Kaikki aineistot
Lisää
Syftet med utredningsprojektet har varit att utreda samarbetet mellan myndigheterna inom social- och hälsovården, räddningsväsendet och undervisningsväsendet, tillgången till och användbarheten av tjänster inom dessa sektorer samt förutsättningarna för arbetskraftens rörlighet och verksamhetsförutsättningarna för näringsverksamhet i gränsområdet mellan Finland och Norge. Målet har varit att öka kunskapen om dessa frågor särskilt med tanke på invånarna och myndighetssamarbetet i kommunerna Enontekis, Ivalo, Sodankylä och Utsjoki. Särskild vikt har lagts vid omständigheter som gäller ordnandet av och tillgången till service på samiska. Utredningen visar att det finns olika typer av problem inom de olika sektorerna. Gränshindren i fråga om näringsverksamhet och arbetskraftens rörlighet påverkas av internationell lagstiftning, i synnerhet EU-lagstiftning, och fördrag. När det gäller arbetskraftens rörlighet beror en del av problemen också på att arbetsmarknaden och anställningsförhållandena regleras av nationell lagstiftning. Den lagstiftning som ska tillämpas på social- och hälsovårdstjänster och utbildning är till största delen nationell, vilket innebär att även problem i anslutning till dessa tjänster kan lösas på nationell och regional nivå. En del av problemen gäller myndigheternas praxis, t.ex. olika tolkningar av lagstiftningen och trög myndighetsverksamhet. Myndigheterna i Finland och Norge bör komma överens om gemensamma verksamhetsprinciper, enhetliga tolkningar av lagstiftningen och diverse praxis. Utredningen gav också vid handen att det finns problem med tillgången till information. När det gäller service för den samiska befolkningen visar utredningen att det råder brist på service och kulturella tjänster på samiska. Servicen på samiska som helhet bör samordnas mer centraliserat, och fungerande distanstjänster bör utvecklas för att förbättra tillgången till tjänster.
Tämä opinnäytetyö on henkilökohtaisesti kirjoitettu raportti, jossaa arvioidaan sekä analysoidaan tapahtuma Suomenruotsalainen viikko, Finlandssvenska veckan, joka järjestettiin Oslossa marraskuun ensimmäisenä viikkona vuonna 2010. Suomenruotsalainen viikko sisälsi mm. musiikkitapahtumia, kuvataidetta, kirjallisuustapahtuman, teatteria sekä keskustelua, että kiinnostvia luentoja kokopäiväseminaarin muodossa. Opinnäytetyön kirjoittaja on toiminut Suomenruotsalaisen viikon käynnistäjänä, suunnittelijana, projektikoordinaattorina sekä raportoijana. Suomenruotsalainen viikko oli Suomalais-norjalaisen kulttuuri-instituutin toteutus, joka järjestettiin norjalaisten yhteistyökumppaneiden voimin. Viikko sai myös näkyvyyttä Suomessa olemalla mukana Svenska vecka -kokonaisuudessa. Opinnäytetyön tavoitteena on kuvailla kulttuuriprojektia, joka huomioi suomenruotsalaisuutta sekä Suomen kaksikielisyyttä toisessa Pohjoismaassa. Opinnäytetyö analysoi myös projektia kulttuurivientinä Suomesta, tapaustutkimuksen tavoin. Suomen kulttuuri-instituutit ovat myös keskeinen teema erityisesti koskien kulttuurivientiä ja siihen liittyvää kulttuurituotantoa Pohjoismaissa. Opinnäytetyö osoittaa, että projektikokonaisuus on onnistunut tavoitteiden mukaisesti ja että projekti on saavuttanut pohjoismaisen lisäarvon. Tapahtumakonaisuuden tärkein sanoma oli näyttää, että skandinaavinen kulttuuri- ja kielisilta myös käsittää Suomea. Tärkeä huomio on, että esittämällä Suomesta tulevaa ruotsinkielistä kulttuuria Pohjoismaissa ei yksinään anna lisäarvoa suomenruotsalaisuudelle, vaan koko Suomelle ja maan tärkeälle roolille pohjoismaisessa yhteystyössä.
