Kaikki aineistot
Lisää
Denna avhandling handlar om icke-heterosexuella kvinnors etnicitet och sexualitet i Moskva. Studiens startpunkt var den relativa brist på studier om icke-heterosexuella kvinnor i Ryssland som fokuserar på just etnicitet. Forskningsfrågan var därmed: Vilken betydelse har etnicitet för hur queera tema-kvinnor i Moskva förhandlar om sin sexualitet och sitt genus? De metodologiska utgångspunkterna grundade sig i feministisk etnografi och geografisk (rumslig) analys, inspirerades av feministisk queergeografi och befann sig i rysk vardagskontext. Samtidigt gjordes ett dekolonialt försök att situera forskningen hos informanterna själva, vilket till stor del gjordes genom användningen av den ryska tema-paradigmen, ett ord som i den här kontexten ungefär kan översättas som ”kvinnor som ligger med kvinnor”. Åtta icke-slaviska kvinnor som identifierar sig som tema intervjuades i Moskva under hösten 2016. De semistrukturerade intervjuerna handlade om tema-kvinnors livshistorier och dagliga praktiker, med fokus på hur etnicitet inverkar på deras uppfattningar om sin egen sexualitet och sina egna könsroller i olika tid och rum. Forskningsresultaten visade på ett mycket komplicerat samspel mellan informanternas etnicitet och identiteter som kvinna och som tema. Informanterna beskrev sina strategier för att leva ut sin icke-heterosexualitet i det privata rummet, med alla sina krav på heterosexuellt äktenskap och familjebildning, delvis genom ett förkroppsligande av binära könsroller i parförhållande med andra tema, på ett sätt som ofta färgas av deras etniska tillhörighet. I det offentliga rummet tog informanterna i bruk andra strategier för att navigera sina icke-slaviska kroppar i olika vita tema-rum och sina tema-kroppar i Moskvas etniska smältdegel, alltid som kvinnor och representanter för en rad sammanflätade identitetskategorier. I alla dessa rum deltar tema i en ändlös performativ konstruktion av sina etniciteter, kön och sexualiteter. Informanterna beskrev nyanserade och mångfacetterade (var)dagliga akter och praktiker för hur tema lever sin icke-slaviskhet i Moskva. Dessa akter samt resonemangen med vilka tema förklarar sina livsöden som allt annat än ”normala” är ytterligare bevis på det stora behovet av mera ingående forskning om etnicitet och sexualitet i Ryssland. Studien visar också det värdefulla i att lyfta fram osynliga grupper som tema som gör sitt bästa för att leva queera liv på sina egna villkor i utmanande situationer.
Sedan Sovjetunionens upplösning har antalet rysktalande i Finland ökat stadigt. Trots att Finland och Ryssland är grannländer tycks det emellertid existera märkbara kulturella och strukturella skillnader mellan länderna. Avhandlingens syfte är att undersöka hur inflyttade ryssar i Finland upplever dessa olikheter. Fokus ligger främst på arbetskultur, mentalitet, kommunikation och integration. Avhandlingens teoretiska del behandlar litteratur tangerande teman såsom begreppet kultur, rysk affärskultur, rysk mentalitet, emigration och integration samt en kort jämförelse mellan Ryssland och Finland. Den litteratur som diskuteras omfattar både ryskspråkiga och västerländska teorier om (rysk) kultur. Jämte avhandlingens teoretiska del har en kvalitativ undersökning utförts. Undersökningen bestod av intervjuer med sex rysktalande personer bosatta i Finland. Intervjufrågorna formulerades på ett tämligen öppet sätt för att informanterna skulle få utrymme att fritt tolka frågorna och dela med sig av upplevelser som de ansåg relevanta. Intervjuerna gjordes på ryska. Med stöd av litteraturen och undersökningen har jag följaktligen strävat efter att besvara avhandlingens forskningsfrågor och att uppfylla dess syfte. I avhandlingens analyskapitel analyseras informanternas berättelse utgående från den litteratur som diskuteras i teorikapitlet. De mest väsentliga slutsatserna i avhandlingen är att det existerar vissa skillnader mellan länderna. De särskilt framträdande olikheterna tycks finnas i de hierarkiska och institutionella strukturerna. Samtliga informanter var likväl synnerligen nöjda över att ha emigrerat till Finland, vilket låter antyda att skillnaderna inte är överväldigande. I avhandlingen kom det tillika tydligt fram att man bör akta sig för att generalisera och dra alltför långtgående slutsatser. Informanternas upplevelser och litteraturen indikerade att kultur är ett komplext begrepp och att det inom ett land kan finnas varierande uppfattningar om och upplevelser av den existerande kulturen.
Suomen itäisen naapurin, Venäjän, markkinat kiinnostavat yhä enemmän suomalaisia yrittäjiä. Venäjä on Neuvostoliiton romahtamisen jälkeen käynyt läpi suuria muutoksia, minkä jälkeen elintaso on noussut ja yrittäjille on tullut parempia edellytyksiä harjoittaa liiketoimintaa maassa. Suomalaisyritykset näkevät tänään suurta kasvupotentiaalia Venäjän markkinoilla. Venäjän markkinoilla on silti olemassa jonkin verran haasteita, jotka voivat kohdistua yrityksiin. Tämän opinnäytetyön tarkoitus oli selvittää, mitkä nämä haasteet ovat ja miten suomalaisyritykset suhtautuvat kansainvälistymisprosessiin. Opinnäytetyön teoreettinen osa käsittelee Venäjän liiketoiminta- ja organisaatiokulttuuria sekä organisaatioita, jotka edistävät kansainvälistymisprosessia. Edellä mainittujen aiheiden perusteella käsitellään myöhemmin markkinasuunnistuksen merkittävyyttä kansainvälistymisprosessissa ja siihen liittyviä tekijöitä, jotka ovat tyypillisiä Venäjän markkinoilla. Opinnäyteyön empiirisessä osassa on haastateltu yritystä Mirka sekä vientiä edistävää organisaatiota VIEXPO, sillä molemmilla on kokemusta kansainvälistymisestä Venäjän markkinoilla. Kysymyksillä haluttiin selvittää markkinasuunnistuksen merkittävyys sekä mitkä haasteet ovat olemassa kansainvälistymisessä Venäjän markkinoille. Tulosten perusteella markkinasuunnistuksen tuntemuksella oli suuri vaikutus siihen, kuinka hyvin Mirkan kansainvälistymisprosessi oli onnistunut Venäjällä. Tavallisimmat haasteet olivat suuri epätietoisuus ja äkilliset muutokset Venäjän markkinoilla.
