Kaikki aineistot
Lisää
Mitt examensarbete för mina restonomstudier går ut på att planera och utföra evenemang, evenemangsplanering. Jag har utfört två mindre evenemang för min uppdragsgivare: Strandhotellet i Dalsbruk. Syftet med evenemangen var att utveckla ett intresse för Strandhotellet som evenemangsplats och målgruppen för evenemangen var unga vuxna och andra intresserade som är 18 år fyllda. Upplevelseindustrin och evenemangsplanering kunde jämna ut den säsongskillnad som förekommer och Strandhotellet kunde förhoppningsvis utnyttja upplevelseindustrin under lågsäsong också i framtiden. I mitt examensarbete kan du läsa om den teori som behandlar evenemangsplanering och här redogör jag om hur jag gick till väga för att planera och utföra de evenemang som ordnades på Strandhotellet som den praktiska delen av mitt examensarbete. I detta arbete behandlas evenemangsplanering i allmänhet för att sedan närmare presentera de olika faktorer som kommer in där, bland annat; tematisering och image, evenemangsplatsen, målgrupp, program och underhållning samt marknadsföring och budget. Processen delas in i tre delar: planering, utförande samt utvärdering. Kapitlen delas in så att så att de inleds med teori specifikt för att sedan redogöra enskilt om de evenemang som ordnades på Strandhotellet.This bachelor’s thesis is about the process planning and doing an event. In this case two events at Strandhotellet in Dalsbruk. The events I planned were called Endless summer and Halloween. The plan was to develop the low season with experience service and events. In this bachelor's thesis you can read about the theory behind event planning. You can also read about what I've done planning fulfilling Endless summer and Halloween at Strandhotellet. The topics I am writing about and raising are events and experience service - how to organize, plan and advertise the event but also about marketing and budget. I am explaining the whole process from beginning to the end. You can also read about Endless summer and Halloween, and it finally went.
Tämän opinnäytetyön tarkoituksena on osoittaa, mikä merkitys motivaatiolla on kuntoutuksessa sekä miten fyysinen aktiivisuus vaikuttaa ikäihmisten toimintakykyyn. Opinnäytetyön pohjana käytetään tutkittua tietoa. Työssä keskitytään tarkastelemaan kuntoutuksen vaikutusta toimintakykyyn ja sitä miten potilaiden, omaisten sekä henkilökunnan yhteistyö sekä motivaatio vaikuttavat kuntoutukseen. Tämän opinnäytetyön tilaaja on Kemiönsaaren kunnan vuodeosastojen Taalintehtaan yksikkö. Tämä toiminnallinen opinnäytetyö koostuu sekä kirjallisuuskatsauksesta että toiminnallisesta ohjaamisosuudesta. Potilasohjaus on nykyään sairaanhoitajalle merkittävä osa työtä. Tämän opinnäytetyön kirjoittajilla onkin ollut mahdollisuus päästä kehittämään näitä tärkeitä taitoja Taalintehtaalla potilaille, omaisille sekä hoitajille järjestetyssä ohjaamistilaisuudessa, jonka tarkoituksena oli herättää kiinnostusta kuntoutusta kohtaan sekä saada osallistujat pohtimaan omaa suhdettaan kuntouttamiseen. Osana tätä työtä on tutkittua tietoa käyttäen kehitetty juliste, jonka avulla kuntoutus on saatu näkyväksi osastolla. Tässä työssä tarkasteltavat tutkimukset osoittavat, että kuntoutus sekä aktiivinen elämäntapa eivät vaikuta ainoastaan fyysiseen toimintakykyyn, vaan myös psykososiaaliseen hyvinvointiin, ja näin ollen myös parantavat elämänlaatua. Tutkimukset myös osoittavat, että potilaiden mukaanotto kuntoutuksen suunnitteluvaiheeseen lisää potilaiden motivaatiota osallistua kuntoutukseen aktiivisesti. Tutkimusten mukaan tieto kuntoutuksesta lisää myös omaisten motivaatiota. Osana tätä opinnäytetyötä on järjestetty ohjaamistilaisuus, jossa osallistujat saivat mahdollisuuden keskustella omista kokemuksistaan kuntoutukseen liittyen. Tilaisuuden tarkoituksena oli myös herättää kiinnostusta kuntoutukseen. Yhteistyö sekä motivaatio tuovat paremman kuntoutustuloksen.
I egenskap av planeringsvetenskap har arkivvetenskapen en lång tradition av diskussioner om och normer för vad som bör göras för att bevara olika sorters information och varför, medan den teoretiska diskussionen och framförallt statusen som akademisk disciplin är förhållandevis nya företeelser. Avhandlingens syfte är att fylla en sådan lucka mellan arkivmanualer och empirisk forskning genom en fallstudie i ett finländskt företagsarkiv, Dalsbruks järnverks arkiv. I detta görs även ett historievetenskapligt bidrag till den poststrukturalistiska arkivteoretiska diskussionen. Dalsbruks järnverks arkiv förvaltas av Dalsbruks Bruksmuseum och omfattar år 2023 material från perioden 1792–1999. Arkivet har ordnats och förtecknats två gånger, 1988 och 2021–2022. För att skriva arkivets tillkomsthistoria har ett flertal olika källor, såsom arkivmaterial, nyhetsreportage och minneskunskap som inhämtats genom intervjuer, använts. För att strukturera materialet och fördjupa analysen används Eric Ketelaars teoretiska diskussion om arkivets semantiska genealogi och dess tysta berättelser, som kompletteras av den konkreta metod, att höra med samlingen, som Malin Thor Tureby utvecklat baserat på densamma. Inledningsvis kontextualiseras arkivbildarens, Dalsbruks och Dalsbruks Bruksmuseums historia. Fokus ligger på 1980-talet, då Bruksmuseet grundades, arkivet ordnades och togs emot, och bruket firade 300-årsjubileum (år 1986). I det första analyskapitlet analyseras därefter arkivets tillkomsthistoria med hjälp av Ketelaars begreppsapparat, som här förstås som kronologin arkivalisering – inskription/arkivisering – fångande av dokumenten och arkivering. I det andra analyskapitlet analyseras innehållet i arkivet som en historisk kvarleva av dels olika industriföretags verksamhet i Dalsbruk, och dels historiskt situerade praktiker för arkivering. I detta förs även en diskussion om upplevelsen av att som praktikant arbeta med ett arkiv 1988 respektive 2021–2022. Avslutningsvis används den empiriska kunskapen från dessa kapitel för att läsa arkivets tysta berättelser. Berättelserna som kan utläsas är en tillrättalagd bild av historien genom en sammanhängande historia om dryga 300 år av järn- och stålproduktion i Dalsbruk; berättelsen om en arkivbildare (ett bruk eller företag) i Dalsbruk; Dalsbruk som arkivets hemvist; samt en implicit svenskhet. Berättelserna präglas av olika maktrelationer, såsom mellan bruk/fabrik och arbetare samt centrum och periferi. Legitimeringen av arkivmaterialet som värdefullt diskuteras utifrån begrepp som performans och kulturarvsdiskurs. De tre berättarröster som tydligast framträder i arkivet är arkivbildarens, Bruksmuseets och arkivariens, varav den sistnämnda i den här avhandlingen också inkluderar författaren själv. Dessa insikter utgör, tillsammans med den fördjupade teoretiska diskussionen i relation till metoden att höra med samlingen, avhandlingens huvudsakliga resultat.