Tämä opinnäytetyö on tehty VEO:lle ja tarkoitus oli laatia käsikirja Norjan sähköasemien vaatimuksista ja vertailla eri ABB-suojarelemallien suorituskykyä. Käsikirjan on tarkoitus toimia apuna suunnittelussa ja tarjousten laadinnassa. Käytettävyys on ollut suuri painopiste käsikirjan kehittämisessä. Vaatimukset ja asetukset on käännetty ja selitetty ja ne ovat suurelta osin seuraavista asiakirjoista: Funksjonskrav i kraftsystemet ja Beredskapsforskriften. Suojareleiden vertailu perustuu ABB:n käsikirjoihin. Opinnäytetyön tuloksena on käsikirja, joka erittelee sähköasemien luokitusjärjestelmän rakenteet ja käsittelee vaatimukset, jotka ovat jaettu kolmeen pääryhmään: luokkavaatimukset, yleiset vaatimukset ja jännitteen tasosta riippuvat vaatimukset. Käsikirja määrittelee tärkeimmät vaatimukset ja muut vaatimukset ovat viitteinä.
Kommunreformer och folkomröstningar är ett ämne som har varit aktuellt under en lång tid i de nordiska länderna. Användandet av folkomröstningar som metod för att konsultera invånarna är tvetydigt och det är inte självklart att alla kommuner väljer att konsultera sina invånare – trots att alla har samma förutsättningar att göra det. Syftet med denna avhandling är att reda ut om det finns skillnader i de lokala omständigheterna eller egenskaperna som påverkar förekomsten av en folkomröstning. Med en tvärsnittsdesign undersöks alla kommuner som fanns vid reformstarten i Finland och Norge under 2000-talets kommunreformer, utgående från fem hypoteser som berör kommunens storlek, befolkningstäthet, oppositionsstöd, invalda centerledamöter och dominoeffekt. Data som har använts i den empiriska undersökningen består av insamlad offentlig statistik. Resultatet talar sitt tydliga språk – det finns egenskaper i den lokala kontexten som påverkar förekomsten av en folkomröstning, framförallt är sannolikheten högre att en folkomröstning arrangeras i en liten kommun belägen i periferin. I Norge upptäcktes ett samband för en så kallad dominoeffekt, vilket kan ha orsakat en stor mängd folkomröstningar. Det goda syftet med folkomröstningar hänvisas ofta till ett demokratisk ideal där invånare bör tillfrågas vid viktiga frågor, där det reella motivet egentligen hittas i de politiska motiven eller kan vara ett sätt för invånarna att motsätta sig en sammanslagning. Folkomröstningar aktualiserar samhälleliga klyftor men bidrar å andra sidan med ett mervärde utöver den redan mätta opinionen.
Syftet med examensarbetet är att kartlägga och jämföra skolhälsovården för barn i åldern 7–12 i de nordiska länderna. Examensarbetet kommer att behandla Finland, Sverige, Norge och Danmark. Frågeställningarna som kommer att besvaras är: Hur beskrivs skolhälsouppföljningen av barn i åldern 7–12 i respektive land? och Vilka är skillnaderna i skolhälsouppföljningarna i de nordiska länderna? Erikssons (1996) och (2014) beskrivning av begreppet hälsa har blivit använt som teoretisk utgångspunkt, tyngdpunkterna har varit sundhet, friskhet och välbefinnande. Bakgrunden presenteras med hjälp av information från vetenskaplig litteratur samt artiklar från olika databaser. Datamaterialet har grundat sig på varje lands lagstiftning, statliga hemsidor samt evidensbaserad litteratur. Med hjälp av scoping review, som varit metoden i detta examensarbete, har materialet blivit uppställt på ett överskådligt sätt i tabeller och löpande text. I resultatet framkommer en beskrivning av varje lands skolhälsosystem. Vidare diskuteras skillnaderna i skolhälsovården i relation till Erikssons beskrivna begrepp, sundhet, friskhet och välbefinnande. De slutsatser som kan dras är att Finland och Sverige har den mest liknande skolhälsovården. Största skillnaderna hittar man mellan Finland och Danmark i och med väldigt varierande antal och innehåll i hälsouppföljningarna inom skolhälsovården i åldern 7–12. Utvecklingsarbetet är en fortsättning på examensarbetet ”Skolhälsovården i de nordiska länderna” (Nyman, 2017). Syftet med utvecklingsarbetet är att göra en visualisering, en poster, av resultatet som uppkom i examensarbetet. Syftet är även att ta reda på om det utkommit ny vetenskaplig forskning inom området och sedan presentera det nya tillsammans med resultatet från examensarbetet. Det material som användes i examensarbetet har blivit granskat och inga förändringar har hittats. Därmed kan utvecklingsarbetet basera sig på samma datamaterial som användes i examensarbetet. Den nya artikelsökningen gav inte några resultat och det har inte uppkommit ny vetenskaplig forskning inom området skolhälsovården i de nordiska länderna sedan examensarbetesprocessen. Vid visualiseringen av postern har anvisningar från olika källor följts och Powerpoint har använts som dataprogram. Postern beskriver skolhälsovården i de nordiska länderna på ett visuellt sätt.The aim of this thesis is to map and compare the school health care that Finland, Sweden, Norway and Denmark offer to pupils of the age of 7–12. The questions that follow through the study