Finna Klassrum – skattkammaren för inlärning
Regnbågsliv
Helheten har sammanställts av: Arbetararkivet, Arbetarmuseet Werstas och Queerhistoriens vänner
Översättning till svenska: Elin Skymbäck
Helheten Regnbågsliv ger en inblick i hur vardagsliv, kultur, självuttryck och medborgarinflytande har sett ut i vår närhistoria ur sexuella minoriteters och könsminoriteters perspektiv. Om man bara för fram majoritetsbefolkningens upplevelse av hur det är att vara människa och av livet missar man en stor del av verkligheten och erfarenheterna. En rikare bild av människor och mänskliga relationer skapar en förståelse och en uppskattning mellan människor och ger större rörelseutrymme för alla på lika villkor.
Termerna regnbågsmänniskor och regnbågsfolk används i Finland (på finska sateenkaari-ihmiset och sateenkaariväki) ofta som synonymer för sexuella minoriteter och könsminoriteter. Andra populära begrepp i Svenskfinland är exempelvis olika kombinationer med bokstavsförkortningarna HBTIQ eller HBTIQA+ (homo- och bisexuell, transkönad, interkönad, queer och asexuell samt + eller plus, genom vilket man vill signalera att förkortningen också kan innefatta andra läggningar och identiteter) eller begreppet queer. Bekanta dig närmare med alla regnbågsuttryck på Regnbågsallians Svenskfinlands webbplats och Institutet för hälsa och välfärd THL:s webbplats.
Helheten består av tre materialpaket:
- Medborgarinflytande
- Regnbågsperspektiv
- Familj och mänskliga relationer
Medborgarinflytande
Materialpaketet sammanställt av: Arbetararkivet, Arbetarmuseet Werstas och Queerhistoriens vänner
I ett demokratiskt samhälle och en rättsstat som Finland finns det många sätt att utöva medborgarinflytande: exempelvis att rösta i val, att demonstrera eller att bilda en förening för att driva en viss fråga. I det här materialpaketet presenteras olika sätt som enskilda personer och sammanslutningar har försökt ändra föråldrade uppfattningar om regnbågsmänniskor som råder i samhället och de lagar som återspeglar dessa.
Människorättsorganisationen Seta, som grundades 1974, har gjort sig synliga genom demonstrationer och parader för sexuella minoriteter och könsminoriteter. Prideparader och -festivaler som arrangeras i Finland har sina rötter ända tillbaka till Setas årliga festivaler och demonstrationer på 1970-talet, som man under åren 1981–1999 kallade för frigörelsedagar. Seta har också försökt påverka ministrar och riksdagsledamöter att få till förändringar i lagstiftningen, för tidigare kunde endast riksdagsledamöter komma med lagmotioner och ta dem till riksdagen för behandling, utöver regeringens propositioner med lagförslag.
Från och med 2012 kan vem som helst som är finsk medborgare och röstberättigad komma med en lagmotion. Det faktum att man i riksdagen år 2014 godkände en jämlik äktenskapslag var tack vare medborgarverksamhet. När ett medborgarinitiativ om en lagändring samlar minst 50 000 stödförklaringar inom sex månader går det vidare till riksdagen för behandling. Detta medborgarinitiativ, som samlade 166 851 underskrifter, var det första som riksdagen godkände som lag.
1894 I samband med reformen av strafflagen görs sexuella handlingar mellan personer av samma kön till ett brott i Finland.
1971 Omnämnandet om homosexuella handlingar tas bort ur strafflagen. Samtidigt som homosexuella handlingar upphör att vara ett brott träder dock det så kallade uppmaningsförbudet i kraft, det vill säga det blir en straffbar gärning att uppmana till homosexualitet.
1981 Sjukdomsklassificeringen av homosexualitet tas bort i Finland.
1995 Diskriminering på grund av kön förbjuds i den reformerade grundlagen. Förbudet mot diskriminering på grund av sexuell läggning (könsidentitet eller könsuttryck) träder i kraft.
1999 Uppmaningsförbudet slopas. Åldersgränsen för sexuella handlingar i samkönade relationer blir densamma som i heterosexuella relationer.
2002 Lagen om registrerat partnerskap träder i kraft: personer av samma kön kan för första gången i sitt liv formalisera sitt förhållande.
