Sökning

Edith Södergran

Helheten har sammanställts av: Svenska litteratursällskapet i Finland

Edith Södergran föddes 1892 i Sankt Petersburg. Kort efter hennes födelse flyttade familjen till byn Raivola på Karelska näset, eftersom en koleraepidemi härjade i staden. Edith Södergran gick i skola i Sankt Petersburg. I skolan var konst, kultur och språk viktiga ämnen. Flerspråkighet var en naturlig del av Ediths vardag, speciellt efter att hon började sin skolgång. Redan under sin skoltid började Edith Södergran skriva dikter. Hennes debut, diktsamlingen Dikter, utkom 1916 och fick stor uppmärksamhet. Under sitt korta liv gav hon ut fyra diktsamlingar och en aforismsamling. Edith dokumenterade också sitt liv och sin närmiljö genom att fotografera mycket.

Edith insjuknade i lugntuberkulos som 16-åring. Enligt tidens sed fick hon vård på olika sanatorier både i Finland och i Schweiz. Edith Södergran dog midsommardagen 1923. Hon blev bara 31 år gammal. Under de sista åren förstörde hon alla brev hon mottagit och en del manuskript. Efter dotterns död hittade Ediths mamma Helena några av hennes dikter, bland annat den kända dikten "Landet som icke är".

Helheten består av fyra materialpaket:

  • Edith Södergrans skoltid och flerspråkighet: historia
  • Edith Södergran som poet: svenska och litteratur, svenska
  • Sanatorieliv: historia, hälsokunskap
  • Ediths värld: historia, bildkonst

Edith Södergrans skoltid och flerspråkighet

Edith Södergran hade först en hemlärarinna som undervisade henne i tyska innan hon började sin skolgång. Hon gick i första klass vid Höhere Töchterschule i den traditionsrika Petrischule i Sankt Petersburg 1902–1903. Där studerade hon i sju år. Skolan med sina 1 600 elever var bland annat känd för sin mångsidiga språkundervisning. Via skolan blev Södergran bekant med sin tids klassiker ur världslitteraturen.

I Petrischule fanns elever av många olika nationaliteter, bland annat tyska, ryska, finska, tyskbaltiska och skandinaviska barn. Södergran fick lära sig både tyska, franska, engelska och ryska och hon tog privatlektioner i finska och senare i italienska. Någon undervisning i sitt egentliga modersmål svenska fick hon inte. Tyska var det språk som talades mest både i skolan och av Södergran och hennes vänner. Hemma talade hon svenska och lite finska med tjänstefolket.

Gymnasiet: historia

Gymnasiet
Moduler:

  • Historia: HI3 Det självständiga Finlands historia, HI4 Den europeiska människan, HI5 Sveriges östra rikshalva blir Finland

Mål: Att bekanta sig med skolan på Edith Södergrans tid. Att förstå undervisningens och miljöns betydelse och påverkan i Edith Södergrans liv.

  • Finns det läroämnen på betygen som är obekanta för dig?
  • Bläddra i skolhäftet ”Francais”. Vilka språk hittar du? Ge exempel på olika övningar du hittar i häftet.
  • Titta på diktamensövningen som Edith skrev när hon var 14. Är handstilen svår- eller lättläst? Liknar Edith Södergrans handstil den som du har lärt dig i skolan?
  • Ta reda på vad Höhere Töchterschule betyder – vad är det för en skola?
  • Ta reda på mer information om flerspråkigheten på Karelska näset, Viborg och Terijoki.

Edith Södergran som poet

Edith Södergran började skriva dikter redan under sin skoltid. I det så kallade Vaxdukshäftet från 1907-1909 finns 238 dikter. Största delen av dem är skrivna på skolspråket tyska, men det finns också några dikter på franska och en på ryska. År 1908 bytte hon plötsligt språket till svenska. Södergran debuterade 1916 med diktsamlingen Dikter. Hon var då 24 år. Efter det gav hon ännu ut Septemberlyran (1918), Rosenaltaret (1919), Brokiga iakttagelser (aforismer, 1919) och Framtidens skugga (1920). Efter Ediths död gavs ytterligare en diktsamling ut av hennes vänner Hagar Olsson och Elmer Diktonius. Landet som icke är utkom postumt 1925.

