Högstadiet

Läroämnenas innehållsområden:

• Historia: I5 Välfärdssamhällets uppbyggnad
• Samhällslära: I1 Vardagskompetens och kontroll över det egna livet, I4 Ekonomisk verksamhet
• Modersmål och litteratur: I1 Att kommunicera: , I2 Att tolka texter

Läroämnenas mål:

• Historia: M1 handleda eleven att fördjupa sitt intresse för historia som vetenskap och identitetsskapande läroämne. M2 aktivera eleven att söka historisk information i olika, för åldern lämpliga informationskällor och att bedöma källornas tillförlitlighet. M3 hjälpa eleven att förstå att historisk information kan tolkas på olika sätt. M6 hjälpa eleven att bedöma olika orsaker till historiska händelser och företeelser. M7 hjälpa eleven att analysera historisk förändring och kontinuitet. M8 uppmuntra eleven att göra tolkningar.
• Samhällslära: M1 handleda eleven att stärka sitt intresse för det omgivande samhället och för samhällskunskap som vetenskapsområde, M2 hjälpa eleven att träna sin etiska förståelse och omdömesförmåga i olika mänskliga, samhälleliga och ekonomiska frågor, M4 hjälpa eleven att fördjupa och uppdatera sina kunskaper och färdig-heter i fråga om samhälle, ekonomi och konsumtion och kritiskt värdera mediernas roll och betydelse.
• Modersmål och litteratur: M2 uppmuntra eleven att utveckla sina sociala färdigheter genom att handleda eleven att kommunicera mångsidigt och utveckla förmågan att ge och ta emot respons. M8 sporra eleven att utveckla sin förmåga att utnyttja flera olika källor för att få information och att använda denna information på ett ända-målsenligt sätt.

Gymnasiet

Läroämnens kurser:

• Historia: HI1 Människan i en föränderlig omvärld, HI3 Det självständiga Finlands historia

Mål: Det här materialpaketet uppmuntrar studeranden att kartlägga sin egen resehistoria och se den i relation till den stora förändring som skett i reseplanerandet de senaste årtiondena. Enkelheten och det stora utbudet som internet fört med sig möter klimatförändringens etiska utmaningar. Materialpaketet hjälper också studeranden att fundera över hur man uppmuntrat till resedrömmar och hur väl drömmarna sedan förverkligats under resan. Materialet uppmuntrar studerandena till en hållbar livsstil och till att främja hållbar utveckling. Det fördjupar också studerandenas förståelse för multilitteracitet och medier och dessas centrala roll.

Yrkesutbildning

Grundexamina:

• Grundexamen inom turismbranschen

Drömmar

1. Kartlägg din egen resehistoria. Vilka färdmedel har du rest med? Vart har du rest - i Finland eller utomlands?

2. Undersök resrutterna på materialpaketets två första bilder. Hittar du resmål eller reseformer som inte längre kan upplevas? I dag har broschyrerna minskat på grund av nätets sökmotorer. Gå in på Maata pitkin-webbplatsen och fundera på vilka förändringar som skett i planerandet av resrutter de senaste årtiondena. [Länk till Maata pitkin-webbplatsen] (https://maatapitkin.net/)

3. Man har försökt locka människor att resa med reklam. Se på materialpaketets bilder 3-9 och fundera:
   a) Hur ser resenärerna ut i reklamerna? Hurudana människor syns i reklamerna? Till vilka är reklamerna riktade?
   b) Välj en av bilderna. Hurudant verkar resandet i reklamen du valde? Skulle en riktig resa kanske ha varit annorlunda på något sätt? Vad ville reklamen berätta om resmålet?

4. Undersök webbplatser för dagens färdmedel:
   [Länk till Finnairs webbplats] (https://www.finnair.com/fi-fi/bluewings/finnairin-maailma/-illaksi-pois-kotoa----kuinka-finnairin-rakastettu-slogan-muuntui-nykyhetkeen--2173020)
   [Länk till VR:s webbplats] (https://www.vr.fi/)
   [Länk till Viking Lines webbplats] (https://www.vikingline.fi/)
   Hurudana värden lyfter de fram på sina webbplatser? Jämför webbplatserna med reklamerna och broschyrerna i materialpaketet. Hurudana saker har man antagit att människor uppskattar i resandet förut? Vad poängterar man i dag? Hittar du skillnader och likheter?