2003 Translagen träder i kraft. Lagen, som hade varit under beredning sedan 1980-talet, gav anvisningar om under vilka förutsättningar juridiskt kön skulle kunna korrigeras i officiella handlingar.
2004 Lagen om likabehandling träder i kraft. Den innehåller ett förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning (könsidentitet eller könsuttryck) och skyldighet för myndigheterna att främja likabehandling.
2007 Lagen om assisterad befruktning antas. Den tillåter behandlingar med donerade könsceller utan begränsning för vissa parförhållanden eller partnerns kön.
2009 Lagen om registrerat partnerskap ändras så att adoption inom familjen blir möjligt för par som har ingått registrerat partnerskap.
2011 Sjukdomsklassificeringen av transvestism och fetischism tas bort i Finland.
2014 Riksdagen antar en jämlik äktenskapslag efter ett medborgarinitiativ.
2015 Skydd mot diskriminering för könsminoriteter skrivs in i jämställdhetslagen.
2017 Den jämlika äktenskapslagen träder i kraft.
2019 Den nya moderskapslagen träder i kraft, som erkänner båda parterna i ett kvinnopar som föräldrar innan barnets födelse, samt en ny namnlag, som gör det enklare för könsminoriteter att byta namn.
uncate>
Högstadiet: historia, livsåskådningskunskap, religion, samhällslära
Gymnasiet: filosofi, historia, livsåskådningskunskap, samhällslära
Högstadiet
Läroämnens innehållsområden:
- Historia: I2 Människor förändrar världen, I5 Välfärdssamhällets uppbyggnad
- Livsåskådningskunskap: I2 Etikens grunder, I3 De mänskliga rättigheterna och en hållbar framtid
- Religion: I3 Ett gott liv
- Samhällslära I1, Vardagskompetens och kontroll över det egna livet, I2 Ett demokratiskt samhälle, I3 Aktivt medborgarskap och påverkan
Gymnasiet
Moduler:
- Filosofi: FI2 Etik
- Historia: HI3 Det självständiga Finlands historia
- Livsåskådningskunskap: LK2 Jag och samhället, LK3 Kulturer
- Samhällslära SL1 Det finländska samhället
Mål:
Att bekanta sig närmare med medborgarinflytande i ett demokratiskt samhälle och en rättsstat genom att granska utvecklingen av mänskliga rättigheter för sexuella minoriteter och könsminoriteter i Finland.
- Undersök bilderna tillsammans och texterna i anteckningar under bilderna. Fundera över på vilka sätt man har försökt att påverka regnbågsmänniskors ställning i Finland.
- Fundera över vad medborgarinflytande betyder.
- Undersök bilderna och föremålen från demonstrationer. Fundera över varför man anordnar demonstrationer. Kan man påverka samhället med hjälp av demonstrationer? Varför/varför inte? Har ni sett några demonstrationer eller hört om några sådana på senare tid? Vilka frågor har det hållits demonstrationer för eller emot?
- Titta på bilder från Setas Frigörelsedagar och Prideparad. Är Prideparaden en demonstration? Varför/varför inte?
- Designa egna demonstrationsplakat till ett ämne som är viktigt för er. Vilken fråga skulle du definitivt vara beredd att demonstrera för och i vilket sammanhang?
- Vilka möjligheter att påverka i samhällsfrågor har skolelever och unga? Vilket vore det naturligaste sättet för dig att påverka och arbeta för en fråga som är viktig för dig?
- Fundera över om man kan arrangera demonstrationer även på internet. På vilket sätt används exempelvis sociala medier i påverkansarbete?
När homosexualitet togs bort ur strafflagen år 1971 lade man dock till det så kallade uppmaningsförbudet i lagböckerna. Enligt uppmaningsförbudet var det straffbart att offentligt uppmana till otukt mellan personer av samma kön. På bilden visas hur en skylt med texten Kehotan homoseksuaalisuuteen – Jag uppmuntrar till homosexualitet som beslagtogs på Setas frigörelsedagar den 16 maj 1981. Målet för demonstranterna var att få polisen på plats och att bli arresterade. En rättegång till följd av arresteringen skulle ha synliggjort hur vansinnigt uppmaningsförbudet var, för enligt det var det brottsligt att anstifta till en laglig handling.