Målsättningen med dethär arbetet var att ta reda på information om Rysslands affärskultur och ekonomiska situation och på ett lättläst sätt presentera det viktigaste som man bör känna till om man t.ex. ska inleda samarbete med det östeuropeiska landet eller annars är intresserad av Ryssland. Mitt examensarbete skulle kunna fungera som en guide till hur man lyckas i Ryssland. Arbetet är teoretiskt och texten baserar sig på olika teoretiska källor såsom böcker, tidningsartiklar och internetsidor. Det som jag tog upp i dethär arbetet är allmänt om Ryssland, kort vad kultur är och sedan övergick jag till att fördjupa mig i affärskulturen och ekonomin. Det som jag kom fram till under arbetets gång var bl.a. att Ryssland är till ytan världens största land och en av världens största ekonomier. Den ryska och den finländska kulturen är varandras motsatser. I Ryssland har man en annan tidsuppfattning och kroppsspråk och small talk är något som är viktigt inom rysk kultur och arbetsliv. Rysslands viktigaste inkomstkälla är export av olja och gas. Efter Sovjetunionen har Ryssland genomgått ett flertal transformationer. Landet har övergått från att ha varit en renodlad planekonomi till något som mer liknar en marknadsekonomi.The aim with this thesis was to find out information about the Russian business culture and economy and in an easy way present the most important things to know when you for instance are starting to do business with Russia or if you just are interested in the country. This thesis could be a guide to how you best doing business in Russia. It was theoretical thesis and the text was based on books, articles and internet pages. The research done revealed several things. For example, Russia is the world largest country and one of the world’s largest economies. The Russian and the Finnish culture are each other’s opposites. In Russia they have another attitude to time and body language and small talk is very important in Russian culture and business life. The country's most important income sources are oil and gas export. After it was the Soviet Union Russia has gone through several transformations. The country has gone from being a plane economy to something that looks more like a market economy.
Sammandrag: Ryssland har länge varit en av de största handelspartnerna för Finland. Därför är det viktigt att kunna samarbeta samt sträva mot goda relationer sinsemellan. Trots att Ryssland och Finland är grannländer möter de på utmaningar i sitt samarbete. Exempelvis har Ryssland och Finland en stor kulturskillnad. Ryssland är också känd för att vara ett land med olika utmaningar och fallgropar inom export och import av varor. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka utmaningar ryska aktörer möter på vid import av livsmedel till Ryssland från Finland. Arbetet är avgränsat till aktörer inom Sankt-Petersburgs området. I teoridelen har man tagit upp fyra potentiella faktorer för utmaningar. Dessa är kulturskillnaden mellan Ryssland och Finland, korruptionen, tullprocessen och ekonomiska sanktioner. För att samla in informationen för teoridelen har man använt vetenskapliga artiklar, böcker och internet. För att genomföra undersökningen har man tillämpat en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Två ryska personer med många års erfarenhet i import av livsmedelsprodukter blev intervjuade. I slutet av arbetet presenteras resultatet i tabellform skilt för respektive intervju. Resultatet visar att ryska aktörer möter åtminstone på tre olika utmaningar vid import av livsmedel. Dessa är dokumentation, sanktioner och importsubstitution.Abstract: Russia has been one of the largest trading partners in Finland for a long time. Therefore, it is important to be able to work together and strive for good relationships between themselves. Although Russia and Finland are neighboring countries, they face challenges in their cooperation. For example, Russia and Finland have a big cultural difference. Russia is also known for being a country with different challenges and pitfalls in exports and imports of goods. The purpose of this work is to investigate what challenges Russian actors face when importing food into Russia from Finland. The work is delimited to actors in the Saint Petersburg area. In the theory section, four potential factors have been identified for challenges. These are cultural differences between Russia and Finland, corruption, the customs process and economic sanctions. Scientific articles, books and the internet have been used to collect the information for the theory part. A qualitative research method has been applied to carry out the survey. The data collection was conducted using semi-structured interviews. Two Russian people with many years of experience in importing food products were interviewed. At the end of the work, the results in tabular form are presented separately for each interview. The result shows that Russian operators meet at least three different issues when importing food. These are documentation, sanctions and import subsidies.
Ryssland är idag en utmanande marknad, men trots dagens osäkra ekonomi är Ryssland ett intressant land med en fascinerande kultur och affärskultur. Syftet med detta arbete var att få en uppfattning om de affärskulturella skillnaderna mellan Ryssland och Fin-land, samt vad som krävs för att komma in på den ryska marknaden. I teorin tar jag upp Hofstedes kulturella dimensioner samt olika områden inom affärskultur. Som källor an-vände jag både böcker och internetsidor. I mitt arbete använde jag mig av en kvalitativ undersökningsmetod och med hjälp av en semi-strukturerad intervjuguide intervjuade jag tre personer om Ryssland affärskultur. Resultatet är att teorin i stora drag stämmer överens med hur intervjupersonerna beskrev verkligheten. Det finns stora affärskultu-rella skillnader mellan Ryssland och Finland. För att komma in på marknaden krävs bl.a. språkkunskaper, väl gjorda förberedelser och förmågan att i hänsyn den ryska tidsupp-fattningen.Today, Russia is a challenging market, but despite today's uncertain economy, Russia is an interesting country with a fascinating culture and business culture. The aim of this work was to gain an understanding of the business cultural differences between Russia and Finland, as well as what is required to enter the Russian market. I write about Hof-stede's cultural dimensions as well as different areas of the business culture. The sources I used are both books and Internet sites. In my work I used a qualitative research method and using a semi-structured interview guide, I interviewed three people on Russia's busi-ness culture. The result is that the theory was mainly confirmed with the interviewees’ descriptions of the reality. There are major business cultural differences between Russia and Finland. The requirements for entering the Russian market are for example language skills, well-made preparation ant the ability to respect the Russian sense of time.
