The case study is focused on mapping possibilities and challenges with calling documentary virtual reality (VR) an empathy machine. The VR documentary Clouds Over Sidra is chosen due to its availability, connection to the media artist Chris Milk’s viral TED-talk about VR being an empathy machine and personal interest.

What kind of challenges and possibilities are connected to calling virtual reality (VR) documentary an empathy machine?

The theory is based on literature review of articles found online by using the Boolean search-method in the search engines Google Scholar and Finna: Virtual reality, empathy, virtual reality AND empathy, virtual reality AND documentary, empathy machine AND documentary, virtual reality AND empathy AND documentary.

First, the background of Clouds Over Sidra is reviewed with other similar and recently produced VR documentaries, that are addressing empathy representation and the Syrian refugee crisis through children’s perspectives. Second, the VR technology connected to Clouds Over Sidra will explained and outcomes on empathy-related research of VR will be reported. Third, the media analysis of Clouds Over Sidra will be reflected through the theoretical framing on presence, representation and ethics.

The outcome of the study is that representational and ethical dilemmas became evident as challenges for VR as an empathy machine, because the generalized rhetoric doesn’t take in consideration the diversity of the represented, the hidden agendas of the producers and the biases of the users. Neither does it question the power-relationship between the producers and the represented subjects nor the newness and hype of the medium VR. VR documentaries could serve as an educational tool for creating a deeper understanding of the distant other combined with discussions and workshops. There is also promising research about positive effects on empathy and presence through first-person perspective-taking in VR, but it needs more longitudinal research.

I denna kandidatavhandling kartläggs fördelar och nackdelar med att kalla VR-dokumentärer (virtual reality) för empatimaskiner. Studien innehåller en litteraturgranskning och fallstudie av VR-dokumentären Clouds Over Sidra.

Vilka fördelar och nackdelar uppkommer av att kalla VR-dokumentärer för empatimaskiner?

Teoridelen är baserad på en litteraturgranskning av artiklar uppsökta via sökmotorerna Google Scholar och Finna med hjälp av den Booleanska sökmetoden: Virtual reality, empathy, empathy machine, virtual reality AND empathy, virtual reality AND documentary, empathy machine AND documentary, virtual reality AND empathy AND documentary. Via sökprocessen utkristalliserades följande sökord: Clouds Over Sidra, empathy machine och virtual reality documentary. Fallstudiens fokus på Clouds Over Sidra är baserat på dess tillgänglighet, koppling till mediakonstnären Chris Milks populariserade TED-tal om VR och empati samt personligt intresse.

För det första granskas Clouds Over Sidras bakgrund och jämförs med andra nyligen producerade VR-dokumentärer, som behandlar empati och Syriens flyktingkris från ett barns perspektiv. För det andra definieras den tekniska terminologin som är kopplad till VR-dokumentären Clouds Over Sidra och aktuell empatiforskning inom VR kartläggs kort. För det tredje analyseras Clouds Over Sidra som en kvalitativ mediaanalys. Analysen fokuserar på närvaro, representation och etik, teman som uppkommit i teoridelen som subkategorier av forskningsfrågan.

Resultaten i studien lyfter fram representativa och etiska problem med att kalla VR-dokumentären Clouds Over Sidra för en empatimaskin, eftersom den generaliserade retoriken frånser bland annat nackdelarna med empati, dolda agendor inom produktionen samt VR-användarens fördomar och bakgrund. Andra nackdelar är även risken för maktmissbruk mellan producent och de representerade samt att VR ännu är ett oetablerat medium, som lätt utsätts för hype. Fördelen med VR-dokumentärer som en empati maskin är att de kan fungera som ett pedagogiskt verktyg för att skapa ett djupare förståelse för andra, förutsatt att man kombinerar teknologin med exempelvis diskussioner och verkstäder för att mer objektivt kunna behandla den subjektiva upplevelsen av VR-dokumentären. Det finns även preliminära positiva forskningsresultat som visar en ökad känsla av empati och närvaro med hjälp av ett förstaperson-perspektivtagande i VR, men det krävs mer longitudinell forskning inom området. Denna studie efterlyser även VR-dokumentärer som är producerade av och för den specifika målgruppen som representeras i dokumentärerna med mål att utveckla emotionell kompetens för olikhet på den representerades villkor.