Kaikki aineistot
Lisää
Tvärminne zoologiska station, som är en del av Helsingfors universitets bio- och miljövetenskapliga fakultet, på Hangö udd önskar öka sin verksamhet för vinterhalvåret oktober till april. Syftet med detta arbete är att för mötesgrupper utveckla tilläggstjänster i form av socialt program för konferenspaket. Programmet skall locka flere mötesgrupper att besöka zoologiska stationen vintertid samt även främja lokala företagare på Hangö udd. Teorier om konferensarrangemang, tjänster samt tjänsteutvecklingsprocesser står som en teoretisk referensram för arbetet. Utgående från modellerna för tjänsteutveckling skapades en anpassad tjänsteutvecklingsmodell för Tvärminne zoologiska station. Med intervjuer med personal på Tvärminne zoologiska station, egna observationer samt benchmarking kartlades zoologiska stationens resurser för socialt program. Som en slutprodukt redogörs för de utvecklade tilläggstjänsterna som går att utföras på Tvärminne zoologiska station samt för utfärder med aktiviteter till närliggande staden Hangö.Tvärminne zoological station belongs to the Faculty of Biological and Environmental Sciences, University of Helsinki. Their wish is to increase their operations for the winter half year October to April. The aim of this thesis is to develop additional services in the form of a social program for meeting groups. The program should attract business groups to visit Tvärminne zoological station, and enhance the business of local entrepreneurs in Hanko. The theoretical framework consists of theories about the arranging of congresses, services and models for service development. Based on the theoretical framework, a suitable service development model was created for Tvärminne zoological station. Interviews with personnel, my own observations and benchmarking were the research methods for mapping the resources for the social program in Tvärminne. The thesis is completed with a presentation of the developed additional services for Tvärminne zoological station and excursions with activities to Hanko.
I dagens värld där kampen om turisterna är hård, är det viktigt för destinationen att tänka på hurudan bild den ger av sig samt hur imagen kan användas vid marknadsföringen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hurudan image surfarna sprider om Hangö som destination, hur de fått den bilden av staden samt att få veta hur surfarna utifrån den bilden och de egna erfarenheterna förmedlar imagen av staden vidare. Meningen är att ta reda på om surfarna med sina bilder och berättelser på de sociala medierna kan vara till hjälp vid marknadsförandet av Hangö som turistdestination, och att utifrån det kunna föreslå hur Hangö kunde använda sig av surfarna i förmedlingen av stadens image. För att få en bättre uppfattning om hurudan image surfarna har, och ifall Hangö kan ha nytta av den vid marknadsföringen av staden som turistdestination, har jag utfört en kvalitativ undersökning med teori om marknadsföring och image som bakgrund. Utifrån denna undersökning kan man säga att surfarna har en positiv image av Hangö som de förmedlar vidare på de sociala medierna, men surfarna anser att det fortfarande finns utvecklingsmöjligheter för staden.In today’s world where the competition for the tourists is fierce, it’s important for the destination to reflect upon the image that is given to the tourists and how this image can be used in the marketing. The purpose of this paper is to examine the image that the surfers’ transmits about Hanko as a destination, how they have acquired the image and how this image of Hanko is forwarded onwards. The intention is to examine if the surfers’ pictures and stories on the social networks could be used by Hanko in the destination marketing and, based on the results, give suggestions how Hanko could use the surfers to transmit a positive image of Hanko. To gain a better understanding about the surfers’ image of Hanko and if Hanko can use this image in their marketing of the city as a tourist destination, I have conducted a quality survey based on theory about marketing and image. The results showed that the surfers have a positive image of Hanko that is transmitted onwards on the social networks; however, the surfers feel that there are a few opportunities that can be developed further for the city.
