Kaikki aineistot
Lisää
Opinnäytetyön tarkoituksena on selvittää mitä kokemuksia vertaistukiryhmä Voimapiirin kokemusasiantuntijoilla on ryhmän ohjaamisesta. Tutkimus keskittyy kokemusasiantuntijana toimimisen hyviin puoliin ja haasteisiin. Voimapiiri on Porvoon lastensuojelun avohuollon palvelu lastensuojeluasiakkaiden vanhemmille. Opinnäytetyö on Porvoon kaupungin tilaustyö. Tutkimus toteutettiin fokusoidun parihaastattelun avulla, jonka jälkeen sisältö analysoitiin sisällönanalyysillä. Opinnäytetyön tutkimuskysymykset ovat: Mitkä ovat kokemusasiantuntijana vertaistukiryhmä Voimapiirissä toimimisen hyvät puolet? Mitkä ovat kokemusasiantuntijana vertaistukiryhmä Voimapiirissä toimimisen haasteet? Tutkimusta varten haastateltiin kahta kokemusasiantuntijaa, jotka ovat ohjanneet Voimapiiriryhmiä yhdessä. Haastattelumateriaalia verrattiin opinnäytetyön teoriaan sekä aikaisempaan tutkimustietoon kokemusasiantuntijuudesta ja vertaistuesta. Opinnäytetyön teoriaosuus käsittelee sosiaalipedagogiikkaa, voimaantumisteoriaan, sosiaalipedagogisia ryhmiä ja kokemusasiantuntijuutta. Tutkimusten tulosten mukaan kokemusasiantuntijana vertaistukiryhmä Voimapiirissä toimimisessa on monia hyviä puolia. Voimapiirin yhdessä luoma matka, jonka aikana ryhmään osallistujat ovat tukeneet toinen toisiaan ja huomanneet muutoksen toisissaan on toiminnan ryhmädynaaminen hyvä puoli. Hyvänä puolena koettiin myös kokemusasiantuntijoiden monipuoliset kokemukset, he ovat kokeneet työn antoisana ja mielenkiintoisena ja he ovat saaneet jatkaa omat elämänsä työstämistä ohjatessaan Voimapiiriryhmiä. Tutkimuksemme tulosten mukaan kokemusasiantuntijana Voimapiirissä toimimisessa on myös haasteita. Yhtenä haasteena on eettinen kysymys ryhmään osallistuvien yhteydenotoissa ryhmätapaamisten ulkopuolella. Haasteena on myös ryhmän ohjaaminen niin, etteivät ryhmään osallistuvat toista ryhmätapaamisissa samoja asioita. Toinen haaste ryhmän ohjaamisessa on osallistujat, jotka puhuvat liikaa tai liian vähän. Ryhmän osallistujien rekrytointi sekä vertaistukiryhmä Voimapiirin tulevaisuus ovat myös tutkimusten tulosten mukaan haasteita. Tuloksia voidaan hyödyntää, kun Voimapiiri toimintaa kehitetään pysyvämmäksi osaksi Porvoon kaupungin sosiaali ja perhepalveluja. Kunnat, jotka ovat harkinneet Voimapiiri toiminnan käyttöönottoa tai joilla on samankaltaista toimintaa voivat hyödyntää käytännön kokemuksista vertaistukiryhmä Voimapiiristä. Tutkimuksen tulosten mukaan kokemusasiantuntijana Voimapiirissä toimimisessa on monia hyviä puolia, joten se voi kannustaa ihmisiä hakeutumaan kokemusasiantuntijoiksi.
Samhället utvecklas ständigt och att skilja sig är en växande internationell trend som därmed ökar oron för barns och familjers välbefinnande i framtiden. Denna oro ökar behovet av stöd för skilsmässofamiljer och det har även bevisats att stöd i föräldraskapet behövs för att undvika negativa företeelser. Detta examensarbete är ett beställningsarbete av Borgå stad och därmed är arbetets syfte att få reda på hur klienterna vid Borgås träffplatsverksamhet har upplevt servicen. Problemställningarna behandlar hur de träffande föräldrarna upplevt servicen och vilka utvecklingsförslag de har gällande träffplatsverksamheten. Arbetet avgränsas till att endast fokusera på träffande föräldrar som varit klienter ett längre tag inom servicen. Denna avgränsning är gjord eftersom de träffande föräldrarna kan känna sig i underläge då enda möjligheten för dem att träffa sitt barn är via denna service. Arbetet kan användas som ett underlag för utveckling av träffplatsverksamhet eftersom det inte finns mycket tidigare forskning om klienters upplevelser om denna serviceform. Examensarbetet är en kvalitativ studie som innehåller centrala socialpedagogiska begrepp som delaktighet, empowerment och bemötande som är viktiga och i fokus i arbete med bland annat skilsmässofamiljer. Dessa utgör en teoretisk referensram för arbetet. Som kvali-tativ datainsamlingsmetod användes halvstrukturerad temaintervju och en innehållsanalys genom tematisering, kategorisering samt reducering av det insamlade materialet. Kategorierna fylldes därefter med ett urval av citat från intervjuerna. I resultatet lyftes det fram att träffande föräldrarna upplevt ojämlikhet samt de professionellas bemötande bristfälligt. Övervakarnas bemötande upplevdes bra även om övervakningen under träffarna skapat en känsla av ångest och tvingad tillvaro. Träffarna upplevdes överlag fungerande och det uppskattades att genom träffplatsverksamheten tilltryggas deras rätt att få träffa barnet enligt barnets bästa. Som största utvecklingsförslag lyftes fram utrymmen för träffplatsverksamheten som upplevdes trånga och likna mötesrum. Informanterna önskade att utrymmen kunde vara mer hemtrevliga, barnanpassade till olika åldrar samt att träffarna önskades även kunna ske utomhus. Genom att beakta resultatet kan man utveckla servicen så att den motsvarar mer träffande föräldrars önskemål som sedan kan öka trivsamheten och utveckla servicen så att den mer utgår från enskilda familjers behov. Slutligen kan man konstatera att resultatet innehåller viktiga aspekter som kan fungera som underlag för olika kommuners träffplatsverksamheter. Förhoppningsvis är denna studie till stor nytta samt att vidare forskningar görs.