Efter beslagtagningen av demonstrationsskylten samlade Seta in 24 namn till en lista över personer som i grupp erkände att de uppmanat till homosexualitet, men ingen av dem dömdes för anstiftan, utan domaren fattade ett beslut om åtalseftergift i ärendet. Paragrafen i strafflagen var i kraft fram till år 1999. Ingen dömdes för brottet under den tid som den var i kraft, men paragrafen ledde länge till självcensur. Även om homosexualitet inte var ett brott var det olämpligt att prata om det offentligt i exempelvis tidningar eller läroböcker eller på teve.
Kehotan homoseksuaalisuuteen -kyltin takavarikoint... Visa detaljrik vy
Vierula, Hannu, valokuvaaja
1981Seta – Sexuellt likaberättigande rf grundades år 1974. Innan Seta fanns organisationer som Toisen säteen ryhmä (sv: Den andra strålens rörelse, 1967) och Psyke ry (1968). Psyke ry var Finlands första registrerade förening som drev sexuella minoriteters rättigheter. Ett av föreningens mål var bland annat att få bort sjukdomsklassificeringen av homosexualitet. Seta strävade efter att påverka samhällsinstitutionerna och de rådande attityderna: föreningen skickade saklig information om homosexualitet till bland annat skolstyrelsen, medicinalstyrelsen, riksdagsledamöter, ministerier och media. Setas påverkansarbete pågår fortfarande.
På bilden ser man en viss form av medborgarpåverkan, lobbying. Lobbying betyder en strävan efter att inofficiellt påverka beslutsfattare, exempelvis genom bakgrundsdiskussioner. På en av bilderna sammanställer Setas representanter tillsammans med en riksdagsledamot ett förslag på en lagändring om att ta bort det så kallade uppmaningsförbudet.
Setas styrelse år 1981, ordförande Tarja Halonen. Seta har haft bögar, lesbiska och personer som tillhör sexuella minoriteter som varit aktiva i föreningen, men även heterosexuella och personer som inte tillhör sexuella minoriteter eller könsminoriteter. Deras stöd har varit viktigt under en tid då människor som tillhör sexuella minoriteter och könsminoriteter har tvekat inför att gå ut i offentligheten på grund av rädsla för diskriminering.
Med den internationella gay liberation-rörelsen som förebild började man kalla evenemanget på årsdagen för Setas grundande för Frigörelsedagar. Frigörelsedagarna var demonstrationer som ofta hölls nära riksdagshuset i maj. På demonstrationerna krävde man lika rättigheter för sexuella minoriteter och könsminoriteter och motsatte sig diskriminering. Den första stora demonstrationsmarschen anordnades i Helsingfors 1981. Från och med 1990-talet hölls Frigörelsedagarna även i andra städer. År 2000 började man kalla dem för Pride.
Homoseksuaalien Vapautuspäiviltä Senaatintorilta t... Visa detaljrik vy
Vierula, Hannu, valokuvaaja
1981Slagorden står skrivna på ryggen på en overall, och på det sättet har man gjort den egna identiteten synlig. Setas Frigörelsedagar erbjöd en trygg plats för att utmana den rådande heteronormen.
Regnbågsperspektiv
Materialpaketet sammanställt av: Arbetararkivet, Arbetarmuseet Werstas och Queerhistoriens vänner
I det här materialpaketet ges exempel på regnbågsperspektiv, det vill säga regnbågsmänniskors sätt att använda symboler, tecken och annat för att föra fram den egna identiteten samt även utmana och ”göra karneval” av den, det vill säga överdriva uttryck kopplade till exempelvis kön.
Sexuella minoriteter och könsminoriteter har traditionellt haft ett starkt förhållande till att uttrycka sig visuellt. Med regnbågsperspektiv avses ett sätt att uppfatta världen ur regnbågsmänniskornas eget perspektiv, som ofta även kallas för queerperspektivet. Med regnbågsglasögonen på kan djupt rotade regler och beteendemönster kopplade till kön och sexualitet som råder i samhället avslöjas. Samtidigt som regnbågsmänniskor har lyckats stärka sin ställning i samhället har även deras visuella kultur ökat i popularitet bland majoritetsbefolkningen.
Regnbågsflaggan är numera en av de mest kända symbolerna för sexuella minoriteter och könsminoriteter och den har även gett sitt namn till regnbågsgemenskapen, även kallad för regnbågscommunityn . Den är även den mest kända av alla de flaggor som sexuella minoriteter och könsminoriteter använder.