Planer

1. Bläddra i materialpaketets bild 10, Kar-Airs broschyr från 1960-talet.
   a) Vilka saker fick resenären information om i broschyren? Var annars kunde resenären på den tiden ha skaffat information om resmålet?
   b) Föreställ dig hur det skulle vara att göra en resa om den primära informationskällan om resmålet var en tidskrift. Undersök resebroschyren och fundera på hur du hade klarat dig i resmålet. Kunde du ha stött på problem i resmålet som en broschyr inte hade kunnat förbereda dig för? På vilka sätt är en resebroschyr bättre/sämre än dagens informationskällor?

2. Se på bilderna 11-14: Börja med bilden på VR:s mässavdelning och svara på frågorna:
   a) Resebroschyrer hjälpte i tiderna människor att välja resmål. Men var kunde man skaffa en broschyr?
   b) På vilka sätt var bokandet av resor annorlunda förut?

3. Se på bilderna 15-19: börja med handbagageinstruktionerna, Finnair Oyj (alternativt tullbestämmelserna på svenska, bild 20) och fundera
   a) Vad måste en resenär beakta i packandet av bagaget inför en resa med flyg, båt eller tåg?
   b) Vad fick man ta med sig hem från resan?

4. Kolla prissättningen på resor under 1960-talet på bilderna 21-23: Broschyr; Aero Oy, Broschyr; Aero Oy, Nuoret lentämään, Broschyr; Aero Oy, Lennä alennuksella.
   a) Hurudana rabattgrupper hittar du? Används samma rabattgrupper fortfarande?
   b) Ta på nätet reda på vad värdebaserad prissättning betyder. Vad tror du ledde till att värdebaserad prissättning blev vanligare och hur har den påverkat de tryckta broschyrerna och prissättningen av resor? Hade en värdebaserad prissättning fungerat i broschyrerna på 60-talet?
   c) Vilket prissättningssätt tycker du är bättre för resenären, rabatter enligt människogrupp som i broschyrerna eller värdebaserad prissättning?

Minnen

1. Hurudana souvenirer har man tagit med sig från resor? Är souvenirerna olika beroende på om man åker med tåg, båt eller flyg? Hurudana souvenirer har du själv köpt eller fått?

2. a) Se på bilderna 24-27: albatrossnäbb, snäckskal, sköldpaddsjägare och sköldpaddssköld. Vad berättar de om souvenirer förr? Varför kan det anses problematiskt att samla sådana här souvenirer i dag?
   b) Jämför souvenirer från olika tider: sköldpaddsjägarna, prydnadssked Pisa, prydnadssked Barcelona, tändstickor och Ville Viking-mugg. Fundera på följande frågor: Hur mycket pengar har man satt på sådana här souvenirer? Var på resan har man kunnat skaffa sådana souvenirer? Var är souvenirerna sannolikt tillverkade? Är souvenirerna prydnader eller bruksföremål?
   c) Granska souvenirerna med tanke på hållbar utveckling och konsumtion. Diskutera i grupper vilket av följande föremål som är den mest etiska souveniren: en varelse som tagits från sin naturliga livsmiljö, ett prydnadsföremål av metall som tillverkats i samlingssyfte men som inte har bruksvärde eller ett massproducerat bruksföremål i plast.

3. Tax free-butiker har varit ställen där man kunnat köpa presenter eller souvenirer. Se på båtens tax free-katalog från 1970-talet. Hurudana produkter säljs där? Är produkterna samma som i dag? Hur presenteras produkterna? Har det skett förändringar i presentationssättet? Finns det tax free-försäljning i andra färdmedel än båtar?