Detta arbete handlar om Borgå stads turistbroschyr som ges ut av Borgå stads turistbyrå. Syftet med arbetet är att ta reda på vilken nytta turister i Borgå har av broschyren och hur stor roll den har i de resebeslut och köp kunden gör samt om den uppfyller sin roll i marknadsföringen av Borgå som turistort. Ett delsyfte är också att redogöra för vilken nytta annonsörerna i broschyren tycker att den ger dem. Problemställningen har att göra med vilken nytta broschyren ger kunden på plats i Borgå och vilken nytta den ger när den fås på förhand. Teoridelen har två huvuddelar och den första tar upp marknadsföring med fokus på marknadsmixen, köpbeslutsprocessen, turismprodukten och marknadskommunikation. Broschyren som helhet och planering av en broschyr tas upp som andra huvuddel. Metoden som använts för undersökningen av kundernas åsikter är kvantitativ medan metoden för intervjuer med företagarna är kvalitativ. Enkäten för kunderna fanns både på i elektronisk och i pappersform och delades ut från april till juni 2009. Respondenterna är 268 stycken och består av kunder som beställt eller fått en broschyr. Annonsö-rerna består av nio företagare i Borgå med annons i broschyren. Företagarna intervjuades under hösten 2009. Undersökningen visar att broschyren fungerar bra som marknadsföringsverktyg och att turisterna har nytta av broschyren under hela reseprocessen. Broschyren ger kunden maximal nytta när den fåtts före resan görs. Broschyren hör inte till företagarnas huvudmarknadsföring men är ett viktigt sätt att nå kunder på en globalt uspridd marknad.This thesis is written about Porvoo city tourist brochure which is given out by Porvoo city tourist office. The aim of the thesis is to find out what benefits the brochure gives the tourists in Porvoo and how big of a part it plays in the travelling decisions the and purchases the customer makes but also how it achieves its part in the marketing of Porvoo as a tourist destionation. A part of the aim is also to find out what benefits the advertisers in the brochure think the brochure gives them. The problem of the thesis has to do with what benefits the brochure gives the customer moving around in Porvoo and what benefits it gives when it have been obtained in advance. The theori has two main parts and the first one is about marketing with focus on the mar-keting mix, the purchase decision process, the tourism product and marketing communication. Part two is about the brochure as a whole and the planning of it. The method used for the survey regarding the opinions of the customers is quantitative while the method for the interviews with the advertisers is qualitative. The questionnaire for the customers could be found both in electronical and paper versions and where handed out from April to July 2009. The questionnaire got 268 answers from customers who have obtained or ordered a brochure. The advertisers are nine of the entrepreneurs in Porvoo who has an advertisement in the brochure. They where interviewed during the fall of 2009. The survey shows that the brochure operates well as a marketing tool and that it gives the tourists benefits during the whole travelling process. The brochure gives the customers maximal benefit when it is obtained before the trip is made. The brochure is not part of the advertisers main marketing but is an important way to reach customers on a globally spread out market.
Kilpailu yökerho alalla on tällä hetkellä kova ja haasteet kasvavat jatkuvasti yökerho liiketoiminnassa. Tämän tutkimuksen tarkoitus on käsitellä mitä asiakkaat toivovat Porvoon yöelämästä, keskittyen Amarillo Porvoon yötoimintaan. Tarkoitus on myös saada käsitys siitä miten Amarillon yökerhotoimintaa voisi kehittää oikeaan suuntaan asiakkaitten toivomuksien mukaisesti. Teoriaosassa käsittelen asiakastyytyväisyyttä, asiakkaiden käyttäytymistä, asiakasuskollisuutta sekä ravintola alan haasteet. Olen käyttänyt kvantitatiivista menetelmää ja teoriaosuus on toiminut perustana kun suunnittelin kyselylomakkeen jonka julkaisin Amarillo Porvoon Facebook sivulla. Vastaajat toivovat enemmän erilaisia tapahtumia Porvoon yöelämään, sekä teema bileitä että live esityksiä. Mielipiteet jakaantuvat liittyen minkälaista musiikkia toivotaan soittavan yökerhoissa, samoin mitä ikärajaa asiakkaat suosivat. Alhaiset hinnat ja ystävien mielipiteet vaikuttavat eniten siihen päätökseen mihin yökerhoon päätyy. Facebook on tärkein markkinointikanava koska enemmistö hakee tietoa Porvoon yöelämästä sen kanavan kautta. Parannusehdotukseni Amarillon yökerhotoimintaan on mm. panostaminen erilaisten tapahtumien järjestämiseen jotka ylläpitävät asiakkaiden kiinnostusta, sekä panostaminen enemmän vaihteleviin tarjouksiin ja niiden esilletuontiin. Amarillon on myös pyrittävä saamaan lisää mobiili-etukortin omistajia saadakseen tyytyväisempiä asiakkaita ja toivottavasti sen mukaan myös enemmän uskollisia asiakkaita tulevaisuudessa.
År 2020 påbörjade Borgå Energi Ab ett byggnadsprojekt av en fjärrvärmeackumulator som är ansluten till fjärrvärmenätet. Fjärrvärmeackumulatorn har ett vatteninnehåll på 10 000 m³, i vilket det går att både ladda in och ladda ur energi efter behov. Målet med detta arbete var att ta reda på vilken funktion fjärrvärmeackumulatorn har i fjärrvärmenätet samt vilka ekonomiska fördelar den skapar. I arbetet presenteras fjärrvärmeackumulatorns uppbyggnad och funktion, en analys över dess inverkan på fjärrvärmenätet och vilken nytta den medför. Mer specifikt har jag i detta arbete analyserat hur Borgå Energi Ab:s fjärrvärmeackumulator påverkar användningen av toppanläggningar och om det går att påverka elproduktionen med hjälp av fjärrvärmeackumulatorn. I arbetet har det granskats driftsdata per timme för alla anläggningar i hela fjärrvärmenätet under perioden december 2021 - februari 2022 för att räkna ut hur fjärrvärmeackumulatorn med dess specifika egenskaper kunde inverka på produktionen och fjärrvärmenätet. Analysen visar hur mycket energiproduktionen skulle kunna varieras genom att på ett smart sätt använda sig av fjärrvärmeackumulatorn i stället för att förbränna gas eller olja vid dessa tillfällen. Analysen visar också hur mycket användningen av fossila bränslen kan minskas såväl ur en ekonomisk synvinkel som då det kommer till utsläppsrättigheter. I arbetet påvisas även hur man med hjälp av fjärrvärmeackumulatorn kan optimera elproduktionen.
Tiivistelmä: Haavan optimaaliselle paranemisprosessille on tärkeää tiettyjen ravintoainei-den tarpeellinen saanti jolla turvataan energian saanti ja “rakennusmateriaalin” muodos-tuminen. Ravintoaineiden riittävän saannin turvaamiseksi pitää tietää mistä näitä ravin-toaineita saa, on myös hyvä tietää ravintolisistä joita voi käyttää tukena jos ravinnon saanti ei ole tarpeeksi monipuolista. On myös tärkeätä tietää mitkä sairaudet tai tilat voi-vat rajoittaa tai vaikuttavat ravintoaineiden saantiin. Mielenkiinto aiheeseen on syntynyt työskellenessämme kirurgisella vuodeosastolla josta työ tilattiin. Osastolla olemme työs-kennelleet paljon haavojen parissa. Olemme myös kartoittaneet ravitsemusta aliravitse-muksen ehkäisyn vuoksi. Työn tarkoitus on summata tarvittavat ravintoaineet ja miten ne vaikuttavat haavan paranemisprosessiin. Olemme käyttäneet työssä Dorothea Oremin teoriaa itsehoidosta ja yrittänyt liittää sen sanomaa tuetusta itsehoidosta. Työssä käym-me läpi mitkä ravintoaineet ja miten ravintoaineet vaikuttavat haavan paranemisen. Ker-romme myös mistä näitä tarvittavia ravintoaineita saa. Lopputuloksena työstä olemme tehneet ohjelehtisen potilaille joilla on haavoja. Olemme myös selvittäneet joitakin taval-lisia tekijöitä jotka vaikuttavat ravinnon saannin suosituksiin niin kuin diabetes ja mare-van-hoito.