Hangö, Finlands sydligaste stad, är känt för att vara en havsnära sommarstad med evenemang och attraktioner som främst går att uppleva under högsäsong. Då staden försöker profilera om sig till en året om destination med huvudsakligen vuxna turister som målgrupp är det centralt att veta hur tillfredsställda turisterna är med Hangö i dagsläget. Syftet med detta examensarbete är därmed att undersöka kundtillfredsställelsen bland turister i Hangö och tolka några möjliga omständigheter som gör enkätens respondenter lojala till Hangö som turistdestination. För att uppnå syftet med examensarbetet har jag valt att basera arbetet på orten Hangö och har samlat kvantitativ data genom att utföra en enkätundersökning om upplevd kundbelåtenhet. Planeringen av enkäten med både öppna och flervalsfrågor och bakomliggande teori hittades i böcker och vetenskapliga artiklar som berör image, kundtillfredsställelse, lojalitet och individens köpbeteende. Denna undersökning ger bilden av ett relativt tillfredsställt och destinationstroget klientel, en god förutsättning för framtida turism i Hangö. Trots detta upplevs Hangös image kluvet och bilden av staden har delvis en negativ klang.Hanko, the southernmost town in Finland, is known for being a summer town by the seaside with events and attractions taking place mostly during the peak season. While the town is trying to profile itself as an all year round destination with mainly adult tourists as a target group, it is important to know how satisfied the tourists are with Hanko today. The purpose of this bachelor’s thesis is therefore to investigate customer satisfaction among tourists in Hanko and to interpret some of the possible circumstances that make survey respondents loyal to Hanko as a tourist destination. In order to achieve the purpose of the thesis, I have collected quantitative data by conducting a survey on perceived customer satisfaction, through both open and multiple choice questions. The planning of the survey and the underlying theory was found in books and scientific articles related to image, customer satisfaction, loyalty and the individual's purchasing behavior. This study provides an image of a relatively satisfied and destination loyal clientele, a good foundation for future tourism in Hanko. Despite this, the perceived image of Hanko is split and the perceived picture of the city partly has a negative connotation.
Tämän opinnäytetyön tarkoitus on selvittää, onko Whole Body Vibration (WBV) tehokas harjoitusmenetelmä, kun halutaan lisätä luun tiheyttä ja lihasvoimaa. Jos WBV on tehokas harjoitusmenetelmä, haluamme vielä selvittää, millaisia harjoittelusuosituksia voidaan antaa, jotta harjoittelemalla pystyy saavuttamaan mahdollisimman hyvät tulokset. Tämä työ tehdään systemaattisena kirjallisuuskatsauksena ja siinä käytetään Forsbergin ja Wengströmin kirjaa, jossa on valmiit suuntaviivat onnistuneen kirjallisuuskatsauksen tekemiselle. Taustassa kuvataan WBV-laitetta sekä luun tiheyttä ja lihasvoimaa ja niiden heikkenemistä. Kirjallisuushaku aloitettiin 21.2.2011 ja lopetettiin 31.3.2011. Tietokantoja haettiin, 26 artikkelia valittiin ja niiden laatu tarkistettiin Forsbergin ja Wengströmin valmiiden tarkistuslistojen avulla. Laadittiin neljä kysymystä ja tulokset koottiin analysoimalla valitut artikkelit ja sen jälkeen vastaamalla näihin neljään kysymyksiin. Tämän kirjallisuuskatsauksen tulokset näyttävät, että WBV:llä on myönteisiä vaikutuksia luun tiheyteen ja lihasvoimaan monissa erilaisissa kohderyhmissä. WBV vaikuttaa lihasvoimaan, mutta samassa mittakaavassa kuin tavallinen lihasvoimaharjoittelu. Eroavaisuus on, että WBV lisää enemmän räjähtävää lihasvoimaa. WBV vaikuttaa parhaiten alaraajojen distaalisiin lihaksiin ja luun tiheyteen lannerangan nikamissa, lantiossa, reisiluussa ja sääriluussa. Harjoittelusuositukset luun tiheyden ja lihasvoiman lisäämiseksi näyttävät erilaisilta. Tehokkain harjoittelu luun tiheyden lisäämiseksi on frekvenssi alle 25 Hz ja yli 45Hz, korkea amplitudi, jatkuva harjoittelu 10 minuuttia paikallaan seisomista tärinälaitteen päällä ilman taukoja 5-7 päivänä viikossa. Mikäli halutaan vaikuttaa lihasvoimaan tehokkaammin, frekvenssi on 25-45Hz, amplitudi 2-5 mm, dynaamisia ja staattisia harjoituksia sarjoina tärinälaitteella yhteensä 30-40 minuuttia kerrallaan kolme kertaa viikossa. Suuret eroavaisuudet artikkeleiden interventioissa ovat vaikeuttaneet tulkintaa ja siten tuloksia voi pitää ainoastaan ohjeellisina.