4. Ofta har man velat föreviga avresan eller hemkomsten på fotografi, som på de här bilderna på folk som stiger på flygplanet eller tåget. Ibland är det professionella fotografer som fotograferar och de färdiga bilderna säljs åt passagerarna, som den här bilden. Se på bildernas stämning och fundera hur de skiljer sig från varandra. Hur verkar avresan eller ankomsten på bilderna? Bilder som tas vid fotograferingsportar på kryssningsfartyg hör säkert till de mest välkända. Varför tar man sådana?

Högstadiet

Läroämnenas innehållsområden:

• Historia: I5 Välfärdssamhällets uppbyggnad
• Geografi: I1 Kartbild över områdena på jordklotet
• Modersmål och litteratur: I2 Att tolka texter, I3 Att producera texter

Mångsidig kompetens: K1 Förmåga att tänka och lära sig, K2 Kulturell och kommunikativ kompetens, K4 Multilitteracitet, K5 Digital kompetens, K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid.

Gymnasiet

Läroämnens kurser:

• Historia: HI1 Människan i en föränderlig omvärld, HI2 Internationella relationer, HI3 Det självständiga Finlands historia
• Samhällslära: SL1 Det finländska samhället

Mål: I materialpaketet får eleverna sätta sig in i resande förr i tiden och i gamla resedokument samt fördjupa sina egna reseupplevelser och sin förståelse av resandets regler. Avsikten är att eleverna genom att undersöka materialet får fundera över vilka förändringar som skett i resandet och utveckla sin multilitteracitet.

Yrkesutbildning

Grundexamina:

• Grundexamen inom turismbranschen

1. Undersök den fotografiförsedda tågbiljetten i materialpaketet (bild 1) och titta noga på personen på fotot. Föreställ dig att du är personen på bilden och åk på en tågresa i fantasin. Skriv dagbok från din resa.
   Berätta vem du är, vart du är på väg och varför. Vad tänker du under resan? Hur är det att åka i tåget? Vilka ljud hör du? Vad händer på tåget?

2. Det finns anvisningar för resenärer för att resandet i olika färdmedel ska gå så smidigt och tryggt som möjligt. Undersök anvisningarna och reglerna för resande (bilderna 2-6).
   a. Hur har anvisningarna och reglerna ändrats under årtiondena?
   b. Vilka finns med på bilderna? Hur avbildas resenärerna i anvisningarna? Och de professionella?
   c. Hur märks skillnaderna mellan flygtrafik och tågtrafik i anvisningarna och reglerna?
   d. Vilka anvisningar och regler tycker du är viktiga också i dag när vi reser?

3. Undersök tåg-, båt- och flygbiljettera i materialpaketet (bilderna 7-10). Jämför biljetterna och fundera.
   a. Vilka likheter hittar du i biljetterna?
   b. Vilka skillnader finns det? Fundera på vad skillnaderna kan bero på.

4. Det har skett många stora förändringar i biljettköpandet under senare år. Se på en Minuutiksi museoon -video (Längd: 0,47). Undersök bilderna 11-14.
   a. Hur har biljettköpandet ändrats genom åren?
   b. Fundera över varför du måste ha en biljett när du reser.

5. Undersök bilden på biljettkontroll samt den blå skylten (bilderna 15-16).
   a. Fundera över varför det uppbärs kontrollavgifter.
   b. Tänk på dina egna reseupplevelser. Har du någon gång hamnat i en situation där du inte hade biljett på en resa?

6. Det har skett många förändringar i planerandet av resor på senare tid. Undersök de två flygtidtabellerna och foldern med resrutter i Finland (bilderna 17-19). Förstora dem på skärmen om möjligt.
   a. Tänk på hur det var att planera en resa och ta reda på tidtabeller förr.
   b. Hur tar du reda på tidtabeller nuförtiden?

7. Undersök och jämför kartorna från 1935 och 1978 (bilderna 20-21). Observera skillnaderna till exempel i riksgränserna. Förstora kartorna på skärmen om möjligt.
   a. Hur har resrutterna ändrats genom åren?
   b. Hurudana förändringar har skett i fråga om fordonen man reser med?

