Kaikki aineistot
Lisää
Varsinais-Suomen ja Satakunnan vesienhoidon toimenpideohjelma sisältää tiedot alueen pinta- ja pohjavesistä, niihin kohdistu-vasta kuormituksesta sekä muista ihmisen aiheuttamista paineista, pinta- ja pohjavesien tilasta, vesienhoidon tavoitteista sekä tarvittavista toimenpiteistä hyvän tilan saavuttamiseksi ja ylläpitämiseksi vesienhoitokaudella 2022–2027. Pintavesien ekologinen tila on toimenpideohjelma-alueella hyvää huonompi erityisesti peltovaltaisilla valuma-alueilla sekä Saaristomerellä ja Selkämeren sisemmissä rannikkovesissä. Vesien tilaa heikentää erityisesti hajakuormituksen aiheuttama rehevöityminen, mutta myös monet rakenteelliset muutokset, kuten jokien vaellusesteet. Toimenpideohjelma-alueen pintavesien kemiallinen tila on hyvää huonompi kaikissa vesimuodostumissa, johtuen pääasiassa polybromatuista difenyylieettereistä (PBDE), mutta paikoitellen myös kalojen elohopeapitoisuuksista ja happamilta sulfaattimailta huuhtoutuvista raskasmetallipitoi-suuksista. Varsinais-Suomessa ja Satakunnassa viiden pohjavesialueen kemiallinen tila on luokiteltu huonoksi johtuen torjunta-aineista, korkeista kloridipitoisuuksista, liuotinaineista ja raskasmetalleista. Toimenpideohjelmassa esitetään toimenpiteitä erityisesti vesistöihin päätyvän ravinne- ja kiintoainekuormituksen vähentämiseksi, mutta myös monia kunnostustoimenpiteitä sisäiseen kuormitukseen ja hydro-morfologisiin muutoksiin liittyen. Pohjavesien kannalta tärkeimpiä toimenpiteitä ovat suojelusuunnitelmien laatiminen ja päivittäminen, pilaantuneiden maa-alueiden tutkiminen ja kunnostaminen, tienpidon pohjavesivaikutusten vähentäminen, uusien riskitoimintojen ohjaaminen pohjavesialueen ulkopuolelle sekä neuvonnan ja valvonnan tehostaminen. Toimenpideohjelmassa esitettyjen toimenpiteiden kokonaiskustannukset ovat 167 milj. euroa vuodessa. Tästä 100 milj. euroa on muun lainsäädännön perusteella toteutettavia perus- ja muita perustoimenpiteitä ja 67 milj. euroa vesienhoidon täydentäviä toimenpiteitä.Åtgärdsprogrammet för vattenvården i Egentliga Finland och Satakunta innehåller uppgifter om regionens yt- och grundvatten, belastningen på dem samt andra mänskliga orsakat tryck, yt- och grundvattnens status, målen med vattenvården samt om de åtgärder som krävs för att uppnå och upprätthålla en god status under vattenvårdsperioden 2022–2027. Ytvattnens ekologiska status är sämre än god inom åtgärdsprogrammets region i synnerhet på de åkerdominerade avrinningsområdena samt i Skärgårdshavet och Bottenhavets inre kustvatten. Vattnens status försämras särskilt av eutrofiering till följd av diffus belastning, men också av många strukturella förändringar, som vandringshinder i älvar. Ytvattnens kemiska status i åtgärds-programmets region är dålig i alla vattenförekomster, huvudsakligen beroende på polybromerade difenyletrar (PBDE), men ställvis även på grund av kvicksilverhalterna i fiskar och tungmetallhalter som sköljs ut från sura sulfatjordar. Den kemiska statusen i fem grundvattenområden i Egentliga Finland och Satakunta har klassificerats som dålig på grund av bekämpningsmedel, höga kloridhalter, lösningsmedel och tungmetaller. I åtgärdsprogrammet föreslås åtgärder speciellt för att minska belastningen av näringsämnen och fasta partiklar som hamnar i vattendragen, men också många iståndsättningsåtgärder i anslutning till intern belastning och hydro-morfologiska förändringar. De viktigaste åtgärderna för grundvattnen är upprättande och uppdatering av skyddsplaner, undersökning och iståndsättning av förstörda markområden, minskning av väghållningens inverkan från grundvattnen, styrning av nya riskfunktioner utanför grundvattenområdet samt effektivisering av rådgivning och övervakning. De sammanlagda kostnaderna för de åtgärder som föreslås i åt-gärdsprogrammet är 167 miljoner euro per år. Härav är 100 miljoner euro grund- och andra åtgärder som ska vidtas med stöd av annan lagstiftning och 67 miljoner euro åtgärder som kompletterar vattenvården.