Tämä työ kertoo Venäjän tämänhetkisestä taloudellisesta tilanteesta ja analysoi kuinka tilanne vaikuttaa Suomen talouteen. Työssä esitetään Venäjän talouden his-toriaa ja taustaa sekä kerrotaan sen rakenteesta, jotta lukija pystyisi paremmin ym-märtämään kuinka Venäjän talous toimii. Tässä työssä esitetään myös erilaisia teki-jöitä jotka antavat selityksen sille kuinka yhden maan taloudellinen tilanne voi vai-kuttaa toiseen maahan. Tutkimusmenetelmä jota on käytetty tässä työssä, on kvanti-tatiivinen menetelmä joka perustuu kirjallisuustutkimukseen ja makroekonomian analysointiin. Tilastot ja lähteet jotka tässä työssä käytetään, ovat oleellisia tälle työlle, sillä ne ovat ajankohtaisia ja luotettavia. Lähteet jotka tässä työssä on käy-tetty tiedon löytämiseen, ovat toissijaisia lähteitä. Tämä johtuu siitä että kaikki oleellinen tieto löytyy internetistä. Tilastot on analysoitu SPSS ohjelmiston avulla ja tällä ohjelmalla on analysoitu tutkittavien muuttujien korrelaatiota ja regressiota. Excelillä on tehty viiva- ja pistekaavio joka kuvaa muuttujien suhde toisiinsa. Tulos joka on saatu eri analyyseistä osoittavat että ruplan heikko vaihtokurssi vaikuttaa Venäjän tuontiin maahan negatiivisesti, mikä myös vaikuttaa Suomen vientiin Ve-näjälle. Devalvoidun ruplan vaikutuksiin ja käyttäytymiseen voi todeta, että se seu-raa työssä esitettyjä teorioita. Tämä merkitsee sitä että vähentyneellä viennillä Ve-näjälle on vaikutus Suomen talouteen, mutta se merkitsee myös sitä että ajan kulu-essa viennin tulisi taas palautua entisiin lukuihinsa.
Venäjä on tärkeä kauppakumppani Suomelle ja näin ollen on erittäin tärkeää tehdä yh-teistyötä ja pyrkiä ylläpitämään hyvät suhteet Venäjään. Vaikka Venäjä on Suomen naa-purimaa, on maiden kulttuureissa isoja eroja. Kulttuurin lisäksi on paljon muita haasteita joihin suomalaiset Venäjän vientiä harjoittavat yritykset voivat törmätä. Tämän opinnäy-tetyön tarkoitus on tutkia erilaisia haasteita Venäjän viennissä, joihin suomalaiset yrityk-set voivat törmätä. Teoriaosiossa käsittelen kulttuurin, korruption, riskit, menettelytavat, tullauksen, tullausprosessin, dokumentit ja erilaiset sertifikaatit. Työn lopussa esittelen lopputulokset ja annan suosituksia siitä, miten me suomalaiset voisimme kehittyä Venä-jän kaupan käynnissä. Tämä opinnäytetyö on laadullinen tutkimus jossa haastattelin neljää Venäjän kaupan kokemusta omaavaa henkilöä. Haastattelut olivat jäsentymättömässä muodossa jossa kysyin muutaman pääkysymyksen ja muutaman jatkokysymyksen. Haastattelujen lisäksi olen käyttänyt kirjoja, uutisartikkeleita ja internetiä löytääkseni tarvittavan teorian tutkimukseen.
Finland och Ryssland har alltid haft en särskild relation. Sedan 1800-talet har ländernas förhållanden varit i konstant förändring och på grund av geografisk närhet har det som sker i grannlandet intresserat båda länder. I Finland har man alltid varit intresserad av hur andra länder inklusive Ryssland ser på oss. Finlandsbilden i Ryssland är ett ofta undersökt tema. Finland försöker liksom andra länder också skapa en viss bild av sig självt och framkalla vissa föreställningar om landet. Finlands och Rysslands särskilda relationer sträcker sig även till turismen. Finländare började resa till Sovjetunionen redan på 1920-talet och sedan dess har finska turister varit en viktig turistgrupp i Ryssland. Även om staterna försöker skapa en viss bild av sig själva ligger turisterna utanför den officiella processen för hur sådana bilder skapas, och staten kan inte bestämma turisternas beteende. Medierna har ett starkt inflytande på den bild vi har av omvärlden, och därför är det också viktigt att särskilt undersöka hur finska turister behandlas i den ryska pressen. Syftet med denna avhandling är att undersöka vad man får för bild av finska turister utgående från analyser av ett urval av nyhetsartiklar. Jag analyserar i vilket sammanhang det skrivs om finska turister, hurdant språk som används om finska turister och om det har skett någon förändring i beskrivningen, och i så fall vilken. De analyserade artiklarna är publicerade i tidningen Vyborgskie vedomosti under åren 2000–2021. Analysen var en kvalitativ analys av innehållet med innehållsanalys som metod. Det som också evaluerades var vilken inställning till de finska turisterna som artiklarna speglar: är det som berättas något positivt eller negativt. Resultaten presenteras med exempel ur artiklarna. Forskningsresultatet visar att de finska turisterna är ett konstant tema i Vyborgskie vedomosti och fastän det finns några artiklar som är negativa med tanke på den bild de skapar av finska turister är artiklarna i allmänhet mycket positivt skrivna. Det kommer också tydligt fram att de finska turisterna fortsätter att vara viktiga för Viborg och att det finns mycket samarbetet mellan Finland och Viborg och Ryssland under den undersökta perioden.