8. Under resan har man informerat passagerarna bland annat med utrop och lägesrapporter. Undersök meddelandet som delades ut åt passagerarna under flygningen (bild 22).
   a. Fundera över hurudana resor du gjort med olika färdmedel. Hurudan information skulle du vilja ha under resan?
   b. Tänk på någon resa du gjort nyligen, till exempel en lång resa med något motorfordon eller en kortare promenad- eller cykeltur. Gör en lägesrapport om resan, där du skriver upp information som är viktig för dig och minnen från resan.

Högstadiet

Läroämnenas innehållsområden:

• Historia: I1 Industrisamhällets uppkomst och utveckling, I5 Välfärdssamhällets uppbyggnad
• Samhällslära: I1 Vardagskompetens och kontroll över det egna livet, I4 Ekonomisk verksamhet

Läroämnenas mål:

• Historia: M2 aktivera eleven att söka historisk information i olika, för åldern lämpliga informationskällor och att bedöma källornas tillförlitlighet, M3 hjälpa eleven att förstå att historisk information kan tolkas på olika sätt, M5 hjälpa eleven att förstå faktorer som har påverkat människans aktivitet och beslut i olika historiska situationer, M7 hjälpa eleven att analysera historisk förändring och kontinuitet, M8 uppmuntra eleven att göra tolkningar, M12 bidra till att eleven lär sig att med utgångspunkt i sin historiska kunskap göra sig en föreställning om framtiden
• Samhällslära: M2 hjälpa eleven att träna sin etiska förståelse och omdömesförmåga i olika mänskliga, samhälleliga och ekonomiska frågor, M8 handleda eleven att förstå grunderna i ekonomiförvaltning, att kunna hantera sin egen ekonomi och att konsumera ansvarsfullt och i enlighet med principerna för hållbar utveckling

Mångsidig kompetens: K1 Förmåga att tänka och lära sig, K2 Kulturell och kommunikativ kompetens, K4 Multilitteracitet, K5 Digital kompetens, K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid.

Gymnasiet

Läroämnens kurser:

• Historia: HI1 Människan i en föränderlig omvärld, HI2 Internationella relationer, HI3 Det självständiga Finlands historia
• Samhällslära: SL1 Det finländska samhället

Mål: Helheten hjälper eleverna att sätta sig in i förändringen i resandet genom material som berör reseupplevelsen och att se hur exemplen avspeglar större ekonomiska, samhälleliga och kulturella förändringar.

Yrkesutbildning

Grundexamina:

• Grundexamen inom turismbranschen

Stationer

1. När en resenär i dag stiger in i en stationsbyggnad behöver han eller hon kanske inte vara under bar himmel igen förrän vid sin destination. Undersök bilderna 1-5 av en flygplats, perrong och hamn och fundera på hur till exempel vädret påverkade reseupplevelsen förr.
   a) Välj en av personerna på bilderna och lev dig in i hans eller hennes situation. Hur kände personen sig och vad tänkte han eller hon?
   b) Hurudana erfarenheter har du av att vänta på stationer eller i terminaler?

2. Stationsbyggnader är till sin natur sådana att där ofta behövs effektiv och snabb verksamhet för att sköta olika formaliteter. Där behöver också finnas plats för stora folkmängder. En del människor kan vänta långa stunder i dem på sitt färdmedel. Granska bilderna 6-10 av hamnar, järnvägsstationer och flygplatser. Fundera över hur man beaktat ovannämnda behov genom tiderna. Hur har olika lokaler styrt hur resenärerna rört sig?

Resande som fysisk prestation

1. Resande är i dag fysiskt sett relativt lätt och bekvämt. Granska sätena på bilderna 11-14. Hur skulle det kännas att sitta i dem långa stunder?

2. I båtar och tåg har passagerarna vanligen haft möjlighet till mer avskildhet. Jämför bilderna 15-16 av sovkupéer på tåg med bild 17 av hytten på båten Kristina Regina. Hur har man beaktat resandets bekvämhet i dem? På resor vill man ofta njuta av en högre levnadsstandard än hemma. Varför tror du det är så? Se på bilderna 18-19 av Silja Europa-båtens svit och svitens badrum. Hur har man försökt skapa en känsla av lyx i dem?