are: How is the school health services for children of the age of 7–12 described in the respective countries? And What are the differences in the school health care in the Nordic countries? Health, described by Eriksson (1996) and (2014), is used as a theoretical framework in this thesis. The background is presented with information and material from scientific literature and articles from different databases. The actual data material is based on the countries law, state websites and evidence based literature. The method of this thesis is scoping review. The used material and information is mapped in tablets and presented in scrolling text. The result shows a description of each country’s school health care system. The differences are discussed in relation to Eriksson’s described terms, soundness, health and wellbeing. The conclusions that can be made shows that Finland and Sweden has the most similar school health care system. The most noticeable differences are found when comparing Finland and Denmark.
A national costume is traditional outfit linked to a geographic region or a certain period of time. Both Norway and Finland have a collection of over 100 costumes all of which represent the traditions of a specific town or area. As many as 70% of women in Norway own a national costume, a bunad, representing the area to which they feel the most bounded to. Having grown up in several different countries though, I personally do not know any place that I could define as my home town. Not knowing the name of the place to which I feel the most bounded to makes it difficult for me to know which costume represents my own identity. Being half Finnish, half Norwegian though clearly defines my identity wherever in the world I live, hence is why I wanted to design an outfit representing my own identity. An outfit combining the traditions of both Finnish and Norwegian folklore fashion; an outfit with an origin I am a suitable representative of. My aim within this project is to discover the look of an outfit aimed for women who want to reflect both their Norwegian as well as their Finnish identity in just one dress.
Detta examensarbete innehåller en kartläggning av bestämmelser och normer inom arbetsplatsetablering och säkerhet i bygg och anläggsbranschen i Norge. Arbetet är menat som ett stöddokument åt finska företag som önskar att leda projekt eller utföra arbete där. Målet med arbetet var att kartlägga systemen som ett finskt företag bör känna till när de planerar att arbeta vid norska arbetsplatser, samt att samla informationen översatt till svenska, för att göra uppstarten enklare för företaget ifråga. Bifogat rapporten finns en lista på norska organisationer, byråer och företag nyttiga i samband med uppstart i Norge, samt en ordlista med förklaringar på centrala begrepp översatt till svenska och engelska. För att avgränsa arbetet är ekonomi, beskattning och juridiska skillnader bortlämnade från denna rapport. Examensarbetet baserar sig på material från min rapportserie gjord på beställning av Yrkeshögskolan Novias FoU enhet, inom projektet Infra Botnia. Projektet i övrigt har bland annat som mål att utreda nationella skillnader inom byggbranschen i Norden för att understöda arbete och samarbete över gränserna. Detta examensarbete är främst baserat på norska bestämmelser och lagar, men även hur man kan gå till väga för att följa bestämmelserna. Arbetet tar också upp utmaningarna med kommunikation och övriga normer och regler typiska för arbetslivet i Norge.This Bachelor’s Thesis contains a survey of legal terms, recommendations and general standards within safety and work environment setups at Norwegian construction sites. This document is meant as a support manual for Finnish companies interested in running or participating in infra and building projects in Norway. The purpose of this thesis is to define the systems and regulations used in Norwegian construction and to make the start-up process easier by collecting essential information, in one document translated to Swedish. As a further help this Thesis has two attachments, a list of organisations and companies useful when starting up a project in Norway and a document explaining important terms translated into Swedish and English. This report will not be focusing on national laws on economy or taxes. This Bachelor’s Thesis is mainly based on the knowledge gained in my work for Yrkeshögskolan Novias FoU department, within the project Infra Botnia. One of Infa-Botnias goals is to define the national differences within the Nordic countries concerning the construction and infra construction industry, to support smaller companies in participating and cooperating in projects across borders. The information in this thesis is primarily based on legal texts and literature in general and will even include support on how to follow the terms. A part of the report will discuss the communication challenges and typical Norwegian workplace norms and culture.