Tutkimukseni tarkoituksena on tutkia Suomen kulttuuriviennin mahdollisuuksia Venäjällä. Toimeksiantajana on Suomen Pietarin instituutti, jonka tehtävänä on tehdä suomalainen kulttuuri tunnetuksi Venäjällä. Aiheen valintaan vaikuttivat oma kiinnostukseni ja kokemukseni kulttuuriviennistä, mikä kumpuaa suorittamastani työharjoittelusta toimeksiantajan palveluksessa. Aiheen valintaan vaikutteita oli myös sillä, että liiketalouden tai ulkomaan kaupan näkökulmasta vastaavia tutkimuksia kyseisestä aiheesta ei ole aiemmin tässä mittakaavassa tehty. Lisäksi tutkimus on hyvin ajankohtainen kiristyneessä maailmanpoliittisessa tilanteessa, jonka keskiössä Venäjä on. Opinnäytetyö on jaettu kolmeen osioon: johdanto, teoriaosio sekä empiirinen tutkimus. Teoriaosuus koostuu neljästä pääluvusta. Ensimmäinen pääluku käsittelee monipuolisesti Venäjää kauppakumppanina. Toisessa osiossa kerrotaan, mitä on kulttuurivienti. Kolmas osio käsittelee voittoa tavoittelemattomia organisaatioita eli non-profit-organisaatioita ja niiden toimintaansa, rahoitusta sekä markkinointia. Empiirinen osuus koostuu kahdesta pääluvusta: tutkimuksen toteutus ja tutkimustulosten esittely. Tämän tutkimuksen tutkimusmenetelmäksi valikoitui kvalitatiivinen tutkimus ja aineistonkeruumenetelmäksi teemahaastattelu sekä SWOT-analyysi. Johtopäätökset ja pohdinta on tämän työn viimeinen pääluku, jossa käydään läpi tutkimuksen tulokset. Tulokset pohjautuvat kahden henkilön vastauksiin suorittamaani teemahaastatteluun liittyen. Haastateltavien avulla saatavista tuloksista tulee hyvin ilmi se, millaisia mahdollisuuksia ja haasteita Venäjä tarjoaa niin kulttuuriviennille kuin muullekin toiminnalle ja minkälaisia kehityskohteita sillä saralla on.
Syftet med denna uppsats är att kortfattat beskriva den ryska bolagsskatten, dess struktur och tillämpning. Med hjälp av undersökning om skatter och skatteoptimering för juridiska personer kan man bättre bedriva verksamhet och verka mer effektivt i enlighet med skattelagstiftningen. Det blir lättare för ett konkret företag att få bättre utvecklingsperspektiv för en lång tid framöver. Avsikten med detta arbete är att det skall underlätta för företag som planerat att börja etablera sig inne i ryska marknaden. Metoder som har blivit använda i detta slutarbete är metoder för bolagets finansanalys, bland bokföringsanalys och redovisningsanalys. I det fjärde kapitlet anges åtgärder för att förbättra företagets beskattning, bland annat att genomföra skatteplanering på företaget och börja använda informationsteknik inom skatteredovisningen. Som resultat av arbetetsundersökningen får man den ekonomiska följden av de införda åtgärderna. Den här uppsatsen har praktisk betydelse, därför att åtgärderna som granskas här kan användas i det verkliga livet och tillämpas i vilket företag som helst.The purpose of this essay is to briefly describe the Russian company tax, its structure and application. With the study on taxes and tax optimization for legal entities the company can better operate and be more effective under the tax laws. It will be easier for a concrete company to have better prospects for development for a long time to come. The purpose of this work is to facilitate the companies planning to begin establishing themselves inside the Russian market. Methods that have been used in this study paper are methods for financial analysis, including the company's bookkeeping analysis and accounting analysis. The fourth chapter outlines measures to improve their corporate taxation, including the implementation of tax planning at the company and begin to use information technology in tax accounting. As a result of the work study may be the financial consequence of the measures imposed. This essay has practical significance, because the measures examined here can be used in real life and applied in any company any time.
Detta arbete behandlar skillnader och likheter mellan notarius publicus arbete i Ryssland och Finland. Syftet med detta arbete är att jämföra Notarius Publicus arbete i Ryssland och Finland samt identifiera de problem som uppstår då ryska kunder besöker den finska magistraten. Bisyftet med lärdomsprovet är, att försöka förklara orsaken till problemen. Som material har mestadels använts ryska och finska lagar. Som undersökningsmetod har använts personliga intervjuer med tjänstemän från magistraten i Vasa. Genom detta arbete har det konstaterats, att de största skillnaderna i notarius publicus arbete är att fylla i olika handlingar och legalisera dokument. Rysk notarius publicus använder till en viss grad en skyddad standardblankett för alla notariatuppdrag som har juridisk betydelse. Det finns en stor statlig kontroll på de här blanketterna. Bara notarius publicus för fylla i blanketterna. I Finland skall man fylla i blanketterna själv. Båda länderna följer reglerna i Haag - konventionen som rör kravet att legalisera utländska officiella dokument. I Finland får man apostille - intyg bara på magistrat och det spelar ingen roll i vilken stad i Finland. Men i Ryssland finns andra regler. Man kan få apostille från olika ministerium, från vissa myndigheter, från olika Ryska Federationens subjekt. Det beror på vilken typ av handling det gäller, var man har registrerats i Ryssland. Notarius publicus har i båda länderna allmänna uppgifter. Till notarius publicus uppgifter hör bl.a. bestyrkande av avskrifter, bekräftande av underskrift, bestyrkande av översättningar från ett språk till ett annat, bekräftande av någon behörighet, protest med stöd av växellagen och cheklagen, intyg över handlingars innehåll.This work deals with the similarities and differences between notaries’ work in Russia and Finland. The aim of this work is to compare the work of a notary work in Russia and Finland, and identify the problems that arise when Russian customers visit the Finnish Office. The secondary purpose of the thesis is to try to explain the cause of the problems. As material has mostly Russian and Finnish laws been used. The study method that has been used is personal interviews with officials from the register office in Vaasa. Through this work, it has been found that the largest differences in notarial work is to fill in the various documents and legalize documents. Russian notary uses to some degree a protected standard form for all notary assignment who has legal significance. There is a large state control on these forms. Just the notary can fill in the forms. In Finland, you fill in the forms yourself. Both countries follow the rules of The Hague - Convention relating to the requirement to legalize foreign official documents. In Finland, you get an apostil - certificate only in the magistrate and it does not matter which the city in Finland it is. But in Russia there are other rules. One can get an apostil from different ministries, by some authorities, from a variety of Russian Federation subjects. It depends on what kind of action is the case and where you have been registered in Russia. Notary public in both countries have general information. The notary tasks include attestation of transcripts, confirming signature-attesting translations from one language to another, the confirmation of any jurisdiction, protest under the Exchange Act and check law as well as supporting document’s content.
