Maria Eriksdotter Södernäs lagar om för "kråsa". ”För att utröna, huruvida en person blivit ’kråsa’, går man till väga på följande sätt. Omlagerskan tager ett stort fyrkantigt huvudkläde och viker detta i fyra delar. Därefter inlägger hon en kniv i det inre vecket på mitten av klädet (se bild SLS 285_6) och hoprullar så klädet kring kniven, såsom bild SLS 285_7 utvisar. Hållande tag i den i klädet vecklade knivens skaft, ’vinglar’ eller svänger hon klädet nio gånger kring patientens huvud, på sätt som av bild SLS 285_8 framgår. Duken uppvecklas åter (se bild SLS 285_7). Ifall nu kniven under förloppet av proceduren ifrån det inre vecket, där den inlagts, förflyttat sig utanpå duken och alltså ovanpå vecken, är patienten ’kråsa’.” (Esse: SLS 285, s. 106). FSFD s. 534.

”’Kråse’ benämnes allmänt en sjukdom, som förekommer hos barn i deras spädaste ålder och som av allt att döma ofta är identisk med den s. k. engelska sjukan (rachitis). Barnen bli ’gnällot å grinot’ samt ’oroli å osjöitli’. Stundom blir barnets ena öga mindre än det andra eller barnet börjar ’håll huvu åt ena sidon’. (Vörå, Oravais, Jeppo: SLS 267, s. 112). ’Kråsa’ (krossat) förekommer såväl hos barn som hos fullvuxna.” FSFD s. 524.

Obs! Uppteckningarna av folkmedicin finns i separat textpost (SLS 285).

Objektet är en del av Unesco världsminne. Sammanlagt 544 samlingar av de äldsta folkloristiska, etnografiska och lingvistiska samlingarna vid SLS arkiv upptogs på den nationella listan år 2021.