3. I dag försöker man överallt beakta hinderfrihet, alltså den fysiska världens tillgänglighet. Förr kunde det vara väldigt besvärligt att komma in i färdmedel eller röra sig i dem, särskilt för passagerare med rörelsesvårigheter. Undersök bilderna 20-25 från båtar, tåg och flygplan och jämför dem med dina egna erfarenheter av att resa med olika färdmedel. Vad tycker du har ändrats? Du kan också titta på Allegro-tågens 360-bilder på VR:s webbplats. Extern länk till VR:s webbsidor om Allergo-tågen

4. Se på bild 26 från början av 1990-talet där man lyfter in en barnvagn i tåget och det ser ganska besvärligt ut. Undersök också andra bilder som har att göra med resande med barn, till exempel 27-28. Hur har resande med barn förändrats på olika sätt? Hur har barnen beaktats? Har det funnits skillnader i beaktandet av barn på olika färdmedel? Gör ett bildkollage av bilder i materialpaketet där du presenterar olika färdmedels inställning till barnpassagerare. Har inställningen ändrats genom åren?

Tidsfördriv under resan

1. Under det senaste århundradet har tiden som går till resande förkortats och elektroniska system har ökat möjligheterna till tidsfördriv under resan enormt. Undersök bilderna 29-33 av spelmaskiner och dator på båtar, tidskriftsläsning, spelkort och ett reguljärflygsprogram. Hur fick man tiden att gå på resor förr? Vad gör du själv helst under en resa? Upplever du restiden som en del av en semester eller börjar din semester först när du kommer fram? Hur kan man njuta mer också av själva resandet?

2. Uppköp under resan upplevs ofta viktigt. För kryssningsresenärer kan det till och med vara enda orsaken till resan. Också stora flygplatser uppmuntrar människor till konsumtion. Varför uppmuntrar bolagen sina passagerare att köpa? Undersök bilderna 34-36 av köpgatan, reklamhäftet och prislistan. Vad har människor ofta köpt på resor och varför? Vad köper du själv på resor och varför?

Högstadiet

Läroämnenas innehållsområden:

• Historia: I1 Industrisamhällets uppkomst och utveckling, I5 Välfärdssamhällets uppbyggnad
• Huslig ekonomi: I1 Matkunskap och matkultur, I3 Konsument­ och hushållskunskap i hemmet
• Samhällslära: I1 Vardagskompetens och kontroll över det egna livet, I4 Ekonomisk verksamhet

Läroämnenas mål:

• Historia: M2 aktivera eleven att söka historisk information i olika, för åldern lämpliga informationskällor och att bedöma källornas tillförlitlighet, M3 hjälpa eleven att förstå att historisk information kan tolkas på olika sätt, M5 hjälpa eleven att förstå faktorer som har påverkat människans aktivitet och beslut i olika historiska situationer, M7 hjälpa eleven att analysera historisk förändring och kontinuitet, M8 uppmuntra eleven att göra tolkningar, M12 bidra till att eleven lär sig att med utgångspunkt i sin historiska kunskap göra sig en föreställning om framtiden
• Huslig ekonomi: M3 handleda och uppmuntra eleven att välja och använda material, redskap, apparater och digitala verktyg med tanke på välbefinnande och hållbar konsumtion, M7 göra eleven uppmärksam på hur vardagen är uppbyggd samt på kulturellt mångskiftande verksamhetsmiljöer och husliga traditioner, M13 vägleda eleven till en hållbar livsstil genom att fästa elevens uppmärksamhet vid miljö- och kostnadsmedvetenhet i vardagen
• Samhällslära: M2 hjälpa eleven att träna sin etiska förståelse och omdömesförmåga i olika mänskliga, samhälleliga och ekonomiska frågor, M8 handleda eleven att förstå grunderna i ekonomiförvaltning, att kunna hantera sin egen ekonomi och att konsumera ansvarsfullt och i enlighet med principerna för hållbar utveckling

Mångsidig kompetens: K1 Förmåga att tänka och lära sig, K2 Kulturell och kommunikativ kompetens, K4 Multilitteracitet, K5 Digital kompetens, K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid.