Työn tavoitteena oli selvittää miten Vaasa Engineering Oy voi kehittää markkinointiviestintää entistä tehokkaammaksi ja toimivammaksi Venäjän markkinoilla. Tutkimuksen teoriaosassa on käsitelty tutkimuksen kannalta oleellisia teorioita: business to business markkinointia, markkinoinnin kilpailukeinoja, markkinointiviestinnän suunnittelua, kokonaisvaltaisen markkinointiviestinnän johtamista, kansainvälistä markkinointiviestintää ja Venäjän yritys – ja tapakulttuuria. Tutkimus suoritettiin kvalitatiivisena tutkimuksena haastatteluja käyttämällä. Tällä menetelmällä sain syvällisempää tietoa tutkimukseen. Haastateltavia oli yhteensä kuusi kappaletta. Haastattelujen tuloksissa oli yhtenäisyyksiä teorioiden kanssa. Haastatteluiden avulla saatiin paljon kehitysideoita Vaasa Engineering Oy:n markkinointiviestintään Venäjällä mm. internet mainontaan. Tutkimuksen luotettavuutta ja pätevyyttä tarkasteltiin reliabiliteetin ja validiteetin avulla. Tutkimusta voidaan pitää luotettavana, koska sillä saatiin selville niitä asioita, joita oli tarkoituskin tutkia.
Efter Sovjetunionens sönderfall blev flera tidigare Sovjetrepubliker självständiga, så som de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen. Men det fanns även andra regioner som ville bli självständiga. Tjetjenien, som ligger i Kaukasus, strävade efter att bli oberoende från Ryssland. Rysslands presidenter Boris Jeltsin och sedermera Vladimir Putin å ena sidan och tjetjenernas första president Dzjochar Dudajev samt de muslimska krigarna Sjamil Basajev och Samir Saleh “Khattab” Abdullah å andra sidan hade många meningsskiljaktigheter om Tjetjeniens framtid och två olika krig under två olika perioder uppstod. Trots att Ryssland var en mycket större motståndare vann tjetjenerna det första kriget genom gerillakrigföring men kunde inte upprätthålla sin självständighet. Under det andra kriget tog Ryssland åter full kontroll över regionen. Syftet med avhandlingen är att svara på frågeställningen varför lyckades inte Tjetjenien bli självständigt efter Sovjetunionens sönderfall då flera andra delrepubliker lyckades med det? Syftet är också att förstå varför Tjetjenien ville lösgöra sig från Ryssland och det görs genom att undersöka den tjetjenska separatismen, Tjetjeniens geopolitiska betydelse och med hjälp av eurasiansim – en geopolitisk teori. För att svara på frågeställningen används kvalitativ textanalys. Undersökningen utförs som en fallstudie och fokus ligger enbart på Tjetjenien. I undersökningen tillämpas även en kvalitativ metod och är uppbyggd som en litteraturstudie, mer specifikt en artikelstudie. Resultatet visar att Tjetjenien inte lyckades erhålla självständighet eftersom regionen var en del av den ryska sovjetrepubliken, inte en egen sovjetrepublik, samt att regionen kontrollerades av många utländska krigare, från bland annat Saudiarabien, som vill göra Tjetjenien till ett islamiskt kalifat. Men många infödda tjetjener ville inte det. De ville hellre endast vara oberoende från Moskva, som de hade lytt under sedan 1700-talet och hade bland annat blivit utsatt för tvångsdeportering till Centralasien. Trots många tjetjeners önskan om att grunda en egen stat efter Sovjets sönderfall, blev resultatet att de åter efter krigen lyder under Moskva och Vladimir Putin. Ryssland har sedan det andra Tjetjenienkrigets slut år 2000 framgångsrikt russifierat Tjetjenien. Många tjetjener vill idag leva i fredstillstånd istället för att kriga mot Ryssland, men minsta felkalkylering i Putins politik gentemot Tjetjenien och Kaukasusregionen kan åter skapa en turbulent krigsfylld situation i regionen.
