Sökning

Berättelser från torget

Helheten har sammanställts av: Lahtis stadsmuseum

År 2013 gjordes de största i Finland gjorda arkeologiska grävningar på salutorget i Lahtis. I focus hade man Lahtis by och tidiga bosättningen på området som hade brunnit år 1877. Genom olika historiska källor vet vi att Lahtis by var bebodd redan år 1445 och att den hade funnits invid en central led: landsvägen mellan Tavastehus och Viborg (Ylinen Viipurintie). Efter branden gjordes en detaljplan och på samma ställe formades först en köping, senare Lahtis torg och det kring torget existerande centrum med rutplan.

I de arkeologiska undersökningarna hittades hundratusentals enstaka föremål. Av dessa finns ca 2100 i samlingarna vid Lahtis stadsmuseum. I denna helhet för ”Berättelser från torget” har vi använt de föremål som finns i våra samlingar. Föremålen har varit utsatta för bl.a. eld och fukt, och en del har tidens tand nött ut, men till forskare ger föremålen kännedom om byns historia. De ger kännedom om vardagen, om kontakterna utåt från den egna byn och om förändringar i samhället. Genom dessa materialpaket kan man med en arkeologs ögon och med hjälp av skärvor bekanta sig med livet från medeltiden till slutet av 1800-talet i en by i Tavastland.

Helheten består av tre materialpaket:

  • Vardagens föremål berättar om forna tider - lågstadier: historia, omgivningslära, modersmål och litteratur
  • Handarbete, handel och industri i föränderliga samhället - högstadier: historia, slöjd
  • Pengar under markytan - högstadier: historia

Vardagens föremål berättar om forna tider

Materialpaketet har sammanställts av: Lahtis stadsmuseum

Dessa föremål har varit i användning då när Lahtis ännu var en by eller en nygrundad köping. Innan branden förstörde hela Lahtis by år 1877 fanns det lantgårdar och byggnader på det stället där torget finns idag. En del av de funna föremålen var söndriga, men med hjälp av fantasi kunde man återskapa dem på nytt. I en del av föremålen fanns det brandspår eller spår på fukt från marken. Vissa av föremålen hade kastats bort och bitarna hade blivit kvar i marken. De vardagliga föremålen har hittats under nuvarande torget år 2013. Idag är de en del av samlingarna vid Lahtis stadsmuseum.

Lågstadier: historia, omgivningslära, modersmål och litteratur

Mål och innehållsområde

Lågstadier

Läroämnenas innehållsområden:

  • Historia: I3 Medeltiden, I5 Finland som en del av Sverige
  • Omgivningslära: I5 att reflektera över de grundläggande förutsättningarna för liv, I6 att träna en hållbar livsstil.
  • Modersmål och litteratur: I3 att producera texter

Läroämnenas mål:

  • Historia: M2 vägleda eleven att känna igen olika historiska källor, M3 hjälpa eleven att inse att historisk information kan tolkas på olika sätt, M7 hjälpa eleven att identifiera förändringar i den egna familjens eller samhällets historia samt förstå hur samma förändringar har kunnat få olika innebörd för olika människor.
  • Omgivningslära: M14 handleda eleven att söka tillförlitlig information, uttrycka olika synpunkter och motivera dem samt tolka och kritiskt bedöma informationskällor och synvinklar.
  • Modersmål och litteratur: M10 uppmuntra och handleda eleven i att återge och redogöra för sina tankar och att öva sig att producera berättande, beskrivande, instruerande och enkla argumenterande texter, även i multimediala lärmiljöer, M12 sporra eleven att lära sig textproduktionsprocesser och förmåga att utvärdera sina egna texter, erbjuda möjligheter att ta emot och ge konstruktiv respons samt lära eleven att ta hänsyn till textmottagaren och att tillämpa etiska regler, sekretess och normer för upphovsrätt på internet

Mål: Att bli bekant med räckvidden av historiskt källmaterial och med utgångspunkten för historieforskning (att med hjälp av bevisningsmaterial försöka skapa möjligast pålitlig bild av det förflutna). Att utveckla kunskaper inom historieläsning: kunskap om att läsa och analysera de källor som skapats i det förflutna samt göra kvalitativa tolkningar av deras betydelse samt mening.

Uppgiftsidéer

Du kan välja en eller flera uppgifter.