Syftet med forskningen var att undersöka tjänster inom personlig träning på LadyLine Borgå. I forskningen undersöktes köpbeslutet och upplevd kvalitet beträffande tjänster inom personlig träning. Frågeformuleringarna inom arbete var: – Vilka faktorer påverkar kundens beslut att köpa en tjänst inom personlig träning? – Hur har kunderna upplevt den köpta tjänsten inom personlig träning? Undersökningen var en enkätundersökning. En nätenkät på finska och svenska skapades med verktyget Google Formulär. Enkäten skickades till deltagarna via e-post den 27.4.2015. Enkäten var bifogad som en länk i följebrevet. Undersökningen var en totalundersökning med sammanlagt 127 deltagare. Av dessa 127 svarade 34 på enkäten. Resultaten av undersökningen visar att behovet av tjänsten, personalen på LadyLine och priset av tjänsten främst påverkade köpbeslutet av en tjänst inom personlig träning. Därtill hade ålder och kundrelationens varaktighet haft en inverkan på att köpa tjänsten. En stor del av respondenterna var mellan åldern 48-57 år och hade varit kunder i 1-3 år. Upplevda kvaliteten av tjänsten mättes med hjälp av olika påståenden inom olika kategorier. Kategorierna var baserade på Christian Grönroos teori om upplevd tjänstekvalitet. Kvaliteten av tjänsterna inom personlig träning upplevdes i stort sett väldigt bra bland respondenterna. Främsta orsaken som skapade missnöje bland respondenterna var priset på tjänsten. Några av respondenterna upplevde att tjänsten varit för dyr.
Diakoniatyöntekijän rooli rippikoulutyössä on tutkimus diakoniatyöntekijöiden osallistumisesta rippikoulutyöhön Porvoon hiippakunnassa. Opinnäytetyön tavoite on selvittää, missä määrin ja millä tavalla diakoniatyöntekijät osallistuvat rippikouluun. Uusin rippikoulutyön suunnitelma vuodelta 2001 suosittelee diakoniatyöntekijöiden osallistumista rippikouluun, koska heillä on erityisosaamista, joka tukee rippikoululaisten parissa tehtävää työtä. Tavoitteena on myös selvittää, mistä tämä erityisosaaminen koostuu. Opinnäytetyöhön kuuluva kyselytutkimus tehtiin Porvoon hiippakunnan diakoniatyöntekijöille tammi–helmikuussa 2010. Diakoniatyöntekijöiden neuvottelupäivillä 2010 diakoniatyöntekijöille tiedotettiin tutkimuksesta. Kyselytutkimus jaettiin / lähetettiin 101 diakoniatyöntekijälle ja heistä 67 vastasi kyselyyn. Vastausprosentti oli 66 %. Tutkimus osoittaa diakoniatyöntekijöiden osallistuvan rippikoulutyöhön useimmissa Porvoon hiippakunnan seurakunnissa. Osallistuminen kuitenkin vaihtelee ajan käytön suhteen, muutaman diakonialuennon pitämisestä osallistumiseen koko rippikouluun leiriä myöten. Diakonityöntekijöiden tavallisin työtehtävä on opettaminen, mutta monet osallistuvat käytännön tehtäviin ja vapaa-aikaan sekä pitävät hartauksia. Kyselytutkimuksen mukaan diakoniatyöntekijät määrittelevät erityisosaamisekseen diakoniakasvatuksen, erityisryhmien kohtaamisen ja sielunhoidon. Kaiken kaikkiaan diakoniatyöntekijät ovat kiinnostuneita rippikoulutyöstä ja toivoisivat voivansa enemmässä määrin osallistua rippikoulun suunnitteluun, toteutukseen ja arviointiin.
Tämä on toiminnallinen opinnäytetyö, joka on tehty tilaustyönä Porvoon kaupungin kouluterveydenhuollolle. Opinnäytetyön lopputuote on opas elektronisessa muodossa, joka tarjoaa yläaste ikäisille tietoa epäspesifien selkä-, niska- ja hartiavaivojen ennaltaehkäisystä sekä itsehoidosta. Opas nostaa esille tietoa koskien liikuntasuosituksia, paikallaanoloa, ergonomista tietokoneen ja puhelimen käyttöä sekä sisältää myös harjoitusohjelman. Opinnäytetyö perustuu epäspesifien selkä-, niska- ja hartiakipujen hoitosuosituksista, tieteellisistä artikkeleista sekä muusta aiheeseen liittyvästä kirjallisuudesta. Tutkimuskysymykset keskustelevat ryhdin, paikallaanolon sekä selkä-, niska- ja hartiavaivojen välisistä yhteyksistä, mitkä ovat yleiset hoitosuositukset ja kuinka tietoa vaivojen ennaltaehkäisystä ja itsehoidosta välitetään yläaste ikäisille esitteen muodossa. Opinnäytetyön lopputulos on opas, joka toimii kouluterveydenhoitajien työkaluna tiedon välittämisessä oppilaille liittyen kyseisiin vaivoihin.
I den här avhandlingen undersöks de anställdas syn på det psykosociala måendet inom församlingarna i Borgå stift. Ämnet är relevant eftersom kyrkan som organisation och arbetsplats är relativt komplex och där samarbetet mellan de anställda är av yttersta vikt för att kyrkan ska kunna tjäna sitt syfte. Kyrkans komplexitet och uppbyggnad kan ha en viss inverkan på de anställdas psykosociala miljö. Avhandlingen svarar på frågorna: Hur ser det psykosociala måendet ut bland församlingsanställda i Borgå stift? Vilka faktorer påverkar det psykosociala måendet? Vilka faktorer kunde enligt de anställda förbättra deras psykosociala mående? Vilka verktyg och handlingsprogram finns för tillfället tillgängliga inom Borgå stift och Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland för att förebygga och förbättra det psykosociala måendet hos de anställda? I avhandlingen diskuteras även i hur stor utsträckning de anställda upplever sig få hjälp, samt hur väl informationen kring personalvård når ut till de anställda. Materialet består både av en enkätundersökning och en intervju, samt av relevant litteratur och publikationer som behandlar frågor som rör välbefinnande i arbetet. Enkäten riktade sig till alla församlingsanställda i Borgå stift. Åldersmässigt och yrkesmässigt är spridningen stor bland svarspersonerna. Även båda könen är representerade. I avhandlingen betonas den kvalitativa innehållsanalysen framför den kvantitativa, men viss kvantitativ information ges för att klargöra enkätens resultat på ett överskådligt sätt. En intervju med Borgå stifts stiftssekreterare för personalvård ger ett kompletterande perspektiv av läget. En stor del av de församlingsanställda anser sig arbeta i en god psykosocial miljö, men det förekommer även en del psykosocial ohälsa. Såväl konflikter som osakligt bemötande verkar förekomma. Den psykosociala miljön ser ut att påverkas av faktorer både på organisations nivå, ledarskapsnivå och medarbetarskapsnivå. Bland annat framkom strukturförändringarnas inverkan på det psykosociala måendet. Även kommunikation och informationstillgänglighet ser ut att vara avgörande faktorer för välbefinnandet i den psykosociala miljön.