Tämän opinnäytetyön tarkoituksena oli selvittää, miten TIR-carnet’n mahdollinen lopettaminen Venäjän viennissä vaikuttaisi kuljetus-/huolintayritysten toimintaan. Pyrkimyksenä oli saada selville miten ko. yritykset toimisivat jatkossa, jos TIR-carnet’n käyttö loppuisi. Lisäksi haluttiin selvittää millaisia haasteita yritykselle syntyisi mahdollisesta päättymisestä. Aihe on ajankohtainen, koska uhka lopettamisesta oli konkreettinen tätä työtä aloitettaessa. Opinnäytetyö on jaettu kolmeen osioon, jotka ovat johdanto, teoriaosio ja empiirinen tutkimus. Teoriaosuus koostuu neljästä pääluvusta. Ensimmäisessä pääluvussa keskitytään kansainväliseen kauppaan ja käydään läpi sisä- ja ulkokauppaa. Seuraavat kaksi lukua kertovat maantiekuljetuksista ja tullauksesta. Viimeinen teorialuku käsittelee tarkemmin TIR-järjestelmää, sen historiaa ja toimintaperiaatteita. Jokaisen pääluvun lopussa keskitytään luvun aiheeseen Suomi-Venäjä -näkökulmasta. Empiirinen osuus koostuu pääluvuista: tutkimuksen toteutus ja tutkimustulosten esittely. Tämän opinnäytetyön tutkimusmenetelmäksi valikoitui kvalitatiivinen tutkimus ja aineistonkeruumenetelmäksi teemahaastattelu. Johtopäätökset ja pohdinta on tämän työn viimeinen pääluku, jossa käydään läpi tutkimuksen tulokset. Tulokset pohjautuvat neljän eri henkilön vastauksiin. Vastauksista käyvät ilmi Venäjän viennin heikentyminen ja Venäjän taloudelliset vaikeudet. Lisäksi myös TIR-carnet’n käyttö on vähentynyt huomattavasti ja monet kuljetus-/huolintayritykset ovatkin siirtyneet käyttämään muita passitusmenetelmiä TIR-carnet’n sijasta.
Tämä tutkimus tutustuttaa lukijansa rautatiekuljetusten maailmaan. Tutkimus tuo esille ne tekijät, jotka on otettava huomioon kuljetettaessa tavaroita Suomeen ja Suomesta Aasian. Tutkimusraportti on suunnattu kansainvälisen kaupan alalla työskenteleville kuten huolitsijoille ja muille yrityksille. Tutkimuksessa on otettu huomioon nykytilanne ja tulevaisuus. Tämä tutkimusraportti etenee johdannosta kansainväliseen kauppaan luoden perustan teoriaosuudelle. Euraasian rautatieverkosto pääväylittäin esitellään samoin kuten ne viranomaiset ja järjestöt, jotka valvovat ja ohjaavat toimintaa rautateillä. Tutkimusraportissa on myös huomiotu ne seikat, jotka on hyvä ottaa huomioon tavarakuljetuksia suunniteltaessa. Tutkimusaineisto käsittää huolinta-alaa koskevat kirjalliset ja internetlähteet. Osana tutkimusta lähetettiin sähköinen kysely rautatiealalla toimijoille. Tutkimuksen tuloksista voidaan päätellä, että rautatiekuljetukset ovat kalliita ja osaltaan tuntemattomia alalla toimijoille. Aasiaan ja Venäjälle rautatiekuljetuksia pitäisi pystyä lisäämään kuten yhteistyötäkin eri toimijoiden kanssa.
Tämän opinnäytetyön tarkoituksena oli tarkastella sitä miten pienet logistiikka –ja kalasektorin yritykset Kymenlaakson alueella ovat kokeneet Venäjän asettamien vastapakotteiden vaikutukset. Opinnäytetyön tutkimuskysymykset olivat ”Ovatko Venäjän vastapakotteet vaikuttaneet yritysten toimintaan Kymenlaakson alueella?”, ”Millaisia vaikutuksia yritykset ovat kohdanneet ja identifioineet?”, ”Mitä toimenpiteitä yritykset ovat tehneet tilanteeseen liittyen?” ja ”Ovatko yritykset pyrkineet löytämään tuotteilleen tai palveluilleen uusia markkinoita?”. Tämän opinnäytetyön ensisijainen tutkimusmenetelmä oli semistrukturoitu haastattelu. Opinnäytetyön tekijä haastatteli asiantuntijoita sekä ammattilaisia valituilta sektoreilta kevään 2015 aikana. Tulokset näyttävät, että pienet logistiikka –ja kalasektorin yritykset ovat kohdanneet joko suoria tai epäsuoria vastapakotteiden aiheuttamia vaikutuksia. Keskeisimmät haasteet kalasektorilla johtuvat tuottajahintojen laskusta sekä kiristyneestä kilpailuista Euroopan Union alueella. Logistiikkasektorilla on kohdannut vaikeuksia, jotka ovat johtuneet yritysten hankaloituneesta likviditeettitilanteesta. Myös vastapakotteiden suoraan aiheuttamia konkursseja on havaittu. Molempien sektorien yritykset ovat joutuneet etsimään tuotteilleen tai palveluilleen uusia markkinoita, viivästyttämään investointeja sekä lomauttamaan tai irtisanomaan henkilöstöä. Skeptisyys sekä epävarmuus kaupankäynnissä venäläisten asiakkaiden sekä yritysten kanssa on noussut esiin. Kansallisella tasolla vastapakotteilla on osaltaan ollut negatiivinen vaikutus Suomen konttitasapainoon. Tämän opinnäytetyö on rajoitettu tarkastelemaan pieniä logistiikka – ja kalasektorin yrityksiä Kymenlaakson alueella. Lisäksi, johtuen kvalitatiivisesta tutkimusmenetelmästä tämän opinnäytetyön tuloksia ei voida pitää yleistettävinä muihin yrityksiin.