Syftet med detta arbete var att utreda vad Hangö stad har för möjligheter att nå slow stadens kriterier. Därtill kartläggs vilka faktorer redan kan identifieras. Delsyftet är att få fram företagarnas intresse att gå enligt denna ideologi. Examensarbetet avgränsas till att behandla områden som berör turismen. Problemställningen, hur kan Hangö stad uppnå de kriterier som behövs för att få benämningen Slow – stad. Och det krävs mycket av de beslutfattande organen i Hangö samt av företagarna och invånarna. I den teoretiska delen av arbetet behandlas Slow rörelsen innehållande Slow Fooden, Slow Cities ”cittaslow” samt Slow Travel och Turism, den hållbara turismen, den alternativa turismen, Fair Travel och couchsurfing. Även Hangö stad och dess turismstrategi för åren 2007-2013 behandlas i den teoretiska delen av arbetet. Undersökningen i arbetet genomfördes i form av intervjuer. Sju personer med en koppling till Slow rörelsen, Hangö stad eller turismen intervjuades under tidsperioden november 2010 och januari 2011. Undersökningens resultat visar att Hangö har goda förutsättningar som en framtida ”cittaslow”, men att detta kräver mycket samarbete mellan företagarna, beslutsfattarna och invånarna i staden. Invånarna borde även informeras bättre angående ämnet.The aim of this thesis was to research what kind of possibilities Hanko has in trying to reach the Slow city criteria’s. Already existing factors are also recognized. The aim is also to try to get entrepreneurs to follow this ideology. The thesis is bounded to address areas that are affecting by the tourism. The problem in the thesis is; how can Hanko city achieve the criteria´s necessary needed, to be referred as a Slow - city. And it takes a lot from the decision- making persons in the city as from the entrepreneurs and the residents of Hanko. The theoretical part of the thesis contains the Slow – movement including Slow Food, Slow Cities "Citta Slow", the Slow Travel and Tourism, sustainable tourism, alternative tourism, Fair Travelling and Couch Surfing. Even Hanko city and its tourism strategy for the years 2007-2013 is treated in the theoretical part of the work. The study of the thesis was carried out in form of interviews. Seven people with a connection to the Slow - movement, Hanko city or tourism were interviewed during a period from November 2010 to January 2011. The results of the study shows that Hanko has good potentials as a future "Citta Slow", but that this requires a lot of cooperation between entrepreneurs, policy makers and the residents of the city. Residents should also be better informed on the subject.
Detta examensarbete handlar om Hangö hamn, med fokus på hamnens kundbetjäning, kundservice och kundrelationer till transportbolagen som anlitar hamnen. Huvudsyftet med undersökningen är att utreda orsakerna till att transportbolagen väljer att använda Hangö hamn som sin främsta hamnoperatör. Undersökningens delsyfte är att bidra med informat-ion åt Hangö Stevedoring Ab, och att informationen förhoppningsvis kan vara till nytta när man framöver utvecklar hamnens service, kundbetjäning och kundrelationer. Undersök-ningen avgränsas till Hangö hamns viktigaste trailer- och projektlastkunder. Metoden för insamlingen av data har varit kvalitativ och har genomförts genom fallstudier där intervjuer gjorts med kundansvariga hos företagen. För att ge läsaren en vidgad syn inom hamnbran-schen, har jag i teoridelen även skrivit om olika transportsätt, om gods marknaden och dess kostnader, om olika hamnar i Finland och om olika processer i hamnen. Dessutom har jag ett skilt kapitel som berör kundrelationer, där jag har dragit paralleller mellan teorin och Hangö hamns hantering av kundrelationer. Svaren från intervjuerna har jag presenterat i två SWOTanalyser, en som berör trailerkundernas svarsresultat och en som berör projekt-lastkundernas svarsresultat, för att de skall vara tydliga och överskådliga. Resultatet från undersökningen visar att det i båda SWOTanalyserna finns betydligt flera styrkor än svagheter. Båda kundgrupperna nämnde kundbetjäningen, flexibiliteten, öppethållningsti-derna, snabbheten, kunnigheten och rederiet Transfennica och dess destinationer, som ab-soluta styrkor. Bland svagheterna nämndes det behovet av ett större serviceutbud i hamnen, hamnens läge, samt även flera kajplatser och större fältyta. Som hot upplevdes andra ham-nar och osäkerheten inom transportbranschen. Möjligheterna utgjordes av att öppna nya båtrutter med nya destinationer, att utöka servicen, utvidga hamnområdet och förbättra marknadsföringen. Min slutsats av undersökningen är att båda kundgrupperna överlag är mycket nöjda med verksamheten i Hangö hamn, men att de också har fört fram önskemål om olika förbättringar och att de ser olika möjligheter för hamnen