Högstadiet: bildkonst, livsåskådningskunskap
Gymnasiet: bildkonst, filosofi, livsåskådningskunskap, psykologi
Högstadiet
Läroämnens innehållsområden:
- Bildkonst: I1 Egna bildkulturer, I2 Bildkulturer i omgivningen
- Livsåskådningskunskap: I2 Etikens grunder, I3 De mänskliga rättigheterna och en hållbar framtid
Gymnasiet
Moduler:
- Bildkonst: KU1 Egna bilder, delade kulturer, KU2 Rum, platser och fenomen i miljön, KU3 Bilder kommunicerar och påverkar
- Filosofi: FI2 Etik
- Livsåskådningskunskap: LK2 Jag och samhället, LK3 Kulturer
- Psykologi: PS2 Människans utveckling
Mål:
Vi bekantar oss med regnbågsfolket olika former för visuella (själv)uttryck och symboler samt funderar över förhållandet mellan dem och deras påverkan på majoritetskulturen. Syftet är också att undersöka sätt att uttrycka sig som passar en själv samtidigt som man respekterar samma rättighet för andra människor.
- Bekanta dig med märkena och symbolerna på bilderna och med deras historia. Vad symboliserar lambda, den rosa triangeln, den tveeggade yxan, regnbågen, garderoben, dubbla kvinnosymboler och Setana? Fundera över vad det kan ge för budskap till andra människor att använda olika symboler. Använder ni själva några symboler på exempelvis kläder eller i sociala medier? Vilka och varför?
- Undersök pinsen och bilderna samt tillhörande texter i anteckningarna. Fundera över varför det visuella uttrycket har varit och fortfarande är centralt inom regnbågskulturen.
- Undersök regnbågsflaggan och dess historia. Fundera över varför just regnbågen har valts som symbol för sexuella minoriteter och könsminoriteter. Fundera över varför det finns flera olika regnbågsflaggor.
- Titta på bilder av dragshows. Fundera över hur man kan uttrycka kön exempelvis med kläder, stil eller beteende. Varför representerar ett visst klädesplagg, en viss stil eller ett visst beteende enligt många ett visst kön? Diskutera tillsammans varifrån det kommer och hur man lär sig det.
- Vilka sätt finns det att uttrycka kön som bryter mot den binära könsförståelsen? Hur kan traditionella symboler för kön även användas för att utmana traditionella uppfattningar om kön?
En snigel (på finska ”etana”) eller en snäcka som kommer ut ur sitt skal var Setas symbol på 1980-talet. Genom att bära ”Setana”-knappen på bröstet uppmanade man till öppenhet om den egna sexuella läggningen eller könsidentiteten.
Rintamerkki; Ulos kuoresta -rintamerkki Visa detaljrik vy
Seta, valmistaja
1980–1989Uttrycket vara i garderoben används om en person som inte kan eller vill öppet vara sig själv i andras sällskap. I regel är det kopplat till sexuell läggning eller könsidentitet.
Den rosa triangeln är en av symbolerna som används av homosexuella. Användningen av triangeln har sina rötter i Nazityskland, där fångarna i koncentrationslägren indelades enligt trianglar med olika färger. Där var märket för homosexuella män en rosa triangel stående på spetsen. Homosexuella har sedan 1980-talet tagit den rosa triangeln som sin egen symbol.
SILENCE = DEATH-kampanjen började år 1987 i New York, där den handlade om aidskrisen. Att man inte talade om säkert sex ledde till att i synnerhet homosexuella män hade en förhöjd risk att få en sexuellt överförbar smittsam hiv-virusinfektion.
Labrys, stridsyxan, har sedan 1970-talet varit de lesbiska feministernas symbol. Den tveeggade yxan symboliserade de lesbiskas kamp i två riktningar både mot diskriminering på grund av kön och på grund av sexuell läggning. Diskriminering på grund av kön kallas för sexism och diskriminering på grund av sexuell läggning kallas för heterosexism.
Den internationella rörelsen för homosexuellas frigörelse tog λ-tecknet som symbol. Lambda är ett gement L i det grekiska alfabetet, som refererar till det engelska ordet liberty, frihet. Märket designades av grafikern Tom Doerr år 1970 åt den amerikanska organisationen Gay Activists Alliance.