  1. Välj tre sådana föremål som du känner igen. Svara på frågorna a-g för varje föremål. Du hittar mera information om föremålet (bl.a. storleken), då du klickar på dess namn.
    a. Vilken föremål/föremålsbit valde du?
    b. Till vad har föremålet använts? Vem kan ha använt föremålet (t.ex. vem som helst, ett barn, en vuxen eller någon viss arbetare)?
    c. Av vilket material är föremålet tillverkat?
    d. Används liknande föremål ännu idag?
    e. Från vilket århundrade eller årtionde uppskattas föremålet vara?
    f. Vilken slutsats kan man dra ifall det hittas bara ett föremål av samma sort på fyndplatsen? Vilken slutsats kan man dra ifall det hittas flera likadana föremål på fyndplatsen?
    g. Kan man dra slutsatser om fyndplatsen med hjälp av föremålen som hittats? (Som t.ex. om man på samma ställe hittar flera sådana föremål som använts inomhus, kan man i vissa fall dra slutsatsen att det funnits en bostadsbyggnad på stället.)

  2. Vilket föremål tycker du är svårast att känna igen? Varför?

  3. Vilket föremål tycker du är det intressantaste? Varför?

  4. Undersök det föremål du valt, t.ex. en kniv
    a. Vad har hänt med föremålet under åren?
    b. Vad har sannolikt orsakat förändringen (t.ex. värme eller eld, vatten, människan)?
    c. Hur gammalt är föremålet ungefär? Tycker du att förändringen som skett är stor eller liten, då du jämför förändringen med föremålets ålder?
    d. Varför har föremålet (eller dess delar) bevarats till idag?

  5. Fundera på de föremålen du har i ditt eget rum.
    a. Vilket föremål tror du kommer att bevaras längst? Varför? Hur länge tror du den kommer att finnas kvar?
    b. Vilket föremål tror du kommer bevaras den kortaste tiden? Varför?

  6. Välj ett av föremålen i helheten. Skriv en berättelse där föremålet är med på ett eller annat sätt. Du kan även inkludera flera föremål i din berättelse. Stödfrågor till skrivandet:
    a. Placerar du din berättelse i nutid eller i historien?
    b. Vem äger föremålet? Vad används föremålet till?
    c. Hur hamnar föremålet till den plats där den hittas?


En kam finns så gott som i alla hem, fickor eller handväskor. En hel kam kan betraktas här.


Redskap och verktyg av metall behöver man vässa nu och då genom att slipa bladet mot en brynsten. Under vässningen fuktas brynstenen rikligt med vatten. För att se hur en brynsten tillverkades, se här.


Hästskon är upphittad i Lahtis by. Genom byn gick en trafikerad led, landsvägen från Tavastehus till Viborg (Ylinen Viipurintie) redan på medeltiden. Längs vägen åktes det med häst och vagn, reds eller gicks.
Bilden på motsvarande hästskon kan betraktas här.

Visas 1 - 6 av 20 resultat

Handarbete, handel och industri i föränderliga samhället

Materialpaketet har sammanställts av: Lahtis stadsmuseum

I de föremålen som hittades i de arkeologiska utgrävningarna kan man se mångfalden av näringslivet. I föremålssamlingen syns även förändringen från jordbrukssamhället mot ett alltmer industriellt samt servicebaserat samhälle. Förändringen skedde i näringslivet under 1800-talet och början av 1900-talet. Det arkeologiska materialet visar även globala tecken inom handeln – den lilla byn i Tavastland både följde med och var en aktiv del i den utveckling som skedde ute i världen. Detta var möjligt genom landsvägen mellan Tavastehus och Viborg (Ylinen Viipurintie), vattenkommunikationerna samt järnvägen som byggts på 1870-talet. Olika stilar och tillverkningssätten i keramiken berättar om handelskontakter och hjälper placera fynden inom en tidsram. Specifikt är det just keramik- och porslinskärl, stilar och stämplar i kritpiporna som avslöjar handelskontakterna och därmed gör det möjligt för arkeologerna att datera t.o.m. byggnadsresterna.