Syftet med denna avhandling är att få en uppfattning om hur det ryska konsumentbeteendet i förhållande till finländska livsmedelsprodukter sett ut efter att Ryssland införde importförbudet mot västerländska livsmedelsprodukter, samt att fastställa ifall eventuella förändringar i det ryska konsumentbeteendet kan kopplas till efterdyningarna av annekteringen av Krim. Faktorer som är speciellt känsliga för politiska och ekonomiska förändringar inkluderar konsumentetnocentrism och konsumenters landsbilder, vilka i sin tur tenderar ha en stark inverkan på konsumenters attityder till importerade produkter. Följderna av annekteringen av Krim påverkade speciellt den ryska livsmedelsmarknaden, där importförbudet orsakade förhöjda priser och varubrist. Studiens material samlades in år 2017 med hjälp av en webbaserad enkät som mätte nivån av konsumentetnocentrism, landsbilden av Finland, attityden till finländska livsmedel och den demografiska fördelningen hos 113 konsumenter i Sankt Petersburg. Med hjälp av univariat analys studerades alla faktorer var för sig. Därefter utnyttjades multivariat analys för att mäta sambandet mellan de oberoende variablerna konsumentetnocentrism och landsbild av Finland och den beroende variabeln attityd till finländska livsmedel, samt sambandet mellan de oberoende demografiska variablerna och de beroende variablerna konsumentetnocentrism, landsbild av Finland och attityd till finländska livsmedel. Resultaten visar att de tillfrågades nivå av konsumentetnocentrism var relativt låg, medan både landsbilden av Finland och attityden till finländska livsmedel var förhållandevis positiva. Landsbilden av Finland hade en stark positiv inverkan på attityden till finländska livsmedel, medan nivån av konsumentetnocentrism inte hade någon signifikant inverkan. Kvinnor tenderade ha en positivare landsbild av Finland än män, men inga andra signifikanta samband mellan demografiska faktorer och de övriga faktorerna kunde påvisas. Studiens resultat avviker inte avsevärt från tidigare forskning, vilket är anmärkningsvärt eftersom de ekonomiska och politiska förändringarna i Ryssland kunde ha förväntats påverka det ryska konsumentbeteendet i förhållande till finländska livsmedel.
Tämän tutkimuksen toimeksiantaja on eräs suomalainen vientiyritys, jolla on vientitoimintaa Venäjälle. Venäjä liittyy vuoden 2012 aikana Maailman kauppajärjestön (WTO:n) jäseneksi. Tutkimuksen tavoitteena on selvittää, mikä merkitys Venäjän WTO-jäsenyydellä on suomalaiselle vientiyritykselle. Tutkimuksen teoriaosuus koostuu neljästä eri osa-alueesta. Näissä osa-alueissa käsitellään Venäjää sekä maana että kauppakumppanina. Muita osa-alueita ovat Maailman kauppajärjestö sekä vientiprosessi EU-maihin ja kolmansiin maihin. Viimeinen osa-alue käsittelee tullausta Venäjällä. Tutkimusmenetelmänä on käytetty kvantitatiivista tutkimustapaa. Kysely on toteutettu Internetissä e-lomakkeella, joka on lähetetty toimeksiantajayrityksen 19 henkilölle, jotka työskentelevät Venäjän kaupan parissa. Kyselylomake sisälsi avoimia sekä monivalintakysymyksiä. Tutkimuksen empiirisessä osassa pyrittiin saamaan vastauksia kysymyksiin, jotka liittyvät Venäjän markkinoiden haasteisiin, Venäjän–WTO-jäsenyyden seurauksiin sekä ongelmiin, jotka liittyvät vientiin ja tullaukseen. Tutkimuksen vastausten perusteella voi todeta, että 82 % vastaajista kokee tuontitullauksen Venäjällä melko tai erittäin haasteelliseksi. Myös vienti Venäjälle koetaan haasteelliseksi. Vastaajat uskovat myös, että Venäjän WTO-jäsenyyden myötä nämä prosessit helpottuvat.
Tutkin opinnäytetyössäni Venäjän viennin erityispiirteitä, jotka yrityksen tulee ottaa huomioon suunnitellessaan kauppaa Venäjän kanssa. Tutkimuksen tarkoitus on selvittää, mitä haasteita ja ongelmia kansainväliset yritykset kohtaavat Venäjän kaupassaan. Tutkimuksessa pohditaan lisäksi Venäjän kaupan riskejä ja riskinhallintakeinoja. Tutkimuksen tehtävänä on tuoda apua yrityksille, jotka suunnittelevat lähtevänsä Venäjän markkinoille. Työni tuo uutuusarvoa toimeksiantajalle ABB Oy, Power Systems -divisioonan Substations-liiketoimintayksikölle, jolla ei vielä ole kauppaa Venäjän kanssa. Aihe opinnäytetyön tekemiseen tuli oman kiinnostuksen pohjalta sekä toimeksiantajan mielenkiinnosta tutkimuksen aihetta kohtaan. Tutkimuksessa on käytetty sekundääriaineistoina aiempia tehtyjä tutkimuksia. Originaalilähteinä on käytetty mahdollisimman tuoretta kirjallisuutta, lisäksi eri virastojen Internet sivuilta on saatu hyödyllistä tietoa. Työhön on saatu informaatiota myös luentomateriaaleista ja työn toimeksiantajalta. Empiirisessä osiossa on toiminut primääriaineistona kvalitatiivinen teemahaastattelu. Teemahaastattelu on puolistrukturoitu haastattelu, jossa on keskusteltu eri teemoista. Haastattelun teemat koskivat Venäjän viennin erityispiirteitä. Tutkimuksessa on haastateltu ABB:n eri liiketoimintayksiköiden Venäjän kaupan ammattilaisia. Tutkimuksessa selvisi, että kansainvälisiä yrityksiä haastavat varsinkin Suomen ja Venäjän väliset kulttuuri- ja kielierot. Kaupan onnistumisen edellytys onkin kieltä taitava myyjä, joka tuntee venäläisen kulttuurin ja mentaliteetin. Venäjällä vallitseva byrokratia ja korruptio tuovat myös haastavuutta liiketoimiin. Nämä seikat ovat kuitenkin venäläisten kaupankäyntitapojen ominaispiirteitä, jotka ulottuvat kauas historiaan. Yritykset kohtaavat ongelmia myös tullauksessa vientidokumenttien puutteellisuuden vuoksi. Erityisesti Venäjän jatkuvasti muuttuvat tullivaatimukset ja erilaisten sertifikaattien vaatiminen haastavat organisaatioita.