Målet och syftet med detta lärdomsprov var att utreda hur Borgå ser ut som shopping-destination idag från detaljhandelsföretagarens synvinkel, hur man kunde utveckla shopping i Borgå, samt väcka detaljhandelsföretagarens intresse att börja utöva sin verksamhet mer marknadsföringseffektivt och turism inriktat. Undersökningsobjekten var detaljhandelsföretagare i Borgå centrum och Gamla stan. Lärdomsprovets teoretiska del baserade sig på litteratur, Internet, tidigare forskningar samt från tidningar om bland annat shoppingdestinationer och dess utvecklingsmöjlig-heter, shoppingturism, detaljhandel och marknadsföring inom detaljhandeln. Den empiriska delen av lärdomsprovet utfördes som en kvalitativ undersökningsmetod som baserade sig på halvstrukturerade temaintervjuer. För undersökningen intervjuades sex stycken detaljhandelsföretagare. Dessa intervjuer utfördes ansikte mot ansikte med respondenterna. Skribenterna använde vid intervjuerna en på förhand uppgjord frågeguide. Resultatet av undersökningen var att detaljhandelsföretagarna anser att Borgå som stad skulle ha potential att utvecklas till en bättre shoppingdestination. Av undersökningen framgick även att det vore lönsamt för alla detaljhandelsföretagare i Borgå att mark-nadsföra sig bättre som en helhet. Enligt undersökningen är det också ett problem från detaljhandelsföretagarnas synvinkel att turisterna har för fullt schema då de besöker Borgå och hinner inte i lugn och ro besöka detaljhandelsaffärerna. Av undersökningen kom det också fram att affärernas öppettider borde gå enligt nutidsmänniskans krav och behov. Genom att ordna olika evenemang och möjligen bygga ett större köpcent-rum i Borgå, kunde staden bli mera intressant som en shoppingdestination. Skribenterna hoppas att Borgå stad kunde använda lärdomsprovet som stöd, ifall de tänker utveckla Borgå till en bättre shoppingdestination i framtiden. Lärdomsprovet kunde även användas som botten till fortsatta undersökningar kring samma ämne i Borgå.The purpose of the thesis was to investigate Porvoo as a shopping destination today, from the retailer’s point of view. Another aim was to see how interest in shopping in Porvoo could be further generated, and also to evoke retailers’ interest in their own businesses to more successfully manage their companies’ marketing strategies and tour-ism influence. The objects for the research were entrepreneurs from downtown Porvoo and Porvoo Old Town. The theoretical part of the thesis is based on literature, Internet, and previous research. It also includes magazine articles discussing shopping destinations and their expansion opportunities, shopping tourism, retail, and retail marketing. The empirical part of the thesis was carried out by a qualitative research method based on semi-structured theme interviews. Six retailers were interviewed for the research by means of the face to face interview method. While interviewing, a pre-structured ques-tion guide was used. The results of the research show the fact that retailers see the potential of further de-veloping Porvoo into an even better shopping destination. The study indicates that it would be more rewarding for retailers in Porvoo to market themselves together as a unit. Another problem arising in the research is the lack of time and the too tight schedules tourists have when visiting Porvoo. The shops’ opening hours do not match the expectations and needs of modern day tourists. By organizing events and possibly build a bigger shopping center the city could become more interesting as a shopping destination. This thesis could be a support for Porvoo city if they in a near future make plans for developing Porvoo into a better shopping destination. The thesis could also be used as a base for further research on similar matters in Porvoo.
Päiväkotijohtajien työtaakka on lisääntynyt huomattavasti viime vuosina sekä aika pedagogiselle johtamiselle on vähentynyt, vaikka tarve johtamiselle on lisääntynyt. Tämän lopputyön tavoite oli löytää tilaisuuksia arjessa pedagogiselle johtamiselle. Tuloksen saamiseksi minulla oli kaksi tutkimuskysymystä 1) Miten nähdään pedagoginen johtaminen varhaiskasvatuksessa ja 2) Mistä löytää mahdollisuudet toteutumiselle? Teoreettinen kehys nostaa johtajuussuuntauksia, henkilökunnan osaamisen syventymistä sekä pedagogisen johtajuuden esille. Tutkimus tehtiin kvalitatiivisena empiirisenä kenttätutkimuksena. Tiedonkeruumenetelmä oli kysely johon osallistui 13 Porvoon kaupungin päiväkodinjohtajaa. Tutkimusta ei rajoitettu, vaan kaikki johtajat äidinkielestä riippumatta, saivat osallistua. Kyselylomakkeessa oli avoimia kysymyksiä pedagogisesta johtamisesta sekä kysymyksiä työajan käytöstä. Tulokset kertoivat johtajien käyttävän pedagogista johtajuutta arjessa, mutta ajanpuute oli kaikille yhteinen nimittäjä. Kaikki johtajat tarvitsivat lisää aikaa pedagogiselle johtamiselle nykytilaan verrattuna ja toiveena oli, että hallinnollinen työ veisi vähemmän aikaa. Aikatoive pedagogiselle johtamiselle oli melkein tuplasti enemmän kuin nykyinen aika. Muita mainittuja asioita oli päivähoitojohdon vastuu päiväkotijohtajan pedagogisen johtamisen mahdollistamiselle sekä henkilökunnan yhteisen keskustelu- ja arviointiajan löytämiselle. Tutkimuksen lopputuloksesta syntyi pedagogisen johtamisen malli arjessa. Malli on rakennettu niin, että se on toimiva lähiesimiehelle, jolla on maksimissaa 6 ryhmää ja se lisää aikaa pedagogiselle johtamiselle melkein tuplasti. Pienellä hienösäädöllä, omaa työpaikkaa ajatellen, tämä malli on myös toimiva muille ammattialueille.