Högstadier: historia, slöjd

Mål och innehållsområde

Högstadier

Läroämnenas innehållsområden:

  • Historia: I1 Industrisamhällets uppkomst och utveckling, I5 Välfärdssamhällets uppbyggnad
  • Slöjd: I1 Innovation, I2 Formgivning, I7 Företagsamt lärande

Läroämnenas mål:

  • Historia: M8 uppmuntra eleven att göra tolkningar, M11 lära eleven att använda olika källor, jämföra dem och göra en egen motiverad tolkning utgående från dem.
  • Slöjd: M6 handleda eleven att utnyttja informations- och kommunikationsteknikens möjligheter för planering, framställning och dokumentation samt för att producera och distribuera gemensam information, M7 vägleda eleven att förstå betydelsen av praktiska färdigheter, slöjd och teknik i det egna livet, samhället, i företagsverksamhet och i det övriga arbetslivet.

Mål: Att bekanta sig med utsträckningen av historiskt källmaterial och utgångspunkten för historieforskning, då man enligt forskningen strävar efter att formulera möjligast pålitlig bild av det förflutna med hjälp av det bevismaterial som finns till hands. Att utveckla historiens textkunskaper: konsten att läsa och analysera de källor som skapats av personer i det förflutna samt göra kompetenta tolkningar av källornas mening och betydelse. Att bekanta sig med hjälp av föremålsexempel i förändringarna i näringslivet och serviceyrkens generalisering samt urbaniseringen. Att bekanta sig med de förändringar som skett i tillverkningen av föremålen, samt fundera över handarbetskunskapernas betydelse i eget liv och i samhället. Bekanta sig med materialet och användandet av föremålen som inspiration.

Uppgiftsidéer
  1. Gruppera föremålen till a-c (några föremål i varje grupp)
    a. Föremål med anknytning till jordbruk
    b. Föremål med anknytning till handel
    c. Föremål med anknytning till serviceyrken

  2. Välj tre föremål ur helheten. Svara på frågorna a-f för varje föremål. Du hittar mera information om föremålen (bl.a. storleken) och kontexten till fyndet, då du klickar på föremålets namn eller på anteckningar i bildens högra hörn.  
    a. Vilket föremål är det? Vad har föremålet varit? Till vad har man använt föremålet?
    b. Av vilket material är föremålet tillverkat?
    c. Till vilket århundrade eller årtionde placeras föremålet?
    d. Vem (yrkesgrupp) har tillverkat föremålet? Eller har föremålet tillverkats industriellt?
    e. Vem tillverkar föremålets motsvarighet idag? Var tillverkas liknande föremål idag? Tillverkas sådana längre? Vad har orsakat förändringen?
    f. Sök (t.ex. Finna.fi eller på nätet) en bild på användningen av ett motsvarande föremål idag.

  3. Undersök informationen från bitar av keramiska kärl (ej glaskärl). I bitarna hittas en stämpel eller delar av stämpeln från de fabriker som tillverkade kärlen.
    a. Dra slutsatser på fabriksnamnen och skriv en lista på namnen.
    b. Vilka av de nämnda fabrikerna fanns i Finland? Var annanstans fanns det fabriker?
    c. Välj en av fabrikerna och sök efter mera information och produktionen idag.


Föremålet har sannolikt använts som en slända. Det hittades i de arkeologiska grävningarna av en källare vid landsvägen mellan Tavastehus och Viborg (Ylinen Viipurintie). Källaren hade sannolikt byggts delvis om under 1800-talet och i samband med förändringarna hamnade sländan mellan den ursprungliga och den nya väggen.


Grafitpinnar hittades i skikten av byggnaden som använts antingen som butik eller butiksförråd. Byggnaden fanns vid landsvägen mellan Tavastehus och Viborg (Ylinen Viipurintie) i centrum av Lahtis by och förstördes i branden år 1877. I detta sammanhang hamnade pinnarna i de olika skikten tillsammans med en stor mängd av bl.a. brända knappar, spikar och burköppnare.


Spännet hittades i skikten av byggnaden som använts som butik eller butiksförråd. Byggnaden fanns vid landsvägen mellan Tavastehus och Viborg (Ylinen Viipurintie) i centrum av Lahtis by och förstördes i branden år 1877. I detta sammanhang hamnade pinnarna i de olika skikten tillsammans med en stor mängd av bl.a. brända knappar, spikar och burköppnare.


Beslaget har hittats i skikten av ett rum i källaren. I samma skikt hittades även en peng daterad till 1560-talet. Källaren var i användning fram till år 1877. Idag skulle byggnaden eller källaren finnas mitt på Lahtis torg.


Kärlbiten hittades i skiktet som i tiderna varit gårdsplan eller åkermark.


