gab und inwieweit sich das in der deutschen Gesellschaft widerspiegelt, war Ziel der vorliegenden Arbeit. Um dies herauszufinden, wurde untersucht, inwieweit sich Werbung und Gesellschaft beeinflussen und sich die Darstellung der Frau und des Mannes in der Werbung gewandelt hat. Des Weiteren sollte die Arbeit der Untersuchung folgender Hypothesen dienen: Hypothese 1 Die Wahrnehmung der Darstellung eines stereotypen beziehungsweise nichtstereotypen Rollenbildes in der Werbung hängt vom Geschlecht der rezipierenden Person ab. Hypothese 2 Die Wahrnehmung der Darstellung eines stereotypen beziehungsweise nichtstereotypen Rollenbildes in der Werbung hängt vom Alter der rezipierenden Person ab. Mittels einer Literaturrecherche konnte gezeigt werden, dass Werbung und Gesellschaft eine gewisse Reziprozität aufeinander ausüben und sich dementsprechend beeinflussen können. Zudem wurde ersichtlich, dass eine Veränderung der Geschlechterdarstellung in der Werbung über die letzten Jahrzehnte stattgefunden hat, auch wenn Geschlechterstereotypisierung und -diskriminierung immer noch vorkommen. Für die Untersuchung der Hypothesen wurde ein A/B-Test durchgeführt. Dieser ergab, dass der in Hypothese 1 prognostizierte Einfluss des Geschlechts zumindest teilweise bestätigt wurde, da leichte Unterschiede in der Wahrnehmung der Darstellung eines stereotypen beziehungsweise eines nicht-stereotypen Rollenbildes zu erkennen waren. Die in Hypothese 2 prognostizierten Unterschiede bezüglich der Wahrnehmung dieser Art von Darstellungen in Abhängigkeit zum Alter waren erkennbar, jedoch war keine eindeutige Tendenz festzustellen.
Materialet består av en lektionsplan, manuskript och presentation och berör kön/genus och normer. Materialet inleds med en kort introduktion till genusvetenskap och feminism för att ge en kontext till uppgiften som består av bildanalys om kön och normer i populärkulturella filmer. Materialet är främst planerat med tanke på livsåskådningskunskap på gymnasienivå men kan även användas och modifieras för andra ämnen. Ämnet livsåskådningskunskap är främst i åtanke eftersom det i läroplanen beskrivs som ”ett tvärvetenskapligt läroämne [där d]e viktigaste vetenskaperna som tillämpas i undervisningen är antropologi, filosofi, kultur-, konst- och religionsforskning, pedagogik samt samhällsvetenskaper som medieforskning, politisk forskning, sociologi och genusforskning”. Materialet kan användas med eller under introduktionen till genusvetenskap som ämne och feminism. Materialet är planerat och skapat av studerande i genusvetenskap vid Åbo Akademi hösten 2023: Adelina Appel, Moa Parkkinen, Elin Selén och Emilia Weckman. De har handletts av läraren Nina Nyman.