Södergran anses vara en av våra mest banbrytande svenskspråkiga modernistförfattare. Hennes dikter upplevdes som nya och vågade, både till sin fria form och till sitt radikala innehåll. Hennes kvinnobild var också ny.

Gymnasiet: svenska och litteratur, svenska

Gymnasiet
Moduler:

  • Svenska och litteratur (modersmål): MO1 Att tolka och producera text, MO2 Text och språklig medvetenhet, MO4 Litteratur 1, MO8 Litteratur 2
  • Svenska (modersmålinriktad lärokurs): RUÄ1 Studiefärdigheter och språklig identitet, RUÄ3 Språk och kultur
  • Svenska (A-lärokurs): RUA3 Svenska språket och kulturen som kreativt uttryckssätt

Mål: Att bli bekant med en av Finlands främsta tidiga modernister.

Edith Södergrans dikter är oftast skrivna i jag-form. Hurdant är detta jag? Som exempel kan du använda t.ex. dikten "Vierge moderne" (Dikter, bild 35). Om manuskriptet är för svårt att läsa hittar du renskriften i anteckningar.

Bläddra i diktsamlingen Dikter till dikten "Dagen svalnar" (bilderna 9-13). Läs igenom hela dikten och svara på följande frågor. Om manuskriptet är för svårt att läsa hittar du renskriften i anteckningarna. Tredje versen slutade ursprungligen med ”mot mina sköra, sköra drömmar”. På grund av ett fel i korrekturet ändrades det av misstag till ”mot mina skära, skära drömmar” i första upplagan. Det kommer fram i ett brev att Edith själv ville att det skulle stå ”sköra” i stället för ”skära”.

  • Vad handlar dikten om?
  • Beskriv maktbalansen mellan duet och jaget i dikten.
  • Vad vill han och vad vill hon i det här kärleksförhållandet? Vad finns det för en konflikt i dikten?

Bläddra i diktsamlingen Septemberlyran till dikten "Månens hemlighet" (bild 65). Läs igenom dikten och svara på följande frågor. Om manuskriptet är för svårt att läsa hittar du renskriften i anteckningarna.

  • Vilka händelser tror du att påverkade Edith Södergran? Tänk på när dikten är skriven.
  • Vilken kontrast hittar du mellan naturen och människan i dikten?
Sökresultat 1
Manuskript
Anteckning:

"Dagen svalnar" i original, bilder 9-13.

Renskrift: "Dagen svalnar", bilder 9-13.
Dagen svalnar mot kvällen ...
Drick värmen ur min hand,
min hand har samma blod som våren.
Tag min hand, tag min vita arm,
tag mina smala axlars längtan ...
Det vore underligt att känna,
en enda natt, en natt som denna
ditt tunga huvud mot mitt bröst.

Du kastade din kärleks röda ros
i mitt vita sköte –
jag håller fast i mina heta händer
din kärleks röda ros som vissnar snart ...
O du härskare med kalla ögon,
jag tar emot den krona du räcker mig,
som böjer ned mitt huvud mot mitt hjärta ...

Jag såg min herre för första gången i dag,
darrande kände jag genast igen honom.
Nu känner jag ren hans tunga hand på min lätta
arm ...
Var är mitt klingande jungfruskratt,
min kvinnofrihet med högburet huvud?
Nu känner jag ren hans fasta grepp om min skälvande
kropp,
nu hör jag verklighetens hårda klang
mot mina skära, skära drömmar.

Du sökte en blomma
och fann en frukt.
Du sökte en källa
och fann ett hav.
Du sökte en kvinna
och fann en själ –
du är besviken.

"Vierge moderne" i original, bild 35.

Renskrift: "Vierge moderne", bild 35.
Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.
Jag är ett barn, en page och ett djärvt beslut,
jag är en skrattande strimma av en scharlakanssol ...
Jag är ett nät för alla glupska fiskar,
jag är en skål för alla kvinnors ära,
jag är ett steg mot slumpen och fördärvet,
jag är ett språng i friheten och självet ...
Jag är blodets viskning i mannens öra,
jag är en själens frossa, köttets längtan och förvägran,
jag är en ingångsskylt till nya paradis.