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (ELY-centralen) har för denna rapport, som sammanställs vartannat år, samlat in uppgifter om jordbruket, fiskerihushållningen, landsbygden samt landsbygds- och skärgårdsnäringarna i Egentliga Finland. Rapporten innehåller centrala uppgifter om 2012 års verksamhet vid ELY-centralens enhet för landsbygdstjänster och den kommunala landsbygdsförvaltningen samt också vissa samarbetspartner. Vissa uppgifter finns för flera år bakåt. Med statistiken vill vi ge en omfattande helhetsbild av den finansiering som inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde inriktas till lantbruket och landsbygden i Egentliga Finland. Med hjälp av landskapsvis jämförelsestatistik har man velat lyfta fram Egentliga Finlands betydelse på riksnivå som centralt område för livsmedelsproduktion. Som informationskällor har man utnyttjat rapporter ur förvaltningens egna informationssystem samt andra riksomfattande statistiska publikationer inom förvaltningsområdet. De olika informationskällornas siffror kan avvika något från varandra. Statistik kan produceras t.ex. på basis av ansöknings-, bevillnings- eller utbetalningstidpunkt. Lantbruksenheterna blir allt större och produktionen koncentreras. I många kommuner kan det inom vissa produktionsområden finnas endast enstaka gårdsbruk. På grund av datasekretessen är det då inte lämpligt att jämföra statistiken kommunvis.
De nationellt värdefulla landskapsområdena är de mest representativa kulturlandskapen i landsbygden och deras värde grundar sig på en mångfaldig kulturpåverkad natur, ett vårdat odlingslandskap och traditionellt byggnadsbestånd. Finland har 156 landskapsområden som enligt statsrådets principbeslut av 1995 är nationellt värdefulla. Av dessa områden ligger åtta i Egentliga Finland och fem i Satakunda. Med landskapsområdena säkras att representativa och livskraftiga landsbygdslandskap bevaras. Under 2012 - 2014 pågick i hela Finland en uppdaterande och kompletterande inventering av de nationellt värdefulla landskapsområdena. Inventeringen gjordes landskapsvis enligt miljöministeriets MAPIO-arbetsgrupps anvisningar. På basen av resultaten från de uppdaterande och kompletterande inventeringarna sammanställs ett nytt förslag till nationellt värdefulla landskapsområden. Avsikten är att utifrån förslaget bereda ett nytt statsrådsbeslut över landskapsområden. Uppdatering av de nationellt värdefulla landskapsområdena förutsätter ett ställningstagande om de värdefulla landskapsområdena på landskapsnivå. I Satakunda har de värdefulla landskapsområdena på landskapsnivå nu inventerats för första gången inom projektet ”Katson maalaismaisemaa”. I Egentliga Finland har de tidigare, under olika tider gjorda inventeringarna på landskapsnivå harmoniserats och de har beaktats i de gällande landskapsplanerna. I denna rapport presenteras de uppdaterande och kompletterande inventeringarnas gång och resultat för Satakunda och Egentliga Finland.
Som uppdragsgivare för detta examensarbete fungerade Grabbarna Flytt Oy Ab. Arbetet består av både kvantitativ forskning i form av bokslutsanalys och kvalitativ forskning i form av benchmarking. Syftet med arbetet var att undersöka flyttbranschen i Egentliga Finland, vårt arbete kommer att fungera som stöd för Grabbarna Flytts beslutsfattare gällande större allokering av resurser i Egentliga Finland. Arbetets teorier omfattar bland annat bokslutsanalys, SWOT-analys och vad som påverkar konkurrensen på en marknad. De tre bolagen vi valt att fokusera på är Niemi Palvelut Oy, Muuttohaukat Oy och M&M Niemi Oy. Arbetet skall fungera som information för beslutsfattarna på Grabbarna Flytt gällande eventuell ökning av allokering av resurser inom Egentliga Finland. De tre bolagen vi valt att fokusera på erbjuder heltäckande flyttservice, den största skillnaden mellan bolagen är deras storlek. I bokslutsanalysen har det analyserats de tre jämförda bolagens bokslut från åren 2017 till 2020. Data har tagits från Suomen Asiakastieto. På basis av nyckeltalen i är Niemi Palvelut Oy störst medan M&M Niemi Oy är minst. Nyckeltalen presenterar även bolagens omsättning, tillväxt, rörelsevinst, current- och quick ratio samt soliditet. Undersökningen och dess resultat hjälper uppdragsgivaren att vidare utveckla gällande ämnet.
Opinnäytetyö tehtiin Paraisten kaupungille, tarkoituksena vertailla eri kuntien hinnoituksia ja maapolitiikkaa. Opinnäytetyössä tutkitaan kuntien tontti- ja raakamaahintoja. Sen lisäksi selvitellään toimintatapoja jotka kunnat voivat käyttää maapolitiikassaan. Jotta saataisiin tietoa kunnista, tehtiin elektroninen kyselylomake, joka lähetettiin 20 kunnalle. Suurin osa kunnista on Varsinais-Suomesta ja pieni osa on kaksikielisiä kuntia Pohjanmaalla. Työn lopussa on esitetty muutama ehdotus jotka Paraisten kaupunki voisi toteuttaa maapolitiikassaan.