Valko-Venäjällä vuonna 2020 käydyt presidentinvaalit herättivät keskustelua niin vaalituloksen kuin vaalien jälkeisten väkivaltaisuuksien vuoksi. Presidentti Aljaksandr Lukašenkan vastaiset mielenosoitukset sekä poliisin voimankäyttö mielenosoittajia kohtaan puhututtivat Valko-Venäjän lisäksi myös Euroopassa ja Venäjällä. Venäjällä aihetta käsiteltiin muun muassa poliittisissa keskusteluohjelmissa, joissa protestien väkivaltaisuus ja siihen johtaneet syyt nousivat useiden jaksojen aiheeksi syksyllä 2020. Tarkastelen pro gradu -tutkielmassani Venäjän valtiollisilla televisiokanavilla käytyjä Valko-Venäjän protestien poliisiväkivaltaan liittyneitä keskusteluja. Poliisiväkivalta on ajankohtainen aihepiiri etenkin mielenosoitusten yhteydessä, ja uutiset poliisin turvautumisesta väkivaltaan ylittävät globaalien medioiden uutiskynnyksen yhä useammin. Aihetta on tutkittu länsimaissa suhteellisen paljon, mutta venäläisessä kontekstissa tutkimusta ei juuri ole tehty. Valko-Venäjän protesteihin liittyen tutkimusta on erittäin vähän. Tutkielman analyysimateriaali koostuu kahdesta Venäjän television suositusta keskusteluohjelmasta ”60 minut” ja ”Vremja pokažet”. Keskityn analyysissa neljään Valko-Venäjän protestia käsittelevään jaksoon, jotka näytettiin keskusteluohjelmissa syksyn 2020 aikana. Ohjelmat esitetään kahdella johtavalla valtiollisella televisiokanavalla ja ne noudattavat keskusteluohjelmille tyypillistä ohjelmaformaattia, jossa juontajat ohjaavat poliittista väittelyä studiovieraiden välillä. Työn metodi pohjautuu Norman Faircloughin teoriaan kriittisestä diskurssianalyysista. Tärkeimpänä menetelmällisenä käsitteenä käytän manipulaatiota ja erityisesti Teun van Dijkin manipulaation strategian konseptia. Näiden avulla tarkastelen minkälaisia käsityksiä poliisiväkivallasta ohjelmat tuovat esille, minkälaisia manipulaation strategioita väkivallasta keskustelemisessa käytetään ja miten manipulaatio kohdistuu toisaalta studiovieraisiin ja toisaalta tv-katsojiin. Analysoin tutkimusmateriaalia neljän manipulaatiostrategian kautta: (1) makropuhe, (2) semanttiset makrostruktuurit, (3) temaattiset yksityiskohdat (ja (4) visuaaliset keinot. Manipulaation strategioiden avulla pyritään vaikuttamaan yleisöön luomalla mielikuva aggressiivisista ja väkivaltaisista mielenosoittajista, kun taas poliisin käyttämä väkivalta esitetään keinona pyrkiä rauhoittamaan mielenosoittajia. Nämä roolit toistuvat kaikissa analysoimissani jaksoissa ja vaikuttavat katsojan näkemykseen poliisin väkivallan syistä ja hyväksyttävyydestä. Jaksoissa poliisiväkivaltaa puolueettomasti tarkastelevan keskustelun sijasta yleisölle tarjotaan yksipuolinen näkökulma, jota haastavat mielipiteet katkaistaan ohjelmassa.
Abstract The research focused on physical sexual harassment as a mistreatment that threatens the realisation of full citizenship, safety, dignity and equality of girls and boys at school. There were 1738 children aged 11 to 12 years from 36 northern Finnish and 22 northwest Russian school classes who answered a group of questions concerning their experiences on physical sexual harassment at school or on the way to school. While analysing the data, critical qualitative content analysis, and critical and reflective reading, and contextualisation were used. On the basis of the children’s answers to the question whether they had been groped, and on the basis of the analysis of the case-descriptions the children wrote, it was considered that at least every fifth of the Finnish and every fourth of the Russian girls had experienced physical sexual harassment at school or on the way to school. More than every tenth of the Russian boys and a little less than every twentieth of the Finnish boys had partly corresponding experiences. Typically groping occurred in hallways, in front of the restrooms, in the gym, on the school-bus and bus stop, or on the road to school or from school. But it also occurred in classrooms. Girls constituted the vast majority of the victims of physical sexual harassment and boys constituted the vast majority of perpetrators. A girl was groped in nine cases out of ten by a male classmate in both the Russian and Finnish data. But, the boys’ harassers were not very commonly girls. The harasser of the Finnish boy was more often another boy than a girl. In the Russian data, the perpetrator was in six cases out of ten a girl alone or with somebody else. In the cases where a girl was perpetrated by a boy classmate, it was often possible to infer messages of heterosexism — the exercise of, or an attempt to exercise masculinist power over girls. Heterosexisist messages could also be seen from some of the cases where a boy or a girl had experienced groping by a classmate of the same gender. In boys’ mutual relationships and in girls’ indeed, the heterosexist norm not to be different in sexual terms was strong in some school classes. The type of groping that surprised the most was groping perpetrated by an adult towards a pupil; a boy or a girl. This is not to say that sexual violence perpetrated by adults against children is a new issue. What surprised was that it became visible in the context of researching 11 to 12 years old children’s experiences of groping in school. Pupils’ texts about what stopped harassment are not promising. Although the children were not asked whether the harassment had stopped and what had stopped it, some children wrote about the matter. Almost one half of them wrote that the harassment was still going on. Some children had successfully managed to stop harassment by using violence as a defence against the harassment, and only one child informed to have stopped harassment through conversion. Furthermore, the pupils told the teacher about the harassment very rarely.