Amningsarbetet i Norden idag ser relativt likadant ut och det är inte stora skillnader i samhällena länderna emellan, trots detta ses tydliga skillnader i amningsstatistiken. Frågeställningarna som är den röda tråden genom arbetet är: hur beskrivs arbetet och attityderna gentemot amning i respektive land. De teoretiska utgångspunkterna som används är tillit och lära. Tillit till sin vårdare krävs för att patienten skall känna förtroende och vara öppen att ta emot kunskap av denna individ. Lära valdes på grund av att vårdgivaren måste veta hur en lärande miljö skapas så att kvinnan kan vara mottaglig för informationen som erbjuds, dessa byggstenar utgör en grund för ett fungerande vårdförhållande. I den teoretiska bakgrunden presenteras WHOs rekommendationer för amning och även amningsstatistik från respektive land. Resultatredovisningen uppdelades i kategorier och underrubriker, och beskriver hembesök, socialt nätverk och vägledning samt beslut att helamma, positiv attityd, och amningens effekt på det dagliga livet. I resultaten framkommer också att generellt är inställningen till amningen densamma länderna emellan, kvinnorna är positiva till amning och 97-99 % av inleder också amning efter förlossningen. Amningsarbetet efter förlossningen och hemkomst är också i stora drag den samma länderna emellan, och skribenten har inte stött på någon metod eller något arbetssätt som skiljer sig ur mängden.Breastfeeding guidance in the Nordic countries today looks relatively the same and there are no big differences in communities across countries, despite this, there are clear differences in breastfeeding statistics. The aim of this study is to carry out a survey of midwifery and attitudes towards breastfeeding in the Nordic countries Finland, Denmark, Norway and Sweden. The questions that follow through the study are: how are the work and attitudes towards breastfeeding described in the respective countries. The theoretical concepts used are trust and learning. Confidence in their carers is needed for the patient to feel trust and be open to receive knowledge of this individual. Learning was chosen due to the health care provider must know how a learning environment is created so that the woman can be receptive to the information provided, these building blocks form a basis for good health condition. In the theoretical background WHO recommendations for breastfeeding and breastfeeding statistics from each country are presented. The result is divided into categories and sub-headings, and describes home visits, social networking and guidance, decisions to breastfeed, positive attitude and breastfeeding effect on daily life. The results also reveal that in general, attitudes to breastfeeding are the same across countries, women are positive about breastfeeding and 97-99 % also initiating breastfeeding after birth. Breastfeeding guidance after the birth and coming home is also broadly the same across countries, and the writer has not encountered any method or approach that is different from the crowd.
Detta examensarbete är en kartläggning över de olika stegen i en distributionsorder process. Företaget Hilding Anders Finland Ab som producerar sängar och madrasser, står i fokus för detta arbete. De har ett samarbete med det Norska systerbolaget Hilding Anders Norge. I den teoretiska delen tar jag upp de olika stegen i orderprocessen, hur allting fungerar. I de första kapitlen tas bland annat artikeldata och orderläggningen upp. Jag tar även upp godsmottagning, lagerhållning, distribution till slutkund samt reklamationer. Den empiriska delen består av intervjuer med två personer från Hilding Anders Finland samt en person från Williamsson Ab, som skötte transporterna i början av projektet. Fokus ligger på transporterna, godsmottagning, lagerhållning och distribution till slutkund.This thesis is a mapping of the various steps in a distribution ordering process. The company Hilding Anders Finland Ab, which produces beds and mattresses are in focus in this work. They have a partnership with the Norwegian sister company Hilding Anders Norway. In the theoretical part I present the various steps of the order process, how every-thing works. The first chapters cover item data and orders. I also include goods receiving, warehousing, retail distribution and complaints. The empirical part consists of interviews with two people from Hilding Anders Finland and one person from Williamsson Ab, which handled the transports in the beginning of the project. The focus is on transport, goods receiving, warehousing and retail distribution.
