Legenden om S:t Stefanus eller Staffan och Herodes känns i hela Norden, och den har sitt ursprung i England. Den härstammar sig troligen från 1100- eller 1200-talet. Bakom visan ligger en folklig utformning av legenden om Stefanus. I medeltiden uppkom det ett stort antal legender kring hans livshistoria. I Norden var den lokala legendvisan, staffansvisan, populär, och den fick former som inte känns i den engelska visan. Staffansvisan översattes också till finska, men det märkliga var att den finska visan ibland anknöts till dans, vilket inte torde ha varit fallet i de andra nordiska länderna. Visan är känd genom ett stort antal uppteckningar och inspelningar från Norden, och den utgavs också som skillingtryck i Sverige och Finland. I Finland var Staffansvisan och -dansen en del av en livlig manlig kultur som blev sammanflätad med alkohol och hästar. Dansande Staffan symboliserade det motstånd som unga män visade mot makthavare. En stalledräng som också var en duktig dansare hade huvudrollen i ett mångsidigt drama som kombinerade medeltida religiositet, hedniska ritualer och överdriven maskulin kroppslighet.