Amerikanska Gilbert Baker designade regnbågsflaggan år 1978. Den ursprungliga flaggan hade åtta ränder som symboliserade olika områden i livet: den rosa sex, den röda livet, den orangea en helande kraft, den gula solen, den gröna naturen, den turkosa konst och magi, den indigofärgade harmoni och den lila sammanhållning. Flaggan förenklades dock, först år 1978 på grund av svårigheten att få tillgång till rosa tyg och återigen år 1979, så att det skulle bli ett jämnt antal ränder. Numera har den vanligaste versionen sex ränder: rött, orange, gult, grönt, blått och lila.
Det finns också massor av olika versioner av regnbågsflaggan: ibland har man lagt till en svart rand på den nedre kanten som en påminnelse om alla medlemmar i communityn/gemenskapen som dog under aidskrisen, eller så har man lagt till en svart och en brun rand i den övre kanten för att fästa uppmärksamhet vid behandlingen av icke-vita människor. Numera används också en flagga med en triangelformad kil med en svart och en brun rand och ibland också med transflaggan och flaggan för interkönade på. Förutom regnbågsmänniskornas symbol har regnbågsflaggan även varit fredsrörelsens och den kooperativa rörelsens symbol.
Familj och mänskliga relationer
Materialpaketet sammanställt av: Arbetararkivet, Arbetarmuseet Werstas och Queerhistoriens vänner
I det här materialpaketet undersöker vi mångfalden i uppfattningen om familj och mänskliga relationer genom budskap som gömmer sig i bilder. Bilderna sträcker sig från 1950-talet ända fram till 2000-talet. I Finland var homosexuella handlingar brottsliga fram till år 1971, vilket gjorde det svårt att knyta och upprätthålla mänskliga kontakter med partner av samma kön. Formaliserandet av parförhållandet blev möjligt för regnbågsmänniskor 2002, adoption inom familjen 2009 och den jämlika äktenskapslagen, som också möjliggjorde adoption, trädde i kraft 2017. Många mänskliga relationer har dock ingåtts och folk har levt sina liv som de velat även tidigare.
De allmänt accepterade uppfattningarna om familjen och mänskliga relationer förändras med tiden i och med att de rådande normerna och attityderna i samhället utmanas och lagarna uppdateras. Förutfattade meningar påverkar vår läsning exempelvis av de fotografier från 1920–1930-talet som är med i det här paketet: är människorna på bilderna vänner, släktingar eller ett förälskat par? Människor har bott och levt tillsammans med sin "valda familj" trots att det omgivande samhället med sina lagparagrafer inte accepterat dessa samboende personer som en familj.
Högstadiet: bildkonst, hälsokunskap, livsåskådningskunskap, samhällslära
Gymnasiet: bildkonst, hälsokunskap, livsåskådningskunskap, psykologi
Högstadiet
Läroämnens innehållsområden:
- Bildkonst: Bildkonst: I1 Egna bildkulturer, I2 Bildkulturer i omgivningen
- Hälsokunskap I1 Växande och utveckling som stöder hälsan, I3 Hälsa, samfund, samhälle och kultur
- Livsåskådningskunskap: I2 Etikens grunder, I3 De mänskliga rättigheterna och en hållbar framtid
- Samhällslära I1 Vardagsliv och kontroll över det egna livet
Gymnasiet
Moduler:
- Bildkonst: KU1 Egna bilder, delade kulturer, KU2 Rum, platser och fenomen i miljön, KU3 Bilder kommunicerar och påverkar
- Hälsokunskap TE1 Hälsa som resurs
- Livsåskådningskunskap: ET1 Jag och det goda livet ET2 Jag och samhället
- Psykologi: PS2 Människans utveckling
Mål:
Vi lär oss om olika familjeformer, förstår betydelsen av att hitta den egna identiteten och att fritt utöva den samtidigt som man har respekt för andra för individens välbefinnande, det vill säga den sociala, mentala och fysiska hälsan. Vi undersöker hur familjerelationernas och de mänskliga relationernas historia har bevarats i bildkulturen.