Tämä opinnäytetyö käsittelee Iso-Britannian poistumista EU:sta ja sen vaikutusta Euroopan logistiikkaan ja keskittyy tarkemmin Suomen logistiikkaan. Opinnäytetyön tarkoitus on analysoida Brexitin mahdollisia vaikutuksia logistiikkaan, millaisia samantyyppisiä tilanteita löytyy Euroopasta sekä lyhyesti selostaa mikä on tilanne nyt. Brexitillä voi mahdollisesti olla suuria vaikutuksia logistiikkaan ja täten sitä täytyy tutkia. Tämä teos ei kata Brexitin politiikkaa eikä Euroopan ulkopuolisia maita. Teos pitäytyy myös aiheessa logistiikka. Opinnäytetyössä kerrataan logistiikan perustoiminnot sekä logistiikan virtaukset jotta lukija saisi hyvät perusteet logistiikan ymmärtämiseen ja jotta teosta olisi helpompi ymmärtää. Teos kattaa myös lyhyesti EU:n historian ja perustoiminnot jotta lukija saa tarvittavan näkökulman ymmärtääkseen mitä Brexit tarkoittaa. Lopuksi käsitellään erikoistilanteet joissa Norja ja Sveitsi ovat, mikä osoittaa sen miltä Brexit saattaa näyttää. Ero pehmeän ja kovan Brexitin välillä käsitellään myös. Tutkimus on tehty kvalitatiivisena ja tukena on käytetty sekundäärilähdettä. Tämä on tehty sen takia että tilastoja aiheesta ei ole saatavilla. Tärkeimmät lähteet ovat luotettavat uutislähteet, tietokannat sekä kirjoittajan henkilökohtaiset kokemukset logistiikka-alalla. Tutkimuksen tulokset osoittavat että muutoksia tapahtuu suurella todennäköisyydellä huolintaan, logistiikan virtaukset muuttuvat ja logistiikan perustoiminnot seisovat muutoksen äärellä. Brexit tulee suurella todennäköisyydellä aiheuttamaan kustannuksien kasvua yrityksille ja asiakkaille tullauksen sekä kasvavien työtaakkojen vuoksi. Samanaikaisesti se luo yrityksille mahdollisuuksia erikoistua UK:n logistiikkaan ja avaa uusia markkinoita. Vielä ei tosin ole selvää miltä Brexit näyttää sillä neuvottelut jatkuvat vielä.
Förut fanns det inget annat alternativ för kvinnorna än att stanna hemma och amma sitt barn efter förlossningen, idag är verkligheten någon annan. Amningen har blivit utbytt mot mjölkersättning och kvinnorna skall vara tillbaka i arbetslivet så snabbt som möjligt. Idag erbjuds föräldrarna ekonomisk hjälp för att stanna hemma och ta hand om sina barn. Detta arbete är en teoretisk kartläggning över de sociala förmånerna föräldrarna har rätt till i de nordiska länderna Finland, Danmark, Norge och Sverige. Ansa och stöda är de teoretiska utgångspunkterna och två väldigt viktiga aspekter för att kvinnan ska få till stånd en lyckad amning. För att kunna stöda sin kvinna till 100 % krävs också att partnern får tid för henne. Faderskapsledigheten i de nordiska länderna är varierande. I Finland har papporna endast 18 dagar de kan utnyttja de första 9 månaderna, medan danska pappor blir lediga 2 veckor efter förlossningen och har därefter chans att ta ut mera om så önskas. Norska och svenska pappor har heller ingen begränsning för hur mycket de kan använda, föräldrarna får ett gemensamt antal veckor och får dela dem som de själva önskar. I diskussionen tas även sambandet mellan dessa förmåner och amningsstatistiken i Norden upp.Back in the days, there was no other option for women than to stay at home and breastfeed her baby after delivery, today the reality is different. Breastfeeding has been exchanged to formula and the women should be back to work as quickly as possible. Today, parents are offered financial help to stay at home and take care of their children. This study is a theoretical survey of social benefits parents are entitled to in the Nordic countries Finland, Denmark, Norway and Sweden. Cherish and support are the theoretical bases and two very important aspects for the woman to experience a successful breastfeeding. In order to support his woman to 100 % the partner is also required to have time for her. Paternity leaves in the Nordic countries are diverse. In Finland, fathers have only 18 days they can take advantage of in the first 9 months, while the Danish fathers receive two weeks off after the baby is born and thereafter a chance to stay home longer if desired. Also Norwegian and Swedish fathers have no limit to how much they can use, parents have a joint number of weeks and are allowed to share them as they wish. In the discussion I will also examine the links between these benefits and breastfeeding statistics in the Nordic countries.