Gymnasiet

Läroämnens kurser:

• Historia: HI1 Människan i en föränderlig omvärld, HI3 Det självständiga Finlands historia

Mål: Med helheten kan man se på förändringen i resande genom material som berör ätande på resor. Ett annat mål är att granska hur de förändrade måltiderna avspeglar större samhälleliga förändringar och hurudana ansvarsfulla val var och en kan göra när det gäller ätande på resor.

Yrkesutbildning

Grundexamina:

• Grundexamen inom restaurang- och cateringbranschen

Måltider på terminaler och stationer:

1. När man väntar på att resan ska börja kan man köpa med sig vägkost eller äta på en stationsrestaurang. Hurudana förändringar ser du på bilderna 1-6 i stationsrestaurangernas inredning och service under olika tider? Kan du tänka dig vad förändringarna beror på? Kan man se på bilderna att mängden resenärer ökat? Ser man hur mycket tid resenärerna spenderat på stationerna och resenärernas behov? Hurudan personal ser du på bilderna? Tror du att deras arbete i stationsrestaurangerna har förändrats?

2. Man har kunnat erbjuda olika restaurangtjänster åt olika resenärer. Granska bilderna 7-9 och jämför menyn på 1920-talet i Orivesi stationsrestaurang av tredje klassen med Restaurang Grillaris och Helsingfors stationsrestaurangs menyer från 1970-talet. Hurudana kunder tänker du dig att besöker dessa ställen? Hurudan uppfattning får du av ställena utgående från deras menyer? Vilka av menyernas maträtter är fortfarande populära? Finns där rätter du inte känner till?

Servering och måltidslokaler i olika färdmedel:

1. På båtar är dignande buffébord en vanlig syn. Fundera över hur man försökt skapa en bild av riklighet på bilderna 10-11 av båtens buffé? Varför har buffémåltider blivit så populära? Se på videon i Ylen Elävä arkisto, avsnittet 16:20-21:17, och fundera varför det varit nödvändigt att ge instruktioner om ätandet? Skiljer sig maten på videon från den mat som i dag serveras på båten? Har det skett förändringar i ätandet? Extern länk till Ylen Elävä arkisto

2. Granska bilderna 12-22 av måltidssituationer i olika färdmedel och fundera över hur måltiden som helhet känts. Hur skiljer sig måltider på en båt från måltider i andra färdmedel till exempel när det gäller utrymmet och valmöjligheterna? Vilka för- och nackdelar finns det med att äta på sin egen plats jämfört med att äta i en särskild matsal? Vilket tycker du själv mer om? Granska de olika sätten att äta under resor och fundera på hur de påverkar mängden mat som kastas bort.

Kärl:

1. När det serveras mat i färdmedel har kärlen ofta varit enskilda föremål eller hela serviser som designats just för det ändamålet. Undersök bilderna 23-27 och fundera över vad man behövt beakta vid valet av kärl för olika färdmedel. Vad har det till exempel kunnat finnas för krav när det gäller kärlens vikt, förvaring och utseende? Varför tror du att man också velat förse kärlen med färdmedlets eller trafikbolagets namn eller logo? Engångskärl har senare blivit vanliga i måltider på resor, eftersom de är billiga och inte behöver diskas. Vad tycker du om engångskärl och bruket av dem?

Menyer:

1. Med menyer från färdmedel kan man detaljerat granska vad man ätit på resor förr. Men menyerna berättar också annat om man undersöker dem noga. Se på Finnairs meny från 1985 på bild 28 eller Silja Lines meny från 1987 på bild 29 och fundera vilken information kunderna får till exempel om matens ursprung och vilka livsmedel som värderades högt. Har passagerare som iakttar specialdieter beaktats? Vilka känslor av till exempel lyx och finländskhet vill man skapa med menyernas bilder?