att utvecklas, så att den kan bli ännu bättre och kan hålla sig konkurrenskraftig bland Finlands hamnar.This degree thesis deals with the Port of Hanko, with a focus on the port´s customer ser-vice and customer relationships to transport companies which use the port. The main pur-pose of the study is to examine the reasons for the transport companies choosing to use the Port of Hanko as their main port operator. Further purposes of the study are to provide in-formation to Hanko Stevedoring and that the information can hopefully be of benefit when developing the port´s service, customer service and customer relationships in the future. The study is limited to Hanko port´s main trailer and project cargo customers. The method used in the study has been qualitative and has been conducted through case studies where interviews were made with account managers within companies. To give the reader a broader view of the port sector I have in the theory part also written about different modes of transport, freight market and its costs, different ports in Finland and different processes in the harbor. Also, I have a separate chapter relating to customer relations, where I have drawn parallels between the theory and the port of Hanko customer relationship manage-ment. The responses from the interviews are presented in two SWOT analyzes, one in-volving trailer customer response results and one involving project cargo customer results, in order to make them clear and transparent. The results of the study show that in both SWOT analyzes there are far more strenghts than weaknesses. My conclusion of the re-search is therefore that both customer groups in general are very satisfied with the opera-tions of the Port of Hanko, but that they have also expressed a desire for improvements and they see various opportunities for the port to be developed so that it can be even better and can stay competitive among Finnish ports.
Keväällä 2014, yhteiskunnan suuren mielenkiinnon takia, aloitettiin tutkimus koskien lahden lähiyhteisön kantaa lahden avaamisesta ja liitämistä mereen. Gennarbyviken on alun perin syvä ja pitkä merenlahti, joka viisikymmentäluvun loppupuolella padottiin. Gennarbyviken lasketaan nykyisin voimakkaasti muuttuneisiin vesistöihin. Lahden ympärillä on asuinalueita, metsää ja maataloutta. Lahtea ympäröivän yhteisön mielipiteitä kerättiin kyselylomakkeen avulla. Kyselyssä ei ainoastaan kerätty mielipiteitä, vaan myös tietoa siitä, miten lahti vastaajan silmissä voi ja löytyykö lahdesta erityisiä biologisesti tärkeitä alueita sekä mitä tulisi huomioida. Lahden hyvinvointia ja tärkeitä alueita ei käsitellä tässä teoksessa, vaan niiden tutkiminen on säästetty mahdollisia tulevia tutkimuksia varten. Kyselyn vastausten mukaan pieni enemmistö lähiyhteisöstä on kielteisellä kannalla lahden avaamisesta mereen. Edetäkseen lahden avaamistyössä suositellaan, että Hangon ja Raaseporin kaupunkeja kuullaan, lähiyhteisön mielipiteitä kysellään enemmän, lahden ekologiset tulevaisuudennäkymät tutkitaan ja että taloudellisia kysymyksiä käsitellään.
At present, Eastern Baltic cod in the southern Baltic Sea grows slowly, shows low condition factor and is heavily infected by the larvae of liver worm (Contracaecum osculatum). It has been hypothesized that either the heavy infection by liver worms, lack of suitable food due to lack of oxygen in the deep bottoms of the Baltic Sea or both together cause severe problems for cod. The final host of the liver worm is grey seal (Halichoerus grypus), and the worm is carried to cod via prey, smaller pelagic fish. There is a small-scale cod fishery in the Finnish waters in the Sea of Åland, where cod are large sized and in good condition. Grey seals are abundant in these waters. In this study, the occurrence of Contracaecum larvae in the livers of cod especially in the Sea of Åland and the prey of the cod in the year 2022 were examined and presented together with the results from the years 2020 and 2021. The size of measured cod in 2022 varied from 30 to 141 cm. Similarly as in 2020 and 2021, the number of Contracaecum osculatum larvae on liver surface correlated with cod length, but the number of larvae per liver weight did not. The Fulton’s condition factor of the cod in all years was very high (1.11–1.14 in Åland). More importantly and similarly as in the previous years, the condition of the cod was not found to be in relation to the number of Contracaecum larvae on the liver surface nor the number of larvae per liver weight. The most common food items were Saduria and clupeid fish. The samples from all three years support the conclusion that when there is enough food for the cod, the effects of Contracaecum osculatum infection on the condition and growth of cod are small or even insignificant.