Background: It seems difficult to gauge how emerging adults are really feeling, and there is a discrepancy in research. Some argue that emerging adults are generally feeling better, but others claim that they feel worse than ever before. What everyone agrees upon, however, is that the living conditions of emerging adults have undergone major changes in recent decades and that this affects their health in different ways.

Aim: The purpose of this thesis was to find an understanding of what it is like to live as an emerging adult and what affects their health, as well as their need for support.

Method. The data collection methods included general literature studies, PEI-interviews, focus group interviews and essays. The data analysis methods have been hermeneutic, phenomenological-hermeneutic and qualitative content analysis.

Outcome: For emerging adult´s health, freedom to make choices of one’s own and to take responsibility for their own lives is important. But freedom and responsibility can sometimes be challenging to deal with. Emerging adults who find it difficult to take responsibility and make their own choices can be perceived as vulnerable because emerging adults are at a time of life where choice of education and study is in focus. For emerging adults support from family and close friends and sometimes also from professionals be important support resources at this time of life. However, the support must not restrict the emerging adult's freedom to make their own choices. Even in situations of vulnerability, it is important for the health of emerging adults that they feel that they have the opportunity to make their own choices and that they have control over their lives.

Conclusions: In order to support emerging adults being and becoming in health it is important to show respect for their freedom and their need for taking their own responsibility, even in situations where they are vulnerable.

----------

Bakgrund: Att växa upp idag är på vissa sätt annorlunda än vad det var för tidigare generationer. Livsvillkoren i den västerländska världen har de senaste decennierna genomgått stora förändringar främst genom individualiseringen, den teknologiska utvecklingen och megatrender. Att växa upp idag är på vissa sätt annorlunda än vad det var för tidigare generationer, men samtidigt står också unga personer även idag inför samma utmaningar som unga personer i alla tider gjort, det vill säga hitta sin väg vidare i livet. Hälsa, både fysisk och psykisk, kan ha stor inverkan på hur unga personer lyckas med att hitta sin väg vidare i livet. Fysisk hälsa kan innebära konkreta begränsningar men psykisk ohälsa under denna tid av livet har en stark koppling till utanförskap. Det verkar vara svårt att greppa hur situationen kring psykisk ohälsa ser ut bland unga personer idag. Psykisk ohälsa verkar minska på vissa sätt och öka på andra. Unga personers verkar ha bättre kännedom om psykisk ohälsa, tröskeln och stigmat att söka hjälp och stöd verkar ha minskat. Detta kan delvis förklara att de ökade siffrorna över unga personer som söker psykiatrisk vård, men detta innebär också att de kan få tidigare hjälp innan problemen eskalerar. Men unga personer verkar allt oftare själva beskriva att de lider av abstrakta former av psykisk ohälsa, sådant som är svårare att förklara och beskriva, som stress, beslutsångest, prestationsångest och höga upplevda krav. För unga personer kan det vara svårare att få hjälp för dessa abstrakta dimensioner av psykisk ohälsa eftersom de har svårt att beskriva sin ohälsa med ord och veta vilka professionella de kan söka stöd hos. De abstrakta och existentiella formerna av psykisk ohälsa verkar också vara svårare att greppa, mäta eller diagnostisera för personal och för att stöda unga personer verkar det idag behövas ett större helhetsgrepp på hälsa och ett personcentrerat förhållningsätt.

Syfte: med denna avhandling varit att öka förståelse för unga personers liv och hälsa samt deras behov av stöd.

Metod: Datainsamlingsmetoderna har varit allmän litteraturstudie, fotoeliciterings-intervju, fokusgruppintervju och essä. Dataanalysmetoderna har varit hermeneutiska, fenomenologiskt hermeneutiska och kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: I delstudierna framträder frihet och ansvar som viktiga värden för unga personers liv och hälsa. Frihet och möjligheten att ta eget ansvar är ofta efterlängtad av unga personer. Men hanteringen av friheten och ansvaret kan också ibland kännas utmanande och tung att hantera och de unga personerna behöver stöd i sina val, sina beslut och hanteringen av upplevda krav. Kärnfamiljen är, trots strävan till självständighet, fortfarande en viktig stöttande resurs för unga personer. Nära vänner är en annan viktig stödresurs som för unga personer i detta skede av livet. Unga som saknar detta stödjande nätverk riskerar därför bli mer sårbara och dessa kan behöva utvidgat stöd av professionella på ett mer personcentrerat plan.

Konklusioner: I allt stöd riktat till unga personer är värdena frihet och ansvar viktiga för att de ska uppleva hälsa som varande och vardande, även i situationer av utsatthet och sårbarhet.