2. För serveringen och för reklamer har man också fotograferat matportioner. Varför ser första klassens och den billigare economy-klassens frukost på Finnairs flyg så olika ut på bilderna 30-31? Vad har du själv ätit på resor? Skiljer sig dagens portioner från dem på bilderna?

Högstadiet

Läroämnenas innehållsområden:

• Historia: I5 Välfärdssamhällets uppbyggnad
• Modersmål och litteratur: I1 Att kommunicera: , I2 Att tolka texter
• Samhällslära: I1 Vardagskompetens och kontroll över det egna livet, I4 Ekonomisk verksamhet

Mångsidig kompetens: K1 Förmåga att tänka och lära sig, K2 Kulturell och kommunikativ kompetens, K4 Multilitteracitet, K5 Digital kompetens, K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid.

Gymnasiet

Läroämnens kurser:

• Historia: HI1 Människan i en föränderlig omvärld, HI3 Det självständiga Finlands historia

Mål: Materialpaketet och frågorna hjälper studeranden att se hurudana hälso- och säkerhetsrelaterade aspekter en resande har kunnat se under resan samt hurudana hälso- och säkerhetsrisker resebolagen förberett sig för. Med paketets hjälp kan studeranden fundera på hur säkerheten i resandet har förändrats och vilka faktorer som påverkat detta. Granskning av paketet kan också stärka multilitteraciteten och hjälpa studeranden att förstå dennas betydelse.

Yrkesutbildning

Grundexamina:

• Grundexamen inom turismbranchen

1. Titta på materialpaketets 19 första bilder och välj tre av dem. Fundera med hjälp av bilderna på vilka risker och farosituationer man förberett sig för på färdmedlen. Förbereder man sig för olika risker på olika färdmedel? Hur har resenären kunnat märka dessa förberedelser?

2. Instruktioner och förbud för passagerare har inte alltid varit likadana. På bilderna hittar du antagligen sådana instruktioner som du inte längre stöter på när du reser. Granska särskilt bilderna 17-24. Vilka orsaker kommer du på till att förbud och regler ändrats? Varför förekommer vissa förbud inte längre? Kommer du på förbud eller instruktioner som finns i dag och som inte behövdes i färdmedlen förr?

3. Se på bilderna av olika flytvästar. Vad har man beaktat i utvecklandet av flytvästar? Vilka fördelar har nya västar i jämförelse med de gamla?

4. I materialpaketet finns en bild på handbojor. a) Kolla i bilduppgifterna vem som använt dem och var. b) Läs Iltasanomats artikel och fundera på hur disciplinära åtgärder kunnat variera på olika färdmedel. Vad kan man göra med en passagerare som beter sig illa på ett tåg? Och på ett flyg? Vad säger handbojorna och ordningsreglerna om kaptenens eller konduktörens rättigheter när det gäller att upprätthålla ordningen?

5. Materialpaketets sista bilder för oss till en tid när det ännu var tillåtet att röka i färdmedel. Se på bilderna och fundera över hur inställningen till rökning på färdmedel har förändrats. Varför använder man inte längre askkoppar som reklamprodukter? När har rökningen begränsats i Finland? Hur tror du att det påverkat resandet?

6. Båtresornas säkerhet har påverkats av det internationella SOLAS-avtalet om sjösäkerhet. Det första SOLAS-avtalet ingicks efter att passagerarångbåten Titanic sjönk. Avtalet revideras med jämna mellanrum för att motsvara den moderna båttrafikens utmaningar. Bestämmelserna påverkar båtarnas konstruktion och utrustning och verksamheten ombord. Båtarna måste uppfylla SOLAS-avtalets säkerhetsbestämmelser eller annars sluta trafikera. Brandsäkerheten har till exempel ökats genom att man använder mindre lättantändliga material och har färre smala korridorer. Hittar du bland bilderna sådana element som inte skulle uppfylla den här typens krav i SOLAS-avtalet?