- Läs brevet som skrevs av Uolevi år 1958. Fundera över hur det var att leva som homosexuell på den tiden i Finland. Vilka slutsatser kan ni dra av förhållandet mellan männen utifrån brevet? Och om det finska samhället på den tiden? Varför kunde inte Uolevi och Martti öppet vara tillsammans?
- Titta på bilderna och tillhörande texter i anteckningar. Fundera över vad man dra för slutsatser om människorna på bilden och deras relation. Tolkar man det på ett annat sätt om det är två personer av samma kön på bilden? Och påverkas tolkningen av när bilden är tagen?
- Titta på bilderna. Fundera över vem som hör till familjen. Vem får bestämma vilka som får bilda en familj? Vilka olika uppfattningar om familjer kan finnas? Fundera över varför familjen är viktig för människor och varför det är viktigt att andra människor även accepterar ens familj.
- Titta på bilderna och brevet. Fundera över om alla kan visa sin kärlek offentligt och varför det är viktigt för människor. Varför är det inte tryggt för alla människor att exempelvis gå hand i hand eller kyssas på stan? Varför är det fortfarande inte tryggt för alla överallt?
Den som delat med sig av fotot, Martti (till höger på bilden) var sjöman och hans manliga partner Uolevi var skådespelare. De träffade varandra för första gången i Helsingfors på restaurang Royal år 1956. Homosexuella handlingar var enligt strafflagen i Finland en straffbar gärning mellan år 1894 och år 1971. Sammanlagt 1 074 personer dömdes enligt lagen, huvudparten var män. Straffet var högst två års fängelse.
Vissa restauranger och parker var kända och populära mötesplatser bland homosexuella män, där de försiktigt sökte varandras sällskap. Kvinnorna hade det ännu svårare att träffa varandra under romantiska förtecken, då kvinnor före 1970-talet inte fick gå på restaurang utan manligt sällskap.
Att det var straffbart med homosexuella handlingar enligt strafflagen och att homosexualitet klassificerades som en sjukdom hade framför allt en avskräckande effekt. De visade att homosexualitet inte ansågs tillhöra det normala finska samhället.
Man kunde inte ens alltid öppet vara sig själv inför den egna familjen. Martti, som bidragit med bilden, berättar: ”Till höger sitter Uolevi på ett räcke, jag är i mitten och håller min underbara mamma om axeln. Hon var den enda som visste att Uolevi och jag var bögar. På den tiden dömdes man visst till två års fängelse. Jag avslöjade min homosexualitet när jag var hemma och satt i telefon och bedyrade min kärlek och längtan. Mamma hörde samtalet och sa: men det var ju en man. Jag sa att jag var homosexuell. Mamma: om du blir lycklig av det är allt okej. Efter det sa vi inte ett ord om det. Jag hade en underbar mamma.”
Av Uolevis och Marttis kärleksförhållande finns nu 60 kärleksbrev som Uolevi skrivit samt några foton bevarade. I brevet här bredvid berättar Uolevi om sin kärlek och längtan samt sin dröm om att skapa ett gemensamt hem för ett gemensamt liv:
”Jag kan aldrig förstå varför samhället fördömer någonting så vackert och mänskligt som det vi också känner ...”
Även om polisen inte aktivt försökte få fast homosexuella var många rädda för att bli angivna och offer för utpressning. Det gjorde det svårare att skapa relationer och tvingade människor att leva i garderoben.
På bilden kan man beroende på hur man tolkar det se exempelvis ett par, vänner eller släktingar. Vi tenderar ofta att tolka personer av motsatta kön som ett par och personer av samma kön som vänner. Det tänkesättet kallas för antagande om heterosexualitet eller heteronormativitet.
På bilden kan man beroende på hur man tolkar det se exempelvis ett par, vänner eller släktingar. Vi tenderar ofta att tolka personer av motsatta kön som ett par och personer av samma kön som vänner. Det tänkesättet kallas för antagande om heterosexualitet eller heteronormativitet.
Kaksi miestä kuvaamossa Visa detaljrik vy
Matilainen, Arvi, valokuvaaja, Hankasalmi, Pieksamäki, Helsinki, valokuvaaja
1932–1938På bilden kan man beroende på hur man tolkar det se exempelvis ett par, vänner eller släktingar. Vi tenderar ofta att tolka personer av motsatta kön som ett par och personer av samma kön som vänner. Det tänkesättet kallas för antagande om heterosexualitet eller heteronormativitet.