Norge är ett mycket attraktiv land för den arbetssökande som vill pröva på något nytt och få arbetserfarenhet inom olika yrken. Folk från Finland har sedan länge tillbaka åkt till Norge för att tjäna mer pengar och det har många också lyckats med. I detta arbete behandlas de svårigheter och problem som eventuellt kan uppkomma samt hur man skall gå tillväga när man ansöker eller fått anställning. Vi tar även upp problem som kan uppstå vid en eventuell återkomst till Finland eller om man fast bosätter sig i Norge. I den teoretiska delen behandlas allmän information om Norge som ett land, ekonomin, tullen och dokument som behövs för att börja arbeta i landet. I arbetet tas även upp beskattnings procedurer och samarbetet mellan EU, EFTA och Norge. Framtiden är alltid en stor fråga och den behandlas från energi industrins synvinkel. Hur arbetssökandet fungerar och vem man kan fråga om hjälp när det behövs är också viktiga delar i arbetet. Den empiriska delen har vi sammanställt utifrån de personliga intervjuerna vi gjort med elva personer som jobbat inom olika branscher i Norge. Undersökningen visar bland annat att byråkratin minskat en hel del då man förflyttar sig till Norge för att arbeta. Undersökningen visar även att det är ingen större skillnad på vart i Norge man åker för att jobba, skattekort och personnummer får man på samma vis. Dubbelbeskattningen är inte heller något problem numera eftersom samarbetet mellan de nordiska länderna ökat markant.Norway is a very attractive country for those searching for a new job or those who want to try something new and to get working experience. People from Finland have moved to Norway to seek jobs and to earn better salaries, many of them have also succeeded in doing this. In this thesis we mention some of the problems that may occur when applying for a job and how to proceed when you apply or get employed. You can also find information about a possible return to Finland or how to proceed when settling down in Norway. The theoretical part of the thesis describes general things about Norway, the country’s economy, customs and documents you may need to be able to get work. This part also gives you information about taxation procedures and the collaboration between EU, EFTA and Norway. The future is always a big issue and we discuss this from the energy industry’s point of view. How the job seeking works and who you can turn to for help when needed are essential parts of our thesis. The empirical part has been put together through personal interviews with eleven different persons who have been working in Norway. The study shows that the bureaucracy has decreased much when moving to Norway for work. The study also shows that there is not much difference where in Norway you go to work, tax card and social identity number is applied in the same way. There have also been changes in taxes and double taxation is not longer a problem, as more cooperation between the Nordic countries has increased markedly.
Tämän opinnäytetyön tarkoituksena on kartoittaa Norjan öljy- ja kaasualan markkinoita. Opinnäytetyön toimeksiantajana on konsultointi- ja insinööripalveluja tarjoava Tekniq Oy. Tutkimuksen tehtävänä on kertoa kansainvälistymisestä toimeksiantajalle ja selvittää tietoa kohdemaan markkinoista, toimialasta, liiketoimintakulttuurista, alalla toimivista yrityksistä sekä mahdollisista yhteistyökumppaneista. Opinnäytetyö on kvalitatiivinen eli laadullinen tapaustutkimus. Tutkimuksen teoria on toteutettu kirjoituspöytämenetelmällä ja lähteinä on käytetty kirjallisuutta, artikkeleita ja nettilähteitä. Työn empiirinen osuus on toteutettu tapaamismuotoisilla haastatteluilla ja osallistuvalla havainnointitutkimuksella. Laadullisen tutkimuksen tavoitteena on aiheen kokonaisvaltainen ymmärtäminen. Tutkimuksen tuloksena saatiin Tekniq Oy:lle hyödyllistä tietoa siitä, kuinka yrityksen kannattaisi lähteä etabloitumaan Norjan markkinoille. Tuloksissa on ehdotettu suoria toimenpiteitä kohdemaan markkinoilla toimimisen suhteen. Markkinapotentiaalia selvitettiin öljy- ja kaasualalla alkavien projektien kartoituksella. Toimeksiantajalle esitetään myös omat ehdotukset potentiaalisista yhteistyökumppaneista kirjaamatta sitä tutkimustuloksiin. Tutkimus on alustava kartoitus toimimisesta kohdemaan markkinoilla ja halutessaan Tekniq voi syventää tutkimusta esimerkiksi kilpailutilanteen saralta.