Tässä opinnäytetyössä käsitellään asunnottomuutta Suomessa. Tutkimus tehtiin Koivulan asumispalveluiden käyttäjien keskuudessa. Tutkimuksen toimeksiantaja on Porvoon kaupunki. Tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää, miten asiakkaat kokevat Koivulan toiminnan, sekä miten Koivula on vaikuttanut heidän henkilökohtaiseen kehittymiseensä ja tulevaisuuden näkymiinsä. Tutkimuskysymyksinä käytettiin: Millaisena käyttäjät näkevät Koivulan toiminnan ja Miten Koivula on vaikuttanut heidän elämään. Tiedonkeräyksessä käytettiin lomaketutkimusta, joka sisälsi sekä avoimia että suljettuja kysymyksiä, jotka tematisoitiin opinnäytetyön teoreettiseen viitekehykseen, jossa käsitellään kohtaamista, yhteisöllisyyttä, vertaistukea sekä voimaantumista (Empowerment). Koivulan 49:stä palvelunkäyttäjästä 16 vastasi kyselyyn. Avoimien kysymyksien analysointiin sovellettiin sisällönanalyysia ja suljettujen kysymysten analysointi suoritettiin deskriptiivisesti ja tulokset visualisoitiin Excelin avulla. Asteikolla 1-5 vastausten keskiarvo vaihteli välillä 3,7 – 4,2. Tulosten perusteella asiakkaat ovat verrattain tyytyväisiä Koivulan palveluihin ja että muutosta parempaan on tapahtunut heidän elämässään. Päihteiden käyttö on vähentynyt ja elämäntilanteensa on parantunut. Yhteisöllisyyden tunne käyttäjäkunnan keskuudessa syntyy samanlaisesta elämäntilanteesta, tai satunnaisista tapaamisista toistensa kanssa. Useat asiakkaat toivoivat, että saisivat oman kodin ja monet toivoivat saavansa työ- tai opiskelupaikan. Lopputuloksena kyettiin sanoa, että käyttäjiin on vaikutettu myönteisillä elämänmuutoksilla. Vastauksista tunnistettiin realistiset odotukset ja toivomukset, joten Koivulalla on ollut positiivinen vaikutus käyttäjien voimaantumisprosessiin. He toivovat positiivista elämänmuutosta, joka auttaisi heitä elämänhallinnassa ja asumisjärjestelyissä.
Tämän tutkimuksen tarkoituksena on selvittää nuorten pakolaisten kokemuksia kollektiivisesta asumisesta sekä sosiaalisena elinympäristönä että asumismuotona. Tutkimuskysymykset käsittelevät sitä, miten nuoret pakolaiset kokevat kollektiivisen asumisen sosiaalisen asuinympäristön ja mitä kollektiivisen asumismallin edut ja haitat ovat. Tämä tutkimus on tehty, jotta lisää tietoa näistä kokemuksista saataisiin. Tutkimuksen on tilannut Porvoon kaupunki, ja se toteutettiin kvalitatiivisella puolistrukturoidulla fokusryhmähaastattelulla. Keskusteluryhmään jota haastateltiin, kuului neljä nuorta pakolaista neljästä eri kollektiivisesta asunnosta Porvoossa. Tämän tutkimuksen rajoitteet olivat informanttien suomen kielen taito, tulkkaus haastattelutilanteen aikana ja se että nuoria oli määrältään ainoastaan neljä. Haastattelutuloksia voidaan käyttää nuorten pakolaisten sosiaalisen työn tukemisessa. Niitä voidaan käyttää myös erityisesti Porvoon kaupungin nuorten pakolaisten kollektiivisen asumisen suunnitteluun ja toteuttamiseen. Tuloksia verrattiin teoriaan ja aikaisempiin tutkimuksiin. Tuloksena ilmaantui, että informantit kokivat kollektiivisen asumisen olevan sosiaalisena elinympäristönä positiivinen, turvallinen ja toimiva. Läheisiä suhteita joissa yksilöitä tuetaan on luotu, turvallisuudentunne koetaan ja tukea on saatavilla. Nuorten mielestä kollektiivinen majoitus on heille sopiva muoto, ja heidän valintansa, jos valinnanmahdollisuus löytyisi. Kollektiivisen asumisen ensisijainen etu on, että ei asu yksin. Asuntojen arkipäivä toimii myös nuorten mielestä hyvin. Nuorten kokemukset olivat yhdenmukaisia faktapohjan kanssa. Yhteenvetona voi sanoa, että nuorten pakolaisten kollektiivinen asumistilanne Porvoossa nähdään myönteisenä ja toimivana. Tulokset osoittavat, että Porvoon kaupungin työ on jo toimiva. Muutama kehitysmahdollisuus löytyy kuitenkin, joita voi tulevaisuudessa huomioida suunnittelutyössä.
Syfte med lärdomsprovet var att utreda Borgå Robinhoods kundprofiler och därmed lägga fram produkterna på ett synligare och tillgängligare sätt. Avsikten var att undersöka kunderna och få en bättre kundkännedom samt utreda om produkterna kan marknadsföras bättre inom affären. Den teoretiska referensramen baserade sig på litteratur om marknadsföring (Principles of marketing, P. Kotler och G. Armstrong), men mera specifikt om köpbeteende och segmentering. I teorin presenterades även supermarket psykologi och service design. Undersökningen gjordes med hjälp av ett frågeformulär, vilket delades ut i affären tillsammans med glögg och pepparkakor. Därtill gjordes sex stycken ”gå med kunden”-fall, det vill säga kundernas inköpsrunda och tankar om affären diskuterades högt. Dessutom gjordes även observationer både i kassan och i affären och slutligen gjordes några produktplacerings experiment. Undersökningsmetoden var därmed både kvantitativ och kvalitativ. Resultaten visade att Borgå Robinhood har sex stycken utstående kundprofiler, nämligen asiater och företagskunder, som köper mycket på en gång och speciellt kampanjprodukter. Äldre personer handlar ofta och lite på en gång. Dessutom går hälsosamma sportare, barnfamiljer samt ”gör det själv”- typer och handlar produkter till ett förmånligt pris. Produkternas pris förehöll vara dåligt framställda och personalen visade sig vara osynlig på kvällar och veckoslut. Slutsatsen var att kampanjprodukterna bör placeras vid mittgången med synligt och färggrant pris, men ändå nära sin rätta plats. Det mest användbara sättet för att öka impulsköpen vid kassan är att placera aktuella produkter. Personalen bör på kvällar och veckoslut inte alla försvinna från affären samtidigt på så sätt finns det alltid personal till hands.