Sparad:
Visas 1 - 1 av 2 resultat

Sanatorieliv

Edith Södergrans pappa Matts dog i lungtuberkulos 1907. Edith Södergran insjuknade själv i samma sjukdom som 16-åring. Hon skrevs in på Nummela sanatorium, där hon vistades i flera omgångar, sammanlagt ett år och fyra månader. Tidvis kunde hon återvända hem till Raivola och fortsätta sina studier, eftersom hon ofta kände sig frisk. Hösten 1911 reste hon till Schweiz tillsammans med sin mamma Helena Södergran, för att få ännu bättre vård utomlands. Edith Södergran var inskriven vid sanatoriet Davos-Dorf i två långa perioder. Där fotograferade hon mycket och kunde delta i kulturlivet i Davos. Edith och Helena Södergran kombinerade vistelserna i Schweiz med att uppleva mer av den europeiska kontinenten.

Vid 1900-talets början fanns det ingen utvecklad medicin mot tuberkulos, utan vården bestod främst av frisk luft, promenader och fet och näringsrik mat. Livet på sanatorium följde ofta dagliga rutiner. En sanatorievistelse på en främmande ort kunde också vara intressant. Patienten hade möjlighet att bekanta sig med lokala sevärdheter, få nya kultur- och naturintryck och lära känna människor från olika platser.

Gymnasiet: historia, hälsokunskap

Gymnasiet
Moduler:

  • Historia: HI3 Det självständiga Finlands historia, HI4 Den europeiska människan
  • Hälsokunskap: TE3 Hälsa och samhälle

Mål: Att förstå hur den medicinska utvecklingen och välfärdssamhället påverkar människornas hälsa. Att fundera på hurdant sanatorielivet var, vad det kunde betyda för en person att vistas på ett sanatorium och vad som kunde motsvara en sanatorievistelse i dagens värld.

  • Ta reda på vad ett sanatorium är och var Davos ligger på kartan. Varför var det ett bra ställe för ett sanatorium?
  • Hurdan tror du att en vistelse på sanatorium kunde vara? Vad kunde Edith Södergran göra och uppleva? Utgå från materialet och fotografierna. Lägg märke till detaljer så som miljöer och människornas klädsel.
  • Vem tror du hade möjlighet att åka till ett sanatorium utomlands?
  • Bläddra i häftet ”English Compositions”. Vad har Södergran använt häftet till? Varför övade hon engelska under sanatorievistelsen?
  • Vad för slags sjukdom är tuberkulos? Förekommer den fortfarande?
  • Finns det fortfarande verksamma sanatorier. Varför/varför inte?
  • När Edith Södergran åkte till Davos var det långt innan paketresornas och massturismens tid. Men finns det någonting som liknar en sanatorievistelse i dagens värld?

Ediths värld

Edith Södergran var en ivrig fotograf. De här bilderna har hon tagit på hemgården, eller i närheten av hemmet i Raivola.

Högstadiet: historia, bildkonst
Gymnasiet: historia, bildkonst

Högstadiet
Läroämnens innehållsområden:
Historia: I3 Finland skapas, byggs och försvaras
Bildkonst: I1 Egna bildkulturer, I2 Bildkulturer i omgivningen
Gymnasiet
Moduler:
Historia: HI5 Sveriges östra rikshalva blir Finland
Bildkonst: KU1 Egna bilder, delade kulturer, KU2 Rum, platser och fenomen i miljön

Mål: Att bli bekant med en av Finlands främsta tidiga modernister och hennes närmiljö. Vad berättar fotografierna som Edith Södergran tagit om hennes närmiljö och samtid?

  • Titta på fotografierna som Edith Södergran tagit. Vilket av dem intresserar dig mest och varför?
  • Hurdana motiv tyckte Edith Södergran om att fotografera?
  • Vad säger fotografierna om Edith Södergrans vardagsliv och -sysslor?
  • Hur ser din värld ut på bild? Hurdana motiv tycker du om att fotografera?