Implementering av ett informationssystem ur en organisatorisk synvinkel initieras av en idé om ett system och avslutas då användningen av det inte längre kräver en medveten ansträngning. Ifall tolkningen av implementering är denna, är det fråga om en långsam och komplicerad process, som berör organisationens alla parter. Ny informationsteknologi anses påverka flertalet arbetsprocesser och organiseringen av det dagliga arbetet. Möjligheterna att ta i bruk systemet och utnyttja det är många. I avhandlingen undersöks implementering av ett system för att administrera hemvårdsbesök där hemvårdare använde handdatorer för att registrera information om besökens längd och innehåll. I avhandlingen observeras vilka förändringar som sker i arbetets praxis p.g.a. det nya systemet och hur dessa förändringar påverkar vårdarbetet. Forskningen inleds med att strukturera teorier om arbetspraxis för kommande analys. Arbetspraxis är inarbetade och rutinmässiga arbetssätt i arbetets sociomateriella omgivning. Arbetspraxis i avhandlingen innebär hemvårdarens praxis och upplevd erfarenhet, där verksamheten informeras av gemensamma arbetssätt, projekt, identiteter och intressen. Organisationens auktoritet kommer även fram i den förverkligade arbetspraxisen. Forskningen genomfördes som en etnografisk longitudinell studie under åren 2001-2004. I studien observerades hur nyttjandet av handdatorerna framskred ur ett organisatoriskt perspektiv. Hemvårdares arbete och verksamhet (arbetspraxis) observerades både under vårdsbesök och under pauser. Därtill intervjuades hemvårdarna för att erhålla en bättre förståelse för de rationaliteter som styr arbetet och hur systemet togs i bruk. Dokument relaterade till projektet att införa ett nytt system och administrativa dokument har utnyttjats som källmaterial. Analysen av källmaterialet styrdes av det teoretiska tillvägagångssättet att undersöka arbetspraxis. Problem som identifierades i samband med införandet av systemet och de förändringar som det medförde analyserades i detalj. Parallellt analyserades organisatorisk makt, kontroll och arbetsidentitet. Undersökningen beskriver hur det nya systemet gradvis anpassades till hemvården efter ett initialt motstånd. Under själva implementering av systemet ifrågasattes tidigare arbetspraxis och inställningen till den eftersom arbetspraxisens materiella omgivning förändrades. Det teoretiska tillvägagångssättet i att undersöka arbetspraxis framhäver vårdarens agerande i förändringsprocessen. Resultatet av forskningen visar vikten av realistiska målsättningar, givande av gruppstöd med återkoppling samt förmåga att anpassa sig till det oväntade vid införande av informationssystem.

The organizational implementation of an information technology begins with the idea of a new information system and ends when it is no longer in the focus of attention. It is a slow and convoluted process that affects all members of the organization. Use of new information technology is expected to have a direct impact on work processes and everyday organizing of the work. However, information technology can be taken into use in various ways. This study examines the organizational implementation of an information system for managing home care visits. Personal digital assistants (PDAs) with client information were used for recording visit starts, endings, and special services. This study explores the changes in work practices during the organizational implementation of the information system and how this transformation affected the workers. First, a practice perspective approach to the organizational implementation is developed. With this approach, work practices are defined as enacted, as a lived experience, where actions are informed by shared technologies, projects, identities, and interests. Work practices are embedded and routinized within the sociomaterial boundaries of working, and organizational power is manifested in the enacted practices. This longitudinal ethnographic study followed the organizational implementation of the PDAs during 2001-2004. The care workers were repeatedly observed as they visited their clients and interacted with each other. They were also interviewed in order to attain a more detailed view of the rationalities both at work and in the implementation project. Related documents provided one more data source. With the data, from the practice perspective, the issues of the organizational implementation and change were scrutinized, as well as related themes of organizational power, control, and work identity. The study shows how the new technology was gradually fitted into the home care after the initial resistance. During this organizational implementation, work practices and attitudes previously taken for granted were questioned as the material environment was transformed. The practice perspective approach emphasizes the workers as agents of change without marginalizing them. The contributions to practice propose realistic implementation goals, importance of peer support and feedback, and acceptance of the unexpected.