Työn tilaajana toimi Porvoon Kaupungin Liikuntapalvelut. Tutkimuksessa käsitellään Porvoon kaupungin tuntiohjaajien työhyvinvointia. Tuntiohjaajien esimies katsoo, että tuntiohjaajien työhyvinvointi on kehitettävissä, ja hän haluaa vaikuttaa työhyvinvointiin suotuisasti. Työn tarkoituksena oli siis kartoittaa työhyvinvointi ja miten tuntiohjaajat kokevat johtajuus liikuntapalveluissa. Tavoitteen saavuttamiseksi kysyttiin kolme tutkimuskysymystä. 1) Kuinka ohjaajat kokevat johtajan? 2) Miten ohjaajat kokevat hyvinvointiaan työpaikalla? 3) Mikä motivoisi ohjaajia osallistumaan heille tarjottuihin yhteisiin tapaamisiin ja koulutuksiin? Menetelmänä suoritettiin online-kysely Google-lomakkeella. Linkki kyselyyn ja siihen liittyvä saatekirje lähetettiin sähköpostilla kaikille osallistujille. Kartoitus on välttämätön, jotta ohjaajille voidaan kehittää mahdollinen kehitystyö tulosten perusteella. Tämä tutkimus on tapaustutkimus, koska vastaajat oli jo etukäteen päätetty, kun kyseessä on tietty työryhmä. Vastaajakriteereihin kuului, että tulisi olla tuntiohjaaja Porvoon Kaupungilla ja ohjata vähintään yksi oma harjoitusryhmä viikossa. Poissulkemisperusteisiin kuului kokopäiväisiä ohjaajia sekä väliaikaisia tuuraajia ja sijaisia. Valinta koostui yhteensä 20 ohjaajasta. Kyselyyn vastasi yhdeksän vastaajaa, joista kaikki olivat naisia. Tutkimus koostui sekä avoimista että suljetuista kysymyksistä. Ne on kehitetty olemassa olevista kyselylomakkeista. KivaQ-lomakkeesta sisällyttiin kolme kysymystä ja WEMS-lomakkeesta sisällyttiin 18 kysymystä. Lisäksi tilaaja osallistui kahdeksalla omalla kysymyksellä ja kaksi ensimmäistä kysymystä liittyi taustatietoihin. Kyselylomakkeessa oli yhteensä 31 kysymystä. Tarkoitus, tutkimuskysymykset ja kyselylomake sopivat tutkimuksen teoreettiseen viitekehykseen. Teoreettisena viitekehyksenä tutkija käytti Aaronin Antonovskyn suunnittelemaa kontekstuaalisuuden teoriaa (KASAM) ja salutogeneesiä. Käytettiin myös Otala & Ahonenin suunnittelema työterveyshuollon portaikko. Terveyden edistämisen johtaminen oli toistuva teema koko tutkimuksessa. Aikaisempien tutkimuksien mukaan hyvä johtaminen on työpaikan ja hyvinvoinnin tärkein lähde (Otala & Ahonen 2003, s. 122). Tutkimuksen tulokset osoittavat, että tuntiohjaajien työhyvinvointi on suhteellisen hyvä. Tulosten luotettavuus ei kuitenkaan ole niin korkea, sillä vastausprosentti oli niin alhainen. Tutkimus ei ole siirrettävissä, koska tämä koskee vain tätä erityistapausta. Jatkotutkimus voisi käsitellä samoja kysymyksiä esimerkiksi eri paikkakunnalla tai sama tutkimus muutaman vuoden kuluttua Porvoon Liikuntapalveluissa vertailuna mahdollisen kehitystyön jälkeen.The results of the survey show that the work well-being of the hourly instructors is relatively good. However, the reliability of the results is not too high as the response rate was very low. The survey is not transferable as this applies only to this specific case. Continued research could address the same issues, for example, elsewhere, or the same research could be carried out after a few years to compare the results to a possible development work.
Forskning visar att den psykosociala gruppverksamheten i substitutionsvården har positiv effekt på personer med opioidberoende. Syftet med denna studie är att lyfta fram deltagarnas subjektiva erfarenhet av faktorer som påverkar den positiva förändringen som verksamheten har på deltagarna. Frågeställningarna är: Vilka är de nyckelfaktorer i verksamheten som bidragit till positiv inverkan på deltagarna? Vilka är de positiva förändringarna hos deltagarna? Denna studie är ett beställningsarbete och uppdragsgivaren är en enhet inom Borgå stads social- och hälsovård. Som metod för datainsamling användes enkät med slutna och öppna frågor. De slutna frågorna analyserades deskriptivt och visualiserades med diagram. De öppna frågorna analyserades med innehållsanalys enligt Dalens (2008) modell där svaren tematiserades och kategoriserades enligt respondentens egna ord (experience near), varefter skribenten gjorde sina reflektioner (experience distant) med hjälp av studiens bakgrund, tidigare forskning och teori (theories). Delaktighet och empowerment utgör studiens teoretiska referensram. Med dessa teorier förklaras de processer som leder till positiv förändring hos deltagarna. Nyckelfaktorer för denna förändring är att verksamheten är tydligt strukturerad med klara målsättningar, den har yrkeskunnig personal som är motiverande, stödjande, icke-dömande eller stämplande och att gemenskapen är delatighetsbefrämjande. Detta har resulterat i de positiva förändringar hos deltagarna med at de fått insikt om sina liv och de resurser de besitter, de har lärt sig sociala kunskaper och kunskaper i reglering av känslor, verksamheten har byggt på en rehabiliterares identitet mot en drogfri identitet och ansvarstagande för sitt liv har ökat. Resultaten påvisar att de professionella kunnat skapa en tillitsfull och trygg atmosfär där deltagarna fritt kunnat forska i sitt inre. Känsla av att kunna själv bestämma on sin vård, att kunna använda sin frihet att välja, är en av de nyckelfaktorer som ger känsla av delaktighet. Känsla av delaktighet är en känsla som stärker individen att kunna vara den hen är och trygg i att göra beslut som förbättrar livskvaliteten. Människan behöver denna känsla av delaktighet för att kunna integrera sig i olika gemenskaper i samhället.
Jämfört med andra investeringsobjekt är bostadsinvestering ett tämligen säkert och konkurrenskraftigt alternativ. En investeringsbostad köps för att hyras ut, det vill säga i inkomstsyfte; för att få hyresinkomster och försäljningsvinst. Detta examensarbete jämför bostadspriser och hyresnivåer i Lovisa och Borgå och på basis av dem räknas den troliga årsavkastningen ut. Syftet med detta arbete är att få fram skillnaderna mellan städerna samt att få svar på i vilken stad det är lönsammare att placera i bostäder, dvs. i vilken stad man får bättre avkastning. I teoridelen redogörs det allmänt om investeringar och sådant som har med investeringsbostäder att göra beskrivs mer ingående. Kort fakta om Lovisa och Borgå tas upp samt även information om bostadsmarknaden och hyresbostadsmarknaden. Undersökningen går ut på att först samla in statistik över bostadspriser och uppgifter om de ungefärliga hyresnivåerna i städerna. Medeltalet av dessa används sedan för att räkna ut avkastningen på bostäderna. Avkastningen räknas ut med hjälp av en formel. Resultatet visar att bostadspriserna samt hyrespriserna är betydligt högre i Borgå. Årsavkastningen är överlag bättre i Lovisa. Det finns inte ett entydigt svar på frågan om i vilken stad det är lönsammare att placera i bostäder, eftersom hyresnivåerna varierar så mycket inom städerna och det speglar sig direkt på avkastningen. På basis av denna undersökning får man en överblick över bostadsmarknaden i respektive stad samt ett ungefärligt svar på i vilken stad det är lönsammare att placera i bostäder. Detta kan fungera som hjälpmedel åt sådana som överväger att bostadsplacera i detta område.Compared to other investment targets, the residential investment is a pretty safe and competitive alternative. An investment resident is bought to be rented out, i.e. to earn in-come; to get rental incomes and sales profit. This thesis work compares housing prices and rental prices in Loviisa and Porvoo. On the basis of them the probable annual return will be calculated. The purpose of this thesis work is to bring out the differences between the cities regarding the return on residential investment and also to get answer to in which city it is more profitable to invest in residences, i.e.in which city you will get better re-turn. In the theory part investments is generally described and such relating to residential investing is described more profound. Brief facts about Loviisa and Porvoo is told and also about the housing market and rental market. The survey is made by collecting statis-tics of housing prices and information about the approximate rental levels in the cities. The average of them is used to calculate the return on the residences. The return is calcu-lated by using a formula. The result shows that the housing prices and rental prices are quite much higher in Porvoo. The annual return is however generally better in Loviisa. There is no clear answer on the question about in which city it is more profitable to invest in residences, because the rents varies a lot within the cities and it is directly reflected on the return. On the basis of this study you can get an overview of the housing market in both cities and an approximate answer on in which city it is more profitable to invest in residences. This survey is useful if you are thinking about investing in residences in this area.
Detta examensarbete behandlar den äldre generationen syn på digitaliseringen. Syftet är att få fram hur svenskspråkiga personer bosatta i Borgå som är mellan 65–80 år förhåller sig till att mycket information om olika evenemang fås via internet och hur de upplever att Borgå stads anmälningstjänster via deras webbsidor fungerar. Problemet idag är att det kan vara svårt för företag att nå ut med sin information till den äldre generationen som inte är uppväxta med internet, eftersom allting ska digitaliseras. Eftersom det är Borgå idrottstjänster som är i fokus är det personer som deltar deras olika idrottsaktiviteter som blev intervjuade. Undersökningen utförs genom en semi-strukturerad intervju men även av litteraturgenomgång som kunde stöda forskningen. Litteraturen ger en inblick i hur mycket den äldre generationen använder sig av internet, deras attityder, hur en websida bör se ut samt Finlands digitala agenda gällande den äldre generationen. Det är totalt 5 handplockade personer som deltar i den kvalitativa undersökningen. Resultatet av min undersökning visar att ju äldre en person är, desto sämre inställning har de gentemot att information främst publiceras online, alltså finns de generationsskillnader inom den äldre generationen. Borgå idrottstjänster har ändå lyckats bra med att publicera information om olika evenemang samt motionsgrupper. De äldre föredrar än idag att få informationen via radion och tidningen. Gällande anmälningstjänsten kan man även se en generations skillnad. De yngre respondenterna hade det lättare med anmälningen medan den äldre hade det något svårare. Respondenterna kom på olika sätt hur de skulle kunna utveckla anmälningstjänsten till det bättre, exempelvis kunde det vara bra med en helt egen flik riktad till seniorer på startsidan.This thesis deals with the older generation approach to digitization. The aim is to find out how the Swedish-speaking residents of Porvoo, who are between 65-80 years feels about the fact that information on events mostly is available via the Internet and how they feel Porvoo application services via their websites work. The problem today is that it can be difficult for companies to reach out with their information to the older generation who did not grow up with the Internet. People who regular goes to their events and gymnastic classes are interviewed. The survey was conducted through a semi-structured interview, but also of literature that supports the research. The literature provides insight into how the older generation uses the Internet, their attitudes, how a website should look but also Finland's digital agenda regarding the older generation. There was a total of five hand-picked people who participated in the qualitative survey. The result of this research shows that the older a person gets, the worse they feel about information primarily often are published online and that there is a generation difference within the older generation. “Porvoo sports services” have done a good job with publishing information on events and different gymnastic classes. The elderly prefers to get the information through radio or the newspapers. Regarding the notification service, we can also see a generation difference, the younger respondents found it quite easy while the older respondent found it harder. The Respondents came up with various ways on how they could develop the application services for the better, for example, could be good with a separate tab targeted for the seniors on the homepage.
Sammandrag: Detta arbete behandlar olika slag av elevvårdsmaterial/instrument som stöder elevernas emotionella och sociala utveckling i skolvärlden. Arbetet koncentrerar sig främst på barn i lågstadieåldern, 7 – 12 år. Arbetet utgår från en psykosocial referensram och elevvårdsmaterialet är begränsat till material som används inom den svenska elevvården i Borgå. Forskningsfrågorna i arbetet är: · Vilka områden fokuserar elevvårdsmaterialet på? · Vilken är den teoretiska grund som elevvårdsmaterialet baserar sig på? · Finns det belägg inom forskningen för de områden elevvårdsmaterialet baserar sig på? Metoden är kvalitativ och litteraturbaserad. Relevant litteratur är närmast litteratur inom ergoterapi, sociologi, psykiatri och information gällande skola och elevvård. Metoden går ut på att kartlägga innehållet i materialet och analysera det i förhållande till forskningar om ämnet. Resultatet är att elevvårdsmaterialet till alla delar omfattar områden som är viktiga för barnets utveckling och uppbyggande av en god självkännedom. Vid användning av materialet lär sig barnet känna empati och lär sig ta hänsyn till andra. Detta påverkar barnet positivt och ger en god grogrund för barnet att bygga på i livet för att utvecklas till en social varelse i samhället. Det kunde vara intressant att forska vidare i hur barnet själv upplever användandet av materialen.Abstract: The aim of this study was to gather information about tools, that are used in work with children in school, to support their development in their consciousness and selfesteem. The schoolchildren we are talking about here are about aged 7 – 12. A psychosocial reference is used and the material is limited to the tools used in swedish speaking schools in Borgå. The research questions are: · What are the areas that the tools are focusing on? · What is the theoretic background that stands for this tools? · Are there any proofs in research for the areas that the tools are based on? I have been using qualitative methods based on literature. The relevant literature is mostly literature about occupational therapy, sociology, psychiatry and information about school and children-care. The framework of this study was built on literature and aim to do a survey about the material and analyse it by researching the substance. The results show that the tools in all ways support areas that are very important for the development and building of childrens control, selfesteem and self-confidence. Using these tools the child learn to feel emphaty and how to care about others. That will give the child a positive base in life, where the child has to deal with being a social part of the society. It would be interesting to search about what the children think about using the tools.
Bakgrunden till detta mastersarbete är att det finns stora utmaningar när det gäller att främja hälsa och välbefinnande i arbetslivet, trots att mycket har gjorts för att förbättra arbetsmiljön. Personalen inom den officiella sektorn anser att de egna resurserna har minskat jämfört med de krav arbetet ställer. Syftet med mastersarbetet är att beskriva och fördjupa förståelsen för hur hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen kan främjas genom delaktighet ur ett empowermentperspektiv. I mastersarbetet avgränsas empowermentbegreppet till dimensionen delaktighet. Studien i mastersarbetet har ett arbetstagarperspektiv och den inriktar sig på vad det är i arbetsgruppen och ledarskapet som ger arbetstagaren upplevelser av delaktighet, vilket i sin tur kan öka på arbetstagarens känsla av sammanhang. Den kvalitativa intervjun användes som datainsamlingsmetod och en halvstrukturerad intervjuguide användes. I fallstudien ingick 7 svenskspråkiga informanter som arbetade på ett daghem i Borgå. Materialet tolkades med hjälp av innehållsanalys och resultatet analyserades i relation till teoretiska perspektivet d.v.s. mot empowerment och den salutogenska teorin samt den tidigare forskningen. Resultatet i studien visade att arbetsgruppen hade större betydelse för arbetstagaren än ledarskapet gällande upplevelsen av delaktighet på arbetsplatsen. Arbetstagarens upplevelser av delaktighet i arbetsgruppen påverkades av stämningen på arbetsplatsen, jämställdhet, stöd, inflytande och kommunikation. Ledaren påverkade arbetstagarens upplevelser av delaktighet genom att uppmärksamma jämställdhet, tid, dialog, feedback, stöd och valmöjligheter. Delaktigheten visade sig ha störst betydelse för hanterbarheten. Mastersarbetet kan utnyttjas för att främja hälsa och välbefinnande samt öka på känslan av sammanhang genom empowerment och delaktighet hos individer och arbetsteam inom social- och hälsovårdssektorn.The background for the thesis is that, although a lot has been done to improve work conditions, there are still a lot of challenges in promoting health and wellbeing at the workplace. The personnel in the public sector find, that their resources have diminished in relation to the demands of their work. The aim of this study is to describe and to deepen the understanding of how health and wellbeing at the workplace can be promoted through participation out of the perspective of empowerment. In this thesis the concept of empowerment is limited to the dimension of participation. The study is from worker´s perspective and concentrates on the factors in the work team and in the leadership that can give the worker a sense of participation, which in turn can promote the worker´s sense of coherence. A qualitative interview was used to collected data and an outlined guide was used. In the case study 7 Swedish speaking workers that worked at a day care center in the city of Porvoo, participated. The material was interpreted using content analysis and the material was analyzed in relations to the theoretical perspective, i.e. empowerment and the salutogenic theory and the scientific research. The result of the study showed that the work team was of more importance to the worker, than the leadership in regard to the sense of participation at the workplace. The worker´s sense of participation at the workplace was influenced by the atmosphere at the workplace, equality, support, influence and communication. The leader could influence the worker´s a sense of participation at the workplace by observing equality, time, dialogue, feedback, support and the possibility to make choices. Participation seemed to have most significance to manageability. The thesis can be used to promote health and wellbeing and to add to the sense of coherence through empowerment and participation among individuals and work teams in the social and health sector.
Toimiva terveyskeskus –ohjelma ja uusi terveydenhuoltolaki (2011) edellyttävät, että terveyskeskukset kehittävät käytännön työtään voidakseen parantaa hoitoa terveyskes-kuksissa. Tämä opinnäytetyö on tilaustyö Porvoon kaupungilta. Työn tavoitteena oli selvittää hoitajien tämän hetkisiä työoloja ja millaisia mahdollisuuksia olisi kehittää hoitaja-lääkärin yhteistyötä hoitajien näkökulmasta. Tutkimuskohteena olivat ne terveyden- ja sairaanhoitajat Porvoon Itäiseltä ja Läntiseltä terveysasemalta, jotka olivat vakituisessa työssä helmikuun ja huhtikuun 2013 välisenä aikana (N=25). Kuusi terveydenhoitajaa (55%) ja kahdeksan sairaanhoitajaa (57%) vastasi kyselyyn. Suurin osa hoitajista koki myönteisenä samojen potilaiden kanssa työskentelyn ja he kokivat työosaamisensa riit-täväksi. Suurin osa hoitajista myös piti ammattitaitoaan riittävänä voidakseen toteuttaa hoitaja-lääkäriyhteistyötä. Hoitajien ja lääkärin yhteistyö pitäisi tiimityössä olla läheistä. Kaikki hoitajat kokivat, että Porvoossa ei ole kehitetty hoitajan ja lääkärin vastaanotto-toiminnan yhteistyötä viimeisen viiden vuoden aikana. Tutkimuksen tuloksia tullaan käyttämään lähivuosina terveyskeskuksien kehittämistyössä Porvoossa. Tulevaisuudessa voisi kartoittaa myös lääkärien ja esimiesten näkemyksiä hoitaja-lääkärin yhteistyöstä.
Kommunerna har ansvaret för att integrationen av flyktingar planeras, och att alla får stöd enligt det individuella behovet. Syftet med studien framkom i diskussioner med Invandrartjänster i Borgå stad och lyder som följer: Att för personalen på Invandrartjänster i Borgå stad synliggöra en grupp burmesiska kvinnors perspektiv på integrationsprogrammet i Borgå. Frågeställningar är: På vilket sätt beskriver flyktingkvinnorna sina första år i Finland? Ur ett brukarperspektiv, vilka utvecklingsbehov finns i integrationsprogram för flyktingar? Två fokusgruppsintervjuer på informanternas modersmål transkriberas och presenteras genom narrativ metod. Intervjuerna har tolkats från burmesiska till finska och vid transkriberingen har det översatts till svenska. Detta har reducerat materialet något. Vidare har den språkliga situationen inneburit facilitatorns roll vid intervjutillfällena förändrats till observatörens. Analysen sker med tre teoretiska perspektiv: Brukarmedverkan, empowerment och självhjälpsgrupp. Resultatet redovisas som en berättelse i jagform, som är skapad utifrån citat från fokusgruppsintervjuerna. Det är strukturerat i individ, grupp, och samhällsnivå och visar på flera problemområden i vardagslivet. Sorgen, att inte kunna, förändrade roller inom familjen, att inte hitta, nytt tidsbegrepp, språket. Berättelsen fokuserar på det som är svårt och jobbigt i det nya landet. Analysen genom de tre teorierna visar följande: Brukarmedverkan kommer inte fram i resultatet. Empowerment syns i berättelsen genom uttalanden som visar på vilja, hopp, förmåga att hitta egna lösningar, önskan att kunna mm. Självhjälpsgrupp är ett begrepp som legat nära studien både teoretiskt och i genomförandet. Kvinnorna uttryckte det positiva att få stöd av personer i samma situation, och att få delta i gruppdiskussioner. Utifrån den här analysen kan man konstatera följande: För att få veta mer om brukarmedverkan inom integrationsprogrammet behövs en mer inriktad forskning som fokuserar på detta. Empowerment som begrepp kan användas för att synliggöra styrkor och resurser i berättelsen om problemområdena. Självhjälpsgrupper kan ha en stärkande funktion för personer inom integrationsprogram.
Att uppleva välbefinnande i arbetet är av största vikt för en välmående arbetstagare och en fungerande organisation. Därför är det viktigt att veta vilka faktorer som påverkar väl- befinnandet, inte minst under en organisationsförändring. Detta masterarbete var ett beställningsarbete från Borgå stads sysselsättningstjänster och syftet var att studera dejoureringsteamets välbefinnande i arbetet under organisationsförändringen. Idéen var att föra fram både problemområden, men även fungerande områden, för att kunna styra arbetstagarnas välbefinnande i den bästa möjliga riktningen även efter organisationsförändringen. Den teoretiska referensramen bestod av teori kring organisationsförändring och välbefinnande, samt hur dessa faktorer interagerar. För att få svar på frågeställningarna gjordes en fokusgruppintervju under en workshop. Deltagarna bestod av medlemmar i Borgå Navigatorns dejoureringsteam och var sakkunniga från staden och välfärdsområdet. Resultaten analyserades genom en induktiv innehållsanalys. Resultaten visade att organisations- förändringen påverkat välbefinnandet i arbetet till en stor grad negativt, men att det även fanns positiva aspekter. En stor del i de faktorer som påverkade resultaten härstammade från social- och hälsovårdsreformen. De områden som analysen resulterade i och därmed var de områden som framkom som viktiga för välbefinnandet i arbetet var uppfattning om arbetet, hantering av arbetet, individens möjligheter i arbetet, samt ledarskapets roll under en förändring.