Biten av ett glaskärl hittades i marken som funnits i diket längs landsvägen mellan Tavastehus och Viborg (Ylinen Viipurintie).

Visas 1 - 6 av 30 resultat

Pengar under markytan

Materialpaketet har sammanställts av: Lahtis stadsmuseum

De mynt som tillhör den här helheten hittar du under markytan. De har hamnat dit innan år 1877. Efter att du har undersökt mynten, har du bättre kännedom om årtal, initialer och mönster som har präglats på mynten. Nu har du chansen att ta reda på ursprunget som en arkeolog.

Högstadier: historia

Mål och innehållsområde

Högstadier

Läroämnenas innehållsområden:

  • Historia: I3 Finland skapas, byggs och försvaras, I5 Välfärdssamhällets uppbyggnad

Läroämnenas mål:

  • Historia: M8 uppmuntra eleven att göra tolkningar, M11 lära eleven att använda olika källor, jämföra dem och göra en egen motiverad tolkning utgående från dem

Mål: Att med hjälp av myntexempel bekanta sig med historiska källor, förstå perspektivet i dem och göra kompetenta tolkningar av deras betydelse och roll. Att utveckla förmågan att analysera historia och historiska texter och göra kompetenta tolkningar av deras betydelse och roll.

Uppgiftsidéer
  1. Vilka slutsatser kan du dra om fyndplats/ stat/ ort från
    a. Valuta
    b. Regenten eller förändringar i regentskap
    c. Eventuella handeln på området

  2. Jämför dina egna slutsatser med din tidigare kännedom om historia genom fyndplatsens/ statens/ ortens valuta, regent eller handel.
    a. Är dina iakttagelser gällande pengarna samma som det kunskap du hade redan innan om området?
    b. Fick du ny information?

  3. Varför finns det inte sedlar bland pengarna?

  4. Sök bilder på sedlar som använts i Finland i Finna. Använd sökfunktionen. (Skriv i övre kantens sökfält t.ex. orden ”sedel” och ”Finland”)
    a. Vad får du reda på om penningekonomin?
    b. Vilka förändringar har skett i sedlarnas utseende?

  5. Från en peng saknas en hel motsvarighet. Sök motsvarigheten genom sökfunktionen i Finna genom att skriva i sökfältet namnet på mynten. I mån om möjlighet kan boken Opas Suomen rahalöytöihin av Jani Oravisjärvi (Åbo Museicentral, 2016) användas som hjälp.


Ett mynt med värdet av en kopek användes i Finland åren 1825–1855. Området som motsvarar dagens Finland var Storfurstendömet Finland, en autonom del av Ryssland. På myntets kronsida finns monogrammet av tsar Nikolaj I.
Mynten som hittades i de arkeologiska grävningarna vid Lahtis torg har lidit av korrosion. Ifall du vill betrakta ett helt mynt, kan du göra det här.


Myntet är ryskt och från år 1811. Enligt storleken att bedöma är myntet sannolikt värt 2 kopek. Alexander I var tsar för Ryssland och Storfurstendömet Finland.
Mynten som hittades i de arkeologiska grävningarna vid Lahtis torg har lidit av korrosion. Ifall du vill betrakta ett helt mynt, kan du göra det här.


25 pennis mynt är av silver. Det är daterat till år 1866 då Alexander II var tsar. Mynten som hittades i de arkeologiska grävningarna vid Lahtis torg har lidit av korrosion.
Mynten som hittades i de arkeologiska grävningarna vid Lahtis torg har lidit av korrosion. Ifall du vill betrakta ett helt mynt, kan du göra det här.


Myntet är från år 1833 och dess värde är 5 kopek. Myntet är av koppar och på kronsidan finns Rysslands dubbelörn. Mynten som hittades i de arkeologiska grävningarna vid Lahtis torg har lidit av korrosion.
Mynten som hittades i de arkeologiska grävningarna vid Lahtis torg har lidit av korrosion. Ifall du vill betrakta ett helt mynt, kan du göra det här.


Denga, eller deneskja är ett mynt med ett värde på en halv kopek. Myntet är från tsar Nikolaj I:s tid, år 1855. Mynten som hittades i de arkeologiska grävningarna vid Lahtis torg har lidit av korrosion. Ifall du vill betrakta ett helt mynt, kan du göra det här.


50 pennis mynt är av silver. Det är daterat till år 1866 då Alexander II var tsar.

Visas 1 - 6 av 12 resultat