Syftet med detta arbete är att jämföra yrkesinriktad gymnasieutbildning i Finland och Sverige.

Med ”yrkesinriktad gymnasieutbildning” avses i detta arbete sådan utbildning, som kombinerar yrkesinriktad utbildning med gymnasieutbildning. Andra kriterier som också valdes var att gymnasieutbildningen skulle kvalificera för ansökan till tekniskt universitet, samt att yrkesutbildningen skulle vara inom det datatekniska området.

I Finland finns begreppet ”ammatillinen lukiokoulutus” dvs yrkesgymnasieutbildning, som ger möjligheten att kombinera yrkesutbildningen vid tekniskt institut med gymnasieutbildning. Denna typ av kombinerad utbildning finns utbrett över hela Finland och är i praktiken arrangerad på så sätt, att yrkesinstitut samarbetar med gymnasieskolor. Dvs eleverna får ansöka till kombinerad yrkes/gymnasieutbildning, vars tidsplan i regel är 4 år.

I Sverige finns ingen yrkesgymnasieutbildning enligt finsk modell. I Sverige profilerar sig olika gymnasieskolor, genom att till den traditionella 3-åriga naturvetenskapliga gymnasieutbildningen lägga på kurser/program som profilerar skolan. Profileringen kan vara exempelvis musik, idrott eller datateknik.

Den finska yrkesgymnasieutbildningen är i första hand en yrkesförberedande utbildning. Eleverna med denna utbildning lämpar sig efter några års arbetslivserfarenhet utmärkt för ledande funktioner inom det valda yrkesområdet.

Den svenska naturvetenskapliga datainriktade utbildningen är en studieförberedande utbildning, där eleven får prova på sitt tänkta utbildningsområde. Det är dock möjligt att eleverna från vissa inriktningar direkt kan börja arbeta inom sin nisch.

Yrkesgymnasieutbildningens status i Finland är svår. Utbildningen har av Utbildningsministeriet fått sin välsignelse, men är ändå inte idag någon egentlig del av det finska skolsystemet. Utbildningen har inte någon egen finansiering, utan verkar genom yrkesinstitutens och